< UJobe 13 >

1 Khangela, konke ilihlo lami likubonile, indlebe yami izwile yakuqedisisa.
Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.
2 Njengokolwazi lwenu lami ngiyakwazi; kangiphansi kulani.
Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;
3 Kodwa mina ngizakhuluma loSomandla, ngifisa ukuqondisana loNkulunkulu.
Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.
4 Kodwa lina-ke ligcona ngamanga, lonke lingabelaphi abangelamsebenzi.
Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.
5 Kungathi ngabe liyathula lithi zwi; lokhu kube yinhlakanipho kini!
Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.
6 Ake lizwe ukuzivikela kwami, lilalele impikiso zendebe zami.
Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.
7 Lizamkhulumela uNkulunkulu ngokubi, limkhulumele ngenkohliso yini?
Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?
8 Lizakwemukela ubuso bakhe, lizammela yini uNkulunkulu?
Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?
9 Kuzakuba kuhle yini lapho elihlola? Lizamkhohlisa yini njengokhohlisa umuntu?
Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?
10 Isibili uzalisola, uba lisemukela ubuso ensitha.
Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.
11 Ubukhulu bakhe kabulethusi yini, lokwesabeka kwakhe kulehlele?
Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.
12 Izikhumbuzo zenu ziyizaga zomlotha, izivikelo zenu ziyizivikelo zebumba.
Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.
13 Thulani lingiyekele, ukuze ngikhulume mina; kungehlele loba kuyini.
Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.
14 Ngizayithathelani inyama yami ngamazinyo ami, ngibeke impilo yami esandleni sami?
Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?
15 Lanxa ezangibulala, ngizathemba kuye. Kanti ngizazimela indlela zami phambi kwakhe.
Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.
16 Njalo uzakuba lusindiso lwami; ngoba umzenzisi kayikuza phambi kwakhe.
Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.
17 Zwisisani ilizwi lami, lengcazelo yami ngendlebe zenu.
Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.
18 Khangelani-ke, sengilubeke kuhle udaba lwami, ngiyazi ukuthi mina ngizalungisiswa.
Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.
19 Ngubani lowo ozaphikisana lami? Nxa khathesi ngithula ngizaphela.
Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.
20 Kuphela ungenzi izinto ezimbili kimi; khona ngingayikucatshela ubuso bakho.
Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.
21 Susela khatshana lami isandla sakho, lokwesabeka kwakho kungangethusi.
Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.
22 Ubusungibiza, mina ngizaphendula; kumbe ngikhulume, ungiphendule.
Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.
23 Zingaki iziphambeko lezono engilazo? Ngazisa isiphambeko sami lesono sami.
Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.
24 Ufihlelani ubuso bakho, ungiphathe njengesitha sakho?
Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?
25 Uzakwethusa yini ihlamvu eliphephethekayo? Njalo uzaxotshana lomule owomileyo yini?
Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?
26 Ngoba ubale izinto ezibabayo umelene lami, wangenza ngadla ilifa leziphambeko zobutsha bami.
Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.
27 Ufake lenyawo zami esigodweni, waqaphela zonke indlela zami, wazidweba uluphawu empandeni zezinyawo zami.
Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;
28 Yena-ke njengokubolileyo uyaguga, njengesembatho inundu esidlayo.
Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.

< UJobe 13 >