ယောဘ 39
1 ၁ သင်သည် တောဆိတ် မွေး ရသောကာလ ကို သိ သလော။ သမင် ဒရယ်မ သားဘွား ခြင်းဝေဒနာခံရသောအချိန်ကို မှတ် နိုင်သလော။
Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?
Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?
De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.
4 ၄ သား ငယ်တို့သည် ကျန်းမာ ၍၊ လွင်ပြင် ၌ ကြီးပွါး တတ်ကြ၏။ အခြားသို့သွား၍ အမိထံသို့ပြန် မ လာဘဲ နေတတ်ကြ၏။
Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.
5 ၅ တောမြည်း ကိုအဆီးအတား မရှိစေခြင်းငှါ အဘယ်သူ လွှတ် သနည်း။ တောမြင်း ၌ချည်နှောင် ခြင်းကို အဘယ်သူ ဖြေ သနည်း။
Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?
Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.
7 ၇ မြို့ ၌ ဖြစ်သောလူတို့၏ အသံ ဗလံကို သူသည် မထီမဲ့မြင် ပြုတတ်၏။ နှင် သောသူအော်ဟစ် နှိုးဆော်သံကို မ မှတ် တတ်။
Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.
Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.
Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?
10 ၁၀ ကြံ့ ကိုထွန် ကြောင်းသို့ လိုက်စေခြင်းငှါ ကြိုး နှင့် ချည် နိုင်သလော။ သို့မဟုတ် သင့် နောက် သို့ လိုက်၍ချိုင့် ၌ လယ်ထွန် လိမ့်မည်လော။
Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?
Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?
Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?
Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?
Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.
Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.
16 ၁၆ သား ငယ်တို့ကို ကိုယ်သားကဲ့သို့ မ မှတ် ကြမ်းတမ်း စွာ ပြုတတ်၏။ စိုးရိမ် ခြင်းမ ရှိ။ သားဘွားခြင်း ဝေဒနာကို အချည်းနှီး ခံတတ်၏။
Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.
Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.
Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.
19 ၁၉ သင်သည် မြင်း ကို ခွန်အား နှင့် ပြည့်စုံ စေသလော။ သူ ၏လည်ပင်း ၌ မိုဃ်းကြိုး လက္ခဏာကို သွင်း သလော။
Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?
Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!
Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.
22 ၂၂ ကြောက် စရာအကြောင်းကို ကဲ့ရဲ့ ၍ ၊ ကြောက်လန့် သောသဘောနှင့်ကင်းလွတ် သဖြင့် ၊ ထား ဘေးကို မ ရှောင် တတ်။
Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.
Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.
24 ၂၄ မာနကြီး၍ပြင်းထန် သောစိတ် နှင့် မြေ ကို မျို တတ်၏။ တံပိုး သံ ကို ကြားသောအခါ ၊ ငြိမ်ဝပ် စွာ မ နေနိုင်။
Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.
25 ၂၅ တံပိုး များ အလယ်သို့ရောက်၍ အေ့ဟေ ၊ အေ့ဟေဟုဆို တတ်၏။ ဗိုလ်ခြေ အော်ဟစ် ၍ အသံဗလံ ပြုခြင်းနှင့်တကွ ၊ စစ်တိုက်ပွဲ ကို အဝေး က အနံ့ခံ တတ်၏။
För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.
26 ၂၆ သင် ပေးသော ဉာဏ် အားဖြင့် သိမ်းငှက် သည် အတောင် ကို ဖြန့် ၍ တောင် မျက်နှာသို့ ပျံ သွားတတ် သလော ။
Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?
Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?
På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.
Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.
Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.
