Amahubo 49

1 Kumqondisi wokuhlabela. ElamaDodana kaKhora. Ihubo. Zwanini lokhu lina bantu lonke; lalelani, lonke elihlala kulo umhlaba,

För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,

2 abantukazana lezikhulu, abanothileyo labayanga ngokufanayo:

både låga och höga, rika såväl som fattiga.

3 Umlomo wami uzakhuluma amazwi okuhlakanipha; amazwi aphuma enhliziyweni yami azanika ukuzwisisa.

Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.

4 Ngizabeka indlebe yami kuso isaga; ngechacho ngizaliqhaqha ilibho:

Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.

5 Ngingesabelani na nxa kufika insuku ezimbi, lapho abakhohlisi ababi bengihanqa,

Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?

6 labo abathembe inotho yabo abazitshaya isifuba ngenotho yabo enengi?

De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.

7 Kakho umuntu ongahlenga impilo yomunye kumbe amkhuphele inhlawulo kuNkulunkulu,

Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.

8 ngoba ukuhlenga impilo yomuntu kuyadula, akulambhadalo engakwenelisa,

För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,

9 ukuze aphile kokuphela angaboni ukubola.

så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.

10 Phela bonke bayabona ukuthi izihlakaniphi ziyafa; ngokunjalo iziwula labasangeneyo bayabhubha batshiye inotho yabo kwabanye.

Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.

11 Amangcwaba abo ayizindlu zabo zanininini, yimizi yabo okwezizukulwane ezingapheliyo, lokuba nje basebeqambe iziqinti ngamabizo abo.

De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.

12 Kodwa umuntu, lokuba elenotho, kaphili kokuphela; unjengezinyamazana ezibhubhayo.

Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

13 Lesi yisiphetho salabo abazithembayo bona, labalandeli babo, abavumelana labakutshoyo.

Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)

14 Njengezimvu bamiselwe ingcwaba, ukufa kuzazitika kubo. Abaqotho bazabusa phezu kwabo ekuseni; izidumbu zabo zizabola engcwabeni, kude lemizi yabo efana leyamakhosi. (Sheol h7585)

Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)

15 Kodwa uNkulunkulu uzayihlenga eyami impilo engcwabeni; ngempela uzangithatha angise kuye. (Sheol h7585)

Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)

16 Ungasuki udangale kakhulu ngokubona omunye enotha; nxa indlu yakhe igcwala ngobunkentshenkentshe;

Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.

17 phela kazukuhamba lalutho mhla esifa, ubukhazikhazi lobo kayikwehla labo.

Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.

18 Loba wayesithi esaphila azibone engobusisiweyo abantu bayakukhonza nxa uphumelela,

Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,

19 uzakuyahlangana lesizukulwane sabokhokho bakhe, abangasayikuphinde bakubone ukukhanya kwempilo.

så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.

20 Umuntu olenotho kodwa engaqedisisi unjengezinyamazana ezibhubhayo.

En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.