UJobe 10
1 Umphefumulo wami ukhathele yimpilo yami; ngizatshiya insolo yami phezu kwami; ngizakhuluma ekubabeni komphefumulo wami.
Min själ är led vid livet. Jag vill giva fritt lopp åt min klagan, jag vill tala i min själs bedrövelse.
2 Ngizakuthi kuNkulunkulu: Ungangilahli; ngazisa ukuthi kungani uphikisana lami.
Jag vill säga till Gud: Döm mig icke skyldig; låt mig veta varför du söker sak mot mig.
3 Kuhle yini kuwe ukuthi ucindezele, ukuthi udelele umsebenzi wezandla zakho, ukhanye phezu kwecebo lababi?
Anstår det dig att öva våld, att förkasta dina händers verk, medan du låter ditt ljus lysa över de ogudaktigas rådslag?
4 Ulamehlo enyama yini? Ubona njengokubona komuntu?
Har du då ögon som en varelse av kött, eller ser du såsom människor se?
5 Insuku zakho zinjengensuku zomuntu na? Iminyaka yakho injengensuku zomuntu yini,
Är din ålder som en människas ålder, eller äro dina år såsom en mans tider,
6 ukuthi udinge ngobubi bami, uhlolisise ngesono sami?
eftersom du letar efter missgärning hos mig och söker att hos mig finna synd,
7 Ngoba usazi ukuthi kangikhohlakalanga, lokuthi kakho ongakhulula esandleni sakho.
du som dock vet att jag icke är skyldig, och att ingen finnes, som kan rädda ur din hand?
8 Izandla zakho zangibumba zangenza kanyekanye inhlangothi zonke, kanti uyangichitha.
Dina händer hava danat och gjort mig, helt och i allo; och nu fördärvar du mig!
9 Ake ukhumbule ukuthi wangenza njengebumba. Pho, uzangibuyisela ethulini?
Tänk på huru du formade mig såsom lera; och nu låter du mig åter varda till stoft!
10 Kawungithululanga njengochago, wangijiyisa njengamasi yini?
Ja, du utgöt mig såsom mjölk, och såsom ostämne lät du mig stelna.
11 Ungigqokise isigogo lenyama, wangihlanganisa ndawonye ngamathambo langemisipha.
Med hud och kött beklädde du mig, av ben och senor vävde du mig samman.
12 Ungenzele impilo lomusa, lokunakekela kwakho kulondolozile umoya wami.
Liv och nåd beskärde du mig, och genom din vård bevarades min ande.
13 Kanti lezizinto uzifihlile enhliziyweni yakho; ngiyazi ukuthi lokhu kukuwe.
Men därvid gömde du i ditt hjärta den tanken, jag vet att du hade detta i sinnet:
14 Uba ngisona, ungiqaphele, kawuyikungiyekela ngingelacala esonweni sami.
om jag syndade, skulle du vakta på mig och icke lämna min missgärning ostraffad.
15 Uba ngimubi, maye kimi! Uba ngilungile, bengingayikuphakamisa ikhanda lami. Ngigcwele ihlazo, ngakho bona inhlupheko yami.
Ve mig, om jag befunnes vara skyldig! Men vore jag än oskyldig, så finge jag ej lyfta mitt huvud, jag skulle mättas av skam och skåda min ofärd.
16 Ngoba kuyaziphakamisa; uyangizingela njengesilwane; ubuye uzenze okumangalisayo kimi.
Höjde jag det likväl, då skulle du såsom ett lejon jaga mig och alltjämt bevisa din undermakt på mig.
17 Uyavuselela abafakazi bakho abamelene lami, wandise ulaka lwakho kimi; izinguquko lempi kulami.
Nya vittnen mot mig skulle du då föra fram och alltmer låta mig känna din förtörnelse; med skaror efter skaror skulle du ansätta mig.
18 Pho kungani wangikhupha esizalweni? Kungathi ngabe ngaphela, lelihlo lingangibonanga!
Varför lät du mig då komma ut ur modersskötet? Jag borde hava förgåtts, innan något öga såg mig,
19 Ngangizakuba njengokungathi kangikho; ngangizathwalwa ngisuswe esizalweni ngisiwe engcwabeni.
hava blivit såsom hade jag aldrig varit till; från moderlivet skulle jag hava förts till graven.
20 Insuku zami kazinlutshwana yini? Khawula phela, ungiyekele ukuze ngithokoze kancinyane,
Kort är ju min tid; må han då låta mig vara, lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje,
21 ngingakayi - ngingabuyi- elizweni lomnyama lethunzi lokufa,
innan jag går hädan, för att aldrig komma åter, bort till mörkrets och dödsskuggans land,
22 ilizwe lomnyama, njengobumnyama, ithunzi lokufa, elingelahlelo, lokukhanya kunjengobumnyama.
till det land vars dunkel är såsom djupa vatten, dit där dödsskugga och förvirring råder, ja, där dagsljuset självt är såsom djupa vatten.
