< Amahubo 73 >
1 Ihubo lika-Asafi. Ngempela uNkulunkulu ulungile ku-Israyeli, kulabo abahlanzekileyo enhliziyweni.
En Psalm Assaphs. Visserliga hafver Israel Gud till tröst, der man rent hjerta hafver.
2 Kodwa mina, inyawo zami zaphose zatshelela; ngaphose ngakhuthisa ukunyathela.
Men jag hade sånär stapplat med mina fötter; mine steg hade fulltnär sluntit.
3 Ngasuka ngahawukela abaklolodayo ngibona ukuphumelela kwezigangi.
Ty mig förtröt om de stortaliga, då jag såg, att dem ogudaktigom väl gick.
4 Kabalazo inhlungu; imizimba yabo iphilile iqinile.
Ty de äro i ingen dödsfara, utan stå faste såsom ett palats.
5 Kabalayo imithwalo enzima ejayelekileyo ebantwini; kabahlukuluzwa loba yini njengabanye abantu.
De äro icke i olycko, såsom andra menniskor, och varda icke, såsom andra menniskor, plågade.
6 Ngakho-ke ukuziqhenya kuyisigqizo sabo entanyeni; bazigqokisa ngokwenza isihluku.
Derföre måste deras stolthet vara en kostelig ting, och deras öfvervåld måste heta allt väl gjordt.
7 Ezinhliziyweni zabo ezingelazwelo kuphuma ububi; iminakano emibi yezingqondo zabo ayilamikhawulo.
De svälla i ansigtet som en fet buk; de göra hvad dem lyster.
8 Bayakloloda, bakhulume ngomona; bayaqholoza basongele ukuncindezela.
De förakta all ting, och tala illa derom; och tala och lasta högmodeliga.
9 Imilomo yabo ithi izulu selingelabo, lezilimi zabo zihle ziwuthathe umhlaba.
Hvad de tala, det måste vara taladt neder af himmelen; hvad de säga, det måste gälla på jordene.
10 Yikho abantu bakibo bebakholwa, bawanathe amanzi kakhulukazi.
Derföre faller dem den menige man till; förty de nyttja deras vatten tillfyllest;
11 Bathi, “UNkulunkulu angakwazi kanjani? OPhezukonke ulalo ulwazi na?”
Och säga: Hvad skulle Gud fråga efter dem? Hvad skulle den Högste sköta om dem?
12 Yikho lokhu abayikho khona ababi bavele kabananzi, iyanda eyabo inotho.
Si, det äro de ogudaktige, de äro lyckosamme i verldene, och varda rike.
13 Ngempela bekuyize ukugcina inhliziyo yami ihlanzekile; kube yize ukugeza izandla zami ngokungelacala.
Skall det då fåfängt vara, att mitt hjerta ostraffeliga lefver, och jag mina händer i oskyldighet tvår;
14 Ilanga lonke ngitshona ngikhathazwa; ngiyajeziswa ekuseni zonke insuku.
Och varder plågad dagliga, och min näpst är hvar morgon för handene?
15 Aluba ngangithe, “Ngizakhuluma ngitsho njalo,” ngabe ngangibakhohlisa abantwabakho.
Jag hade fulltnär så sagt som de; men si, dermed hade jag fördömt all din barn, som någon tid varit hafva.
16 Ngathi ngizama ukukuzwisisa konke lokhu ngezwa kungisinda,
Jag tänkte till att jag det begripa måtte; men det var mig för svårt;
17 ngaze ngangena endlini engcwele kaNkulunkulu; lapho-ke ngasengizwisisa isiphetho sabo.
Tilldess jag gick in uti Guds helgedom, och märkte uppå deras ända.
18 Ngempela uyababeka endaweni etshelelayo; ubalahlela phansi ekubhujisweni.
Men du satte dem på det hala, och förstörte dem i grund.
19 Yeka, ukubhujiswa kwabo lula nje, bakhuculwe nje yikwesaba!
Huru snart varda de till intet! De förgås, och få en ända med förskräckelse.
20 Njengephupho nxa umuntu ephaphama kuzakuba njalo lapho usuvuka, Thixo, uzabeyisa njengemifanekiso yengqondo kuphela.
Såsom en dröm, när en uppvaknar; så gör du, Herre, deras beläte i stadenom försmädt.
21 Lapho inhliziyo yami yayifuthelene lomoya wami uthukuthele,
Men det gör mig ondt i hjertat, och stinger mig i mina njurar;
22 ngangiyisithutha esingaziyo; ngangiyinyamazana yeganga kuwe.
Att jag måste vara en dåre, och intet veta; och måste vara som ett vilddjur för dig.
23 Ikanti ngihlezi ngilawe; uyangibamba ngesandla sami sokunene.
Likväl blifver jag städse vid dig; ty du håller mig vid mina högra hand.
24 Uyangikhokhela ngokweluleka kwakho kuthi ngemva kwalokho uzangithatha ungise ebukhosini.
Du leder mig efter ditt råd, och upptager mig på ändalyktone med äro.
25 Ngilobani na ezulwini ngaphandle kwakho? Lomhlaba kawulakho engikufisayo ngaphandle kwakho.
När jag hafver dig, så frågar jag efter himmel och jord intet.
26 Inyama yami lenhliziyo yami kungehluleka kodwa uNkulunkulu ungamandla enhliziyo yami, uyisabelo sami laphakade.
Om mig än kropp och själ försmäktade, så äst du dock, Gud, alltid mins hjertas tröst, och min del.
27 Labo abakhatshana lawe bazabhubha; uyababhidliza bonke abangathembekanga kuwe.
Ty si, de som ifrå dig vika, de skola förgås. Du förgör alla dem som emot dig hor bedrifva.
28 Kodwa mina kimi kuhle ukuba seduze loNkulunkulu. Sengenze uThixo Wobukhosi isiphephelo sami; ngizafakaza ngazozonke izenzo zakho.
Men det är min glädje, att jag håller mig intill Gud, och sätter mitt hopp till Herran, Herran, att jag må förkunna, huru du det gör.