Izaga 19
1 Umyanga ohamba ngobuqotho bakhe ungcono kulophambeneyo endebeni zakhe, njalo oyisithutha.
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 Futhi umphefumulo ongelalwazi kawulunganga, lophangisayo ngezinyawo uyona.
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 Ubuthutha bomuntu buphambula indlela yakhe, lenhliziyo yakhe iyayithukuthelela iNkosi.
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 Inotho yengeza abangane abanengi, kodwa umyanga wehlukaniswa lomngane wakhe.
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 Umfakazi wamanga kayikuyekelwa engajeziswanga, lophafuza amanga kayikuphunyuka.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 Banengi abancenga umusa weziphathamandla; njalo wonke ungumngane womuntu wezipho.
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 Bonke abazalwane bomyanga bayamzonda; kakhulu kangakanani abangane bakhe besiya khatshana laye; uxotshana labongamazwi kodwa kabatholakali.
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 Ozuza ingqondo uthanda umphefumulo wakhe; unanzelela ukuqedisisa uzathola okuhle.
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 Umfakazi wamanga kayikuyekelwa engajeziswanga, lophafuza amanga uzabhubha.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 Ukutamasa kakusifanele isiwula; kakhulu kangakanani ukuthi inceku ibuse phezu kweziphathamandla.
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 Ukuqedisisa komuntu kuphuzisa ukuthukuthela kwakhe; lodumo lwakhe yikwedlula isiphambeko.
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 Ulaka lwenkosi lunjengokubhonga kwebhongo lesilwane, kodwa umusa wayo unjengamazolo etshanini.
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 Indodana eyisithutha iyincithakalo kayise; lengxabano zomfazi ziyikuthonta njalonjalo.
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 Umuzi lenotho kuyilifa labobaba, kodwa umfazi ohlakaniphileyo uvela eNkosini.
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 Ubuvila buphosela ebuthongweni obukhulu, lomphefumulo olivila uzalamba.
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 Ogcina umlayo ugcina umphefumulo wakhe; odelela indlela zakhe uzakufa.
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 Ozwela umyanga weboleka iNkosi; izambhadala ngesenzo sakhe.
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 Laya indodana yakho kuselethemba, kodwa ungaloyisi ukufa kwayo.
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 Ololaka olukhulu uzathwala inhlawulo; ngoba nxa umophula uzabe lokhu uqhubeka ukwenza.
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 Lalela izeluleko, wemukele imfundiso, ukuze uhlakaniphe ekucineni kwakho.
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 Kulamacebo amanengi enhliziyweni yomuntu, kodwa iseluleko seNkosi sona sizakuma.
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 Isiloyiso somuntu ngumusa wakhe, njalo umyanga ungcono kulomuntu wamanga.
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 Ukuyesaba iNkosi kungokwempilo; ngoba olakho uzalala ebusuku esuthi; kayikwethekelelwa yibubi.
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 Ivila lifihla isandla salo emganwini, njalo kaliyikusibuyisela emlonyeni walo.
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 Tshaya isideleli ongelalwazi abesekhalipha; njalo khuza oqedisisayo, uzaqedisisa ulwazi.
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 Ochitha uyise, axotshe unina, uyindodana ethelela inhloni ilethe ihlazo.
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 Yekela, ndodana yami, ukulalela ukulaywa, ukuphambuka emazwini olwazi.
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 Umfakazi omubi udelela isahlulelo, lomlomo wabakhohlakeleyo uginya ububi.
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 Izahlulelo zilungiselwe izideleli, lemivimvinya umhlana wezithutha.
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
