မြည်တမ်းစကား 3
Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
10 ၁၀ ငါ့ ကို ချောင်းမြောင်း သောဝက်ဝံ ကဲ့သို့၎င်း ၊ မ ထင်ရှားသော အရပ်၌ နေသောခြင်္သေ့ ကဲ့သို့၎င်း ဖြစ် တော်မူ၏။
Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
17 ၁၇ ငါ ၏ဝိညာဉ် ကို ချမ်းသာ နှင့် ဝေး စွာ ရွေ့တော်မူသောကြောင့် ၊ ငါသည် မင်္ဂလာ အကြောင်းကို မေ့လျော့ ၏။
Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
18 ၁၈ သို့ဖြစ်၍ ၊ ငါ သည် ထာဝရဘုရား ရှေ့တော်၌ အစွမ်း သတ္တိနှင့် မြော်လင့် စရာအကြောင်းပျက် လေပြီဟု ဆို ရ၏။
Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
19 ၁၉ အကျွန်ုပ် ခံရသောဆင်းရဲ ငြိုငြင် ခြင်းကို၎င်း ၊ ဒေါန နှင့် သည်းခြေ အရည်ကို၎င်းအောက်မေ့ တော်မူပါ။
Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
22 ၂၂ ထာဝရဘုရား သည် သနား တော်မူ၍ ကရုဏာ တော်သည် မ ကုန် သောကြောင့် ငါတို့သည် ဆုံးရှုံး ခြင်းသို့ မ ရောက်ဘဲနေကြ၏။
Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
24 ၂၄ ငါ့ ဝိညာဉ် ၏ သဘောဟူမူကား၊ ထာဝရဘုရား သည် ငါ ၏အဘို့ ဖြစ်တော်မူ၏။ ထိုကြောင့် ၊ ကိုယ်တော် ကို ငါမြော်လင့် ပါ၏။
Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
25 ၂၅ ကိုယ်တော် ကို မြော်လင့် သောသူနှင့် ကိုယ်တော် ကို ရှာ သောသူ၏ စိတ် ဝိညာဉ်အား ထာဝရဘုရား သည် ကျေးဇူး ပြုတော်မူ၏။
Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
39 ၃၉ အသက်ရှင် သောလူ သတ္တဝါသည် အဘယ် ကြောင့် မြည်တမ်း ရမည်နည်း။ မိမိ ဒုစရိုက် အပြစ်ကြောင့် မြည်တမ်းရမည်လော။
Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
40 ၄၀ ငါ တို့သည်ကိုယ်လိုက်သောလမ်း တို့ကို စစ်ကြော စုံစမ်း၍ ၊ ထာဝရဘုရား ထံ တော်သို့ ပြန် သွားကြကုန်အံ့။
Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
43 ၄၃ အမျက် တော်ထွက်၍ မျက်နှာ လွှဲတော်မူ၏။ တဖန် အကျွန်ုပ် တို့ကိုလိုက် ၍ ကရုဏာ မ ရှိဘဲ ကွပ်မျက် တော်မူ၏။
Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
44 ၄၄ အကျွန်ုပ်တို့ ပဌနာ စကားသည် အထံ တော်သို့ မပေါက် နိုင်အောင်၊ မိုဃ်းတိမ် ဖြင့် ကိုယ်ကို ကွယ်ကာ တော်မူ၏။
Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
45 ၄၅ အကျွန်ုပ် တို့ကိုလူမျိုး တို့တွင် လှည်းပစ်သော တန်မြက်ချေး အမှိုက် ကဲ့သို့၎င်း ၊ ရွံစရာ အရာကဲ့သို့၎င်း ဖြစ် စေတော်မူ၏။
Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
47 ၄၇ အကျွန်ုပ် တို့သည် ကြောက်လန့် ဘွယ်သော အရာထဲသို့၎င်း ၊ တွင်း ထဲသို့၎င်း ၊ သုတ်သင် ပယ်ရှင်းဖျက်ဆီး ခြင်းထဲသို့၎င်း ရောက် ကြပါပြီ။
Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
56 ၅၆ အကျွန်ုပ် ခေါ်သံ ကို ကြား တော်မူသည်ဖြစ်၍၊ အကျွန်ုပ် ညည်းတွားအော်ဟစ် သောအခါ နား တော်ကို လွှဲ တော်မ မူပါနှင့်။
Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
57 ၅၇ အကျွန်ုပ်သည် ကိုယ်တော် ကို ဟစ်ခေါ် သောအခါ ၊ ကိုယ်တော်သည် ချဉ်းကပ် တော်မူ၍၊ မ ကြောက် နှင့် ဟု မိန့် တော်မူပြီ။
Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
58 ၅၈ အိုထာဝရ ဘုရား၊ ကိုယ်တော် သည် အကျွန်ုပ် အသက် နှင့် ဆိုင်သောအမှု ကိုစောင့် ၍ ရွေးနှုတ် တော်မူပြီ။
Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
59 ၅၉ အိုထာဝရဘုရား ၊ ကိုယ်တော်သည် အကျွန်ုပ် ခံရသောညှဉ်းဆဲ ခြင်းကို မြင် တော်မူပြီ။ အကျွန်ုပ် အဘို့ တရား စီရင် တော်မူပါ။
Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
60 ၆၀ သူ တို့သည် အကျွန်ုပ် ကို ရန်ငြိုး ဖွဲ့သမျှ နှင့် မကောင်းသော အကြံ ရှိသမျှ ကို ကိုယ်တော်မြင် တော်မူပြီ။
Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
62 ၆၂ အကျွန်ုပ် တဘက်၌ ထ သောသူတို့၏ အပြစ်တင် ခြင်း၊ အကျွန်ုပ် တဘက် ၌ တနေ့လုံး ကြံစည် ခြင်းကို၎င်းကိုယ်တော်ကြား တော်မူပြီ။
Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
63 ၆၃ သူ တို့ထိုင် ခြင်း၊ ထ ခြင်းကိုကြည့်ရှု တော်မူပါ။ အကျွန်ုပ် သည် သူ တို့သီချင်း ဆိုစရာအကြောင်း ဖြစ်ပါ၏။
Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
66 ၆၆ အမျက် တော်ထွက်၍ သူ တို့ကို ညှဉ်းဆဲ သဖြင့် ၊ ထာဝရဘုရား ၏ မိုဃ်း ကောင်းကင်အောက် မှ သုတ်သင် ပယ်ရှင်းတော်မူပါ။
Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
