< UJobe 17 >

1 “Umoya wami udabukile, insuku zami ziqunyiwe, ithuna lingimelele.
Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
2 Impela abaklolodayo bangihanqile; amehlo ami asehlezi elinde ulaka lwabo.
Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
3 Ngipha, Oh Nkulunkulu, lesosibambiso osifunayo. Kambe ngubani omunye ongangenzela lesosibambiso na?
Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
4 Usuzivalile ingqondo zabo kabasazwisisi; ngakho kawuzukubayekela bagiye.
Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
5 Nxa umuntu angaphika umngane wakhe ukuze ahlawulwe, amehlo abantwabakhe azafiphala.
Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
6 UNkulunkulu usengenze ngaba yisiga ebantwini bonke, umuntu okhafulelwa ngabanye emehlweni.
Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
7 Amehlo ami asethundubele ngosizi; umdumbu wami wonke usuyisithunzi nje.
Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
8 Abantu abaqotho kuyabanenga lokhu; abangelacala bayacaphuka ngabangakholwayo.
De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
9 Kungenani, abalungileyo bazabambelela ezindleleni zabo, kuthi labo abalezandla ezihlanzekileyo baqine.
Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
10 Kodwa khathesi lina lonke ake lizame futhi! Kangiboni loyedwa ohlakaniphileyo kini.
Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
11 Sezidlule insuku zami, amacebo ami asedilikile, kunjalo lezifiso zenhliziyo yami.
Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
12 Lababantu bathatha ubusuku njengemini; bathi bebona ubumnyama bathi, ‘Ukukhanya sekusondele.’
Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
13 Nxa ikhaya engilithembileyo lilingcwaba kuphela, nxa ngisendlala umbheda wami emnyameni, (Sheol h7585)
Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
14 nxa ngisithi ekuboleni, ‘Baba,’ ngithi empethwini, ‘Mama’ kumbe ‘Dadewethu,’
till graven måste jag säga: »Du är min fader», till förruttnelsens maskar: »Min moder», »Min syster».
15 pho lingaphi ithemba lami na? Ngubani ongabona ithemba ngami?
Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
16 Kuzakwehlela emasangweni okufa na? Sizakwehlela ndawonye othulini na?” (Sheol h7585)
Till dödsrikets bommar far det ned, då jag nu själv går till vila i stoftet. (Sheol h7585)

< UJobe 17 >