2 Corinthians 1
1 Paul, jun Isor laga itcha pora Khrista Jisu laga apostle ase, aru amikhan laga bhai Timothy, Corinth sheher te thaka Isor laga girja ke, aru Achaia jagate thaka sob pobitro jonke.
Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, så ock brodern Timoteus, hälsar den Guds församling som finnes i Korint, och tillika alla de heliga som finnas i hela Akaja.
2 Anugrah aru shanti Isor amikhan laga Baba aru Probhu Jisu Khrista pora aha apnikhan logote thaki bole dibi.
Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
3 Asis hobi Isor aru amikhan laga Probhu Jisu Khrista laga Baba, jun daya laga Baba ase aru mon aram diya laga Baba ase,
Lovad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud,
4 Kun pora amikhan laga sob dukh te anondo kori diye, titia amikhan pora bhi dusra khan ke anondo dibole paribo, etu eke anondo Isor pora amikhan ke bhi anondo dise.
han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allahanda nöd.
5 Kilekoile kineka Khrista laga dukh te amikhan bhi bhag hoi ase, thik etu nisena, Khrista te amikhan bhi bisi anondo pai ase.
Ty såsom Kristuslidanden till överflöd komma över oss, så kommer ock genom Kristus tröst till oss i överflödande mått.
6 Kintu jodi amikhan digdar pai ase, etu apnikhan laga anondo aru poritran nimite ase, jodi amikhan anondo pai ase, etu to apnikhan ke anondo dibo nimite ase, aru etu pora apnikhan bhi nomro kori kene amikhan laga dukh te bhag hobo.
Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker ock detta till tröst för eder, en tröst som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast,
7 Aru amikhan laga asha apnikhan nimite thaka to mojbut ase, amikhan laga dukh te apnikhan bhi bhag ase koi kene jani ase, etu nisena anondo te bhi bhag ase.
ty vi veta att såsom I delen våra lidanden, så delen I ock den tröst vi undfå.
8 Kilekoile bhai khan, amikhan uporte Asia jagate ki digdar hoise, etu apnikhan najani kene thakibo dibo mon nai. Ta te amikhan dukh pa to amikhan laga takot bahar thakise aru etu nimite amikhan jinda thaki bole bhi asha nathaka hoi jaisele.
Vi vilja nämligen icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om vilken nöd vi fingo utstå i provinsen Asien, och huru övermåttan svårt det blev oss, utöver vår förmåga, så att vi till och med misströstade om livet.
9 Hosa pora bhi, amikhan morai dibole hukum thakisele, eneka hoile he amikhan nijor uporte nohoi kene, Isor kun pora mora ke jinda kori diye, Tai uporte biswas thakibo nimite.
Ja, vi hade redan i vårt inre likasom fått vår dödsdom, för att vi icke skulle förtrösta på oss själva, utan på Gud, som uppväcker de döda.
10 Isor he amikhan ke mori bole thaka pora bachai dise, aru Tai amikhan ke aru bhi bachai lobo. Tai uporte amikhan laga asha to rakhidise titia Tai amikhan ke bachai thakibo,
Och ur en sådan dödsnöd frälste han oss, och han skall än vidare frälsa oss; ja, till honom hava vi satt vårt hopp att han allt framgent skall frälsa oss.
11 apnikhan bhi eke logote mili kene amikhan nimite prathana koribi, titia amikhan uporte bisi manu pora modot kora nimite apnikhan ke bisi manu khan dhanyavad dibo.
Också I stån oss ju bi med eder förbön. Och så skola många hembära tacksägelse för oss, för den nåd som genom mångas böner har kommit oss till del.
12 Kilekoile etu nimite amikhan mon dangor kore: aru amikhan laga thik bhabona pora etu gawahi di ase, amikhan ji kaam etu prithibi te korise, etu pobitro aru hosa mon pora korise, aru mangso laga buddhi pora nohoi, kintu Isor laga kripa pora, aru asol to apuni khan logot te he kaam to bisi korise.
Ty vad vi kunna berömma oss av, och vad vårt samvete bär oss vittnesbörd om, det är att vi i denna världen hava vandrat i Guds helighet och renhet, icke ledda av köttslig vishet, utan av Guds nåd; så framför allt i vårt förhållande till eder.
13 Kilekoile amikhan dusra eku bhi likha nai, khali juntu apnikhan puribole aru bujhi bole pare. Kintu etiya ami asha ase apuni khan pura bujhi jabo,
Ty i vad vi skriva till eder ligger icke något annat än just vad I läsen och väl kunnen förstå. Och jag hoppas att I skolen komma att till fullo förstå
14 jineka apuni khan age pora amikhan laga bisi kotha bujhi kene ase, titia apnikhan bhi Probhu Jisu wapas aha laga dinte amikhan nimite mon dangor dikha bo, aru amikhan bhi apuni khan nimite dikha bo.
vad I redan nu delvis förstån om oss: att vi äro eder berömmelse, likasom I ären vår berömmelse, på vår Herre Jesu dag.
15 Aru mon dangor pora, moi age te apnikhan logote ahibole bhabona korise, titia apnikhan aru dusra bar asirbad pabo,
Och i denna tillförsikt tänkte jag komma först till eder, för att I skullen få ännu ett kärleksbevis.
16 aru Macedonia jagate jai thaka homoi te apnikhan ke paar kori kene jabo, aru Macedonia pora wapas aha homoi te bhi, aru ami Judea jagate jabole nimite apnikhan pora amike modot koribo.
Genom eder stad ville jag alltså taga vägen till Macedonien, och jag skulle sedan från Macedonien återigen komma till eder, för att då av eder utrustas för resan till Judeen.
17 Etu karone, jitia ami eneka pora bhabona kori thakise, moi etu ke asani pora luwa nai, na loise? Na ami ki bhabona korise etu to mangso laga itcha pora he hoise, juntu nimite apnikhan eke somoite “Hoi, hoi” aru “Nohoi, nohoi” eneka koi ase?
Så tänkte jag; och icke har jag väl därför nu handlat i vankelmod? Eller plägar jag kanhända fatta mina beslut efter köttet, så att vad jag säger är på samma gång "ja, ja" och "nej, nej"?
18 Kintu Isor to hosa ase, etu nimite amikhan laga kotha apnikhan ke khali “Hoi” aru “Nohoi” eneka hobo napare.
Ingalunda; så sant Gud är trofast, vad vi tala till eder är icke "ja och nej".
19 Kilekoile Isor laga Putro, Jisu Khrista, junke ami aru Silvanus aru Timothy pora apnikhan majote prochar kori dise- Tai to “Hoi” aru “Nohoi” thaka nai, kintu khali “Hoi” he thakise.
Guds Son, Jesus Kristus, han som bland eder har blivit predikad genom oss -- genom mig och Silvanus och Timoteus -- han kom ju icke såsom "ja och nej", utan "ja" har kommit i och genom honom.
20 Kilekoile Tai bhitor te, Isor laga sob vachan khan “Hoi” ase. Etu nisena Tai dwara amikhan pora “Amen” koi ase, Tai laga mohima nimite.
Ty Guds löften, så många de äro, hava i honom fått sitt "ja"; därför få de ock genom honom sitt "amen", på det att Gud må bliva ärad genom oss.
21 Etiya Isor he ekjon ase jun pora ami aru apnikhan ke Khrista te takot bonai dise, aru Tai laga kaam nimite amikhan ke basi loise,
Men den som befäster oss såväl som eder i Kristus, och den som har smort oss, det är Gud,
22 Tai pora amikhan ke Tai nimite mohor lagai dise, aru Atma laga kosom amikhan laga monte dise.
han som har låtit oss undfå sitt insegel och givit oss Anden till en underpant i våra hjärtan.
23 Moi hosa pora koi ase, Isor ke ami laga gawah hobo nimite mati ase, moi apnikhan ke saja nadibo karone Corinth te aha nai.
Jag kallar Gud till vittne över min själ, att det är av skonsamhet mot eder som jag ännu icke har kommit till Korint.
24 Amikhan eneka kora to apuni khan laga biswas ke amikhan laga nichete rakhi kene chola bo nimite nohoi, kintu, amikhan sob apnikhan logote mili kene kaam kora manu khan ase aru apnikhan laga khushi nimite ase, kele koile apnikhan laga biswas to bisi mojbut hoi kene ase.
(Detta säger jag icke, som om vi vore herrar över eder tro; fastmer äro vi edra medarbetare till att bereda eder glädje, ty i tron stån I fasta.)
