ယောဘ 3
1 ၁
Därefter upplät Job sin mun och förbannade sin födelsedag;
Job tog till orda och sade:
3 ၃ ငါဘွား သော နေ့ ရက်ပျက်စီး ပါစေ။ သား ယောက်ျားကို ပဋိသန္ဓေ ယူပြီဟုသိတင်းကြား ပြောသော ညဉ့် လည်း ပျက်စီးပါစေ။
Må den dag utplånas, på vilken jag föddes, och den natt som sade: "Ett gossebarn är avlat."
Må den dagen vändas i mörker, må Gud i höjden ej fråga efter den och intet dagsljus lysa däröver.
5 ၅ မှောင်မိုက် ၊ သေမင်း အရိပ်သည် ထိုနေ့ရက်အသရေကို ရှုတ်ချ ပါစေ။ မိုဃ်းတိမ် ထပ် လွှမ်းမိုး ပါစေ။ မွန်းတည့်အရှိန်ဖြင့် ကြောက်မက် ဘွယ် ဖြစ်ပါစေ။
Mörkret och dödsskuggan börde den åter, molnen lägre sig över den; förskräcke den allt som kan förmörka en dag.
Den natten må gripas av tjockaste mörker; ej må den få fröjda sig bland årets dagar, intet rum må den finna inom månadernas krets.
Ja, ofruktsam blive den natten, aldrig höje sig jubel under den.
Må den förbannas av dem som besvärja dagar, av dem som förmå mana upp Leviatan.
9 ၉ ညဦးယံ ကြယ် တို့သည် မိုက် ပါစေ။ ထိုညဉ့်သည် အလင်း ကိုတောင့်တ ၍ မ ရပါစေနှင့်။ နံနက် မိုဃ်းလင်းကို မ မြင် ပါစေနှင့်။ အကြောင်းမူကား၊
Må dess grynings stjärnor förmörkas, efter ljus må den bida, utan att det kommer, morgonrodnadens ögonbryn må den aldrig få se;
eftersom den ej tillslöt dörrarna till min moders liv, ej lät olyckan förbliva dold för mina ögon.
Varför fick jag ej dö strax i modersskötet, förgås vid det jag kom ut ur min moders liv?
Varför funnos knän mig till mötes, och varför bröst, där jag fick di?
Hade så icke skett, låge jag nu i ro, jag finge då sova, jag njöte då min vila,
14 ၁၄
vid sidan av konungar och rådsherrar i landet, män som byggde sig palatslika gravar,
15 ၁၅ မြို့ပျက် တို့ကို ပြင်ဆင် ပြုစုသော လောကီ ရှင်ဘုရင် ၊ မှူးမတ် တို့နှင့်၎င်း၊ ရွှေ ကိုရတတ်၍ ဘဏ္ဍာတိုက် ၌ ငွေ ကိုအပြည့် သိုထားသောမင်းတို့နှင့်၎င်း ငါငြိမ်းရပြီ။
ja, vid sidan av furstar som voro rika på guld och hade sina hus uppfyllda av silver;
eller vore jag icke till, lik ett nedgrävt foster, lik ett barn som aldrig fick se ljuset.
Där hava ju de ogudaktiga upphört att rasa, där få de uttröttade komma till vila;
där hava alla fångar fått ro, de höra där ingen pådrivares röst.
Små och stora äro där varandra lika, trälen har där blivit fri ifrån sin herre.
20 ၂၀ ဒုက္ခ ဆင်းရဲခံရသောသူအား အဘယ်ကြောင့် အလင်း ကိုပေး သနည်း။ စိတ် နှလုံးခါး သောသူအား အဘယ်ကြောင့်အသက် ကိုပေးသနည်း။
Varför skulle den olycklige skåda ljuset? Ja, varför gives liv åt dem som plågas så bittert,
21 ၂၁ သူတို့သည် သေ ခြင်းကို တောင့်တ ၍မ ရနိုင်။ ဝှက်ထား သော ဥစ္စာကိုဘော်ခြင်းငှါတူး သည် ထက် သေခြင်း အကြောင်းကို ဘော်ခြင်းငှါသာ၍ထူးကြ၏။
åt dem som vänta efter döden, utan att den kommer, och spana därefter mer än efter någon skatt,
åt dem som skulle glädjas -- ja, intill jubel -- och fröjda sig, allenast de funne sin grav;
23 ၂၃ မိမိ သွားသောလမ်း ကွယ်ပျောက် သော သူ၊ ဘုရား သခင်ဆီးကာ ချုပ်ထားသောသူအား အလင်းနှင့် အသက်ကို အဘယ်ကြောင့်ပေးသနည်း။
varför åt en man vilkens väg är höljd i mörker, åt en man så kringstängd av Gud?
24 ၂၄ အစာ စားခြင်းအရာ၌ ငါ ညည်းတွား ခြင်းရှိ၏။ ငါ ငိုကြွေး မြည်တမ်းခြင်း မျက်ရည်သည်လည်း ရေ စီးသကဲ့သို့ ဖြစ်၏။
Suckan har ju blivit mitt dagliga bröd, och såsom vatten strömma mina klagorop.
ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu, och vad jag fruktade för, det kommer över mig.
26 ၂၆ ငါသည်ငြိမ်ဝပ် ခြင်းမ ရှိ။ ချမ်းဧ ခြင်းမ ရှိ။ သက်သာ ခြင်းမ ရှိ။ ဒုက္ခ ဆင်းရဲသက်သက်ရှိသည်ဟု မြွက်ဆို လေ၏။
Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila; ångest kommer över mig.
