UJobe 7
1 Kakukho yini imfazo kumuntu emhlabeni, lensuku zakhe kazinjengensuku zoqhatshiweyo yini?
Måste icke menniskan alltid vara i strid på jordene; och hennes dagar äro såsom en dagakarls?
2 Njengesigqili sikhefuzelela umthunzi, lanjengesiqatshwa silindele iholo laso,
Såsom en dräng åstundar skuggan, och en dagakarl, att hans arbete må vara ute;
3 ngokunjalo mina ngidliswe ilifa lenyanga zeze, lobusuku bezinhlupheko bubalelwe mina.
Så hafver jag väl arbetat hela månaden fåfängt, och bedröfvada nätter äro mig många vordna.
4 Lapho ngilala phansi ngithi: Ngizavuka nini? Ngoba ubusuku bude, njalo ngigcwele ukutshukuma kuze kuse.
När jag lägger mig, säger jag: När månn jag skola uppstå? Och sedan räknar jag, när afton skall varda; ty jag var hvarjom manne en styggelse intill mörkret.
5 Inyama yami yembethe impethu lamagade othuli; isikhumba sami siyadabuka siyenyanyeka.
Mitt kött är fullt med matk och mull allt omkring; min hud är sammanskrynkt och till intet vorden.
6 Insuku zami ziyaphangisa kuleselukiso someluki, ziphele kungelathemba.
Mine dagar äro snarare bortflogne än en väfspole; och äro förledne utan all förtöfvan.
7 Khumbula ukuthi impilo yami ingumoya; ilihlo lami kaliyikuphinda libone okuhle.
Tänk uppå, att mitt lif är ett väder, och min ögon komma icke igen till att se det goda;
8 Ilihlo longibonayo kaliyikungibona futhi; amehlo akho aphezu kwami, kodwa ngizakuba ngingasekho.
Och intet lefvandes öga varder mig mera seendes; din ögon se på mig, deröfver förgås jag.
Molnet varder allt, och går bort; så ock den som far neder i helvetet, han kommer icke upp igen; (Sheol h7585)
10 Kaphindi abuyele emzini wakhe, lendawo yakhe kayisayikumazi.
Och besitter icke sitt hus igen, och hans rum blifver öde.
11 Ngakho mina kangiyikubamba umlomo wami; ngizakhuluma ekucindezelweni komoya wami, ngisole ekubabeni komphefumulo wami.
Derföre vill jag ock icke förmena minom mun; jag vill tala i mins hjertas ångest, och vill utsäga min själs bedröfvelse.
12 Ngilulwandle yini, kumbe isilo solwandle, ukuze lingibekele abalindi?
Är jag ett haf, eller en hvalfisk, att du så förvarar mig?
13 Lapho ngisithi: Umbheda wami uzangiduduza, icansi lami liphungule ukusola kwami;
Ty jag tänkte: Min säng skall trösta mig; mitt lägre skall lisa mig.
14 ubusungiqhaqhazelisa ngamaphupho, angethuse ngemibono;
När jag talar med mig sjelf, så förskräcker du mig med drömmar, och gör mig förfärelse;
15 ukuze umphefumulo wami ukhethe ukuklinywa, ukufa kulamathambo ami.
Att min själ önskar sig vara hängd, och min ben döden.
16 Ngiyanengwa yikho, kangiyikuphila njalonjalo; ngiyekele, ngoba insuku zami ziyize.
Jag begärar intet mer lefva; håll upp af mig; ty mine dagar äro fåfängelige.
17 Uyini umuntu ukuthi umkhulise, lokuthi ubeke inhliziyo yakho kuye,
Hvad är en menniska, att du aktar henne högt, och bekymrar dig med henne?
18 lokuthi umhambele ikuseni yonke, umlinge sonke isikhathi?
Du hemsöker henne dagliga, och försöker henne alltid.
19 Koze kube nini ungayekeli ukungiqaphela, ungangiyekeli ngize ngiginye amathe ami yini?
Hvi går du icke ifrå mig, och släpper mig, så länge jag uppsvälger min spott?
20 Ngonile, ngizakwenzani kuwe, wena mlindi wabantu? Ungimiseleni ngibe yinto yakho yokunenjwa, ngize ngibe ngumthwalo kimi?
Hafver jag syndat, hvad skall jag göra dig, o du menniskors gömmare? Hvi gjorde du mig, att jag uppå dig stöta skulle, och är mig sjelfvom till tunga?
21 Njalo kawuthetheleli ngani isiphambeko sami, ususe isono sami? Ngoba sengizalala phansi othulini; uzangidinga ngovivi, kodwa kangiyikuba khona.
Och hvi förlåter du mig icke mina missgerning, och tager icke bort mina synd? Ty nu skall jag lägga mig i mull; och när man om morgonen söker mig, är jag då intet till.
