Matei 27
1 Lyambape, bhakulungwanji bhaabhishila bhowe na bhanangulungwa bha bhandunji, gubhatemingenenje shitamo sha pinga kwaabhulaga a Yeshu.
Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
2 Gubhaatabhilenje mindondolo, gubhapite kwaakamuyanga kwa a Pilato bhaaliji bhakulungwa bha shilambo sha ku Yudea.
Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3 Kungai a Yuda bhaatendebhwishe a Yeshu bhala, bhakamumanyeje kuti a Yeshu bhashiukumulwa, nigubhaigambile, gubhaabhujishiyenje bhakulungwanji bhaabhishila na bhanangulungwa bha bhandu mmbiya ipande makumi gatatu ila.
När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4 Bhalinkuti, “Njilebha kwa kuntendebhuka mundu jwangalebha abhulagwe.” Ikabheje bhanganyabho gubhashitenje, “Uwe nndi? Kwali mmayene.”
och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
5 Na bhalabho a Yuda gubhaileshele mmbiya ila nniekalu, gubhakopweshe palanga, nikwenda kwiitabhila.
Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6 Bhakulungwanji bhaabhishila gubhaitolilenje mmbiya ila nigubhashitenje, “Nngabha alali kuibhika nshibhiko sha mbepei, pabha mmbiya ya minyai.”
Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
7 Bhai, gubhabheleketenje ashaayenenji, nigubhaumilenje nngunda guka nkugumba lilongo pabhe pa shishila bhajeninji
Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 Kwa nneyo nngunda gula pubhashemangaga, Nngunda gwa Minyai.
Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9 Gugamalile malobhe ga ankulondola bha a Nnungu a Yelemia ga kuti, “Gubhatolilenje mmbiya ipande makumi gatatu, galama jika jwene jubhampanjilenje bhei bha Ishilaeli jula,
Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10 gubhaumilenje nngunda guka nkugumba lilongo, malinga shibhamalanjile Bhakulungwa.”
och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
11 A Yeshu gubhajimi mmujo ja bhakulungwa bha shilambo sha ku Yudea, bhai, bhakulungwa bhala gubhaabhushiye bhalinkuti, “Bhuli, mmwe a mpalume bha Bhayaudi?” A Yeshu gubhaabhalanjile, “Mmwe ni nkubheleketa.”
Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
12 Ikabheje bhakulungwanji bhaabhishila na bhanangulungwa pubhalinginji nkwaukumula, bhangajangula.
Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13 Kwa nneyo a Pilato gubhaabhushiye, “Bhuli, nkapilikana indu yowe ibhakunnugulangai?”
Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
14 Ikabheje a Yeshu bhangaajangula nkali lilobhe limo, bhakulungwa bhala gubhakanganigwe kwa kaje.
Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
15 Bhai, gwashinkupagwa nkubho mobha ga shikukuu sha Bhayaudi shishemwa Pashaka, bhakulungwa bhatenda kwaugulilanga atabhilwe jumo jubhampinjilenje bhandunji.
Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
16 Gene mobhago ashinkupagwa mundu jumo atabhilwe ashumaga ga ya nyata ntima, lina lyakwe a Bhalabha.
Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17 Bhai, bhandunji bhakaimananjeje pamo, a Pilato gubhaabhushiyenje, “Jwei junkupinganga ninng'ugulilanje, a Bhalabha eu a Yeshu bhaashemwa a Kilishitu?”
När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
18 Bhashinkubheleketa nneyo pabha bhashinkumumanya kuti bhashikwaapeleshalanga a Yeshu kwa ligongo lya lupimilo.
Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
19 A Pilato bhakatameje pa shitengu sha ukumu, akongobhabho gubhaapeleshele ntenga, nikwaabhalanjila, “Nnatende shindu shoshowe kuka jwene mundu jwangalebhajo, pabha shilo njilaga nkwaagamilila bhenebho.”
Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
20 Ikabheje bhakulungwanji bhaabhishila na bhanangulungwa gubhaakwishiyenje bhandunji bhajuganje bhaugulwe a Bhalabha na a Yeshu bhabhulagwe.
Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
21 Bhai, bhakulungwa bhala gubhaajangwilenje, “Nnapinganga ning'ugulilanje jwei munkumbi gwa bhene bhabhilibha?” Gubhaajangwilenje, “A Bhalabha!”
När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
22 A Pilato gubhaabhushiyenje, “Bhai, naatende nndi a Yeshu bhaashemwa a Kilishitu?” Bhowe gubhashitenje, “Bhakomelwe munshalabha!”
Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
23 A Pilato gubhaabhushiyenje, “Kwa nndi? Ibhalebhile nndi?” Nabhalabhonji gubhapundilenje jobhela, bhalinkutinji, “Bhakomelwe munshalabha!”
Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
24 Bhai, a Pilato bhakabhoneje kuti bhakaakombolanga kwa shoshowe na nnjasha inatandubha, gubhatolile mashi ninabha makono gabho pa lugwinjili lula bhalinkuti, “Nne nangali sha gambwa kwa bhulagwa kuka jwene munduju, kwali mwaashayene.”
När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
25 Bhandunji bhowe gubhajangwilenje, “Shiwo sha bhene bhandubha tugambwe uwe na ashibhana bhetu!”
Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
26 Bhai a Pilato gubhaaugulilenje a Bhalabha, na ashimanjola bhakaakomanje ibhoko a Yeshu, gubhaakamwiyenje bhakomelwe munshalabha.
Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
27 Kungai ashimanjola bha bhakulungwa bha Shiloma gubhaajinjiyenje a Yeshu nnugwani lukulungwa lwa nyumba ja bhakulungwa bha Shiloma, gubhaimenenje likundi lyowe nikwaatimbilila a Yeshu.
Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
28 Gubhaaulilenje nngubho yabho, nikwaawasha lijoo lya nnangali.
Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
29 Gubhaeleyenje ingwa ja mibha, nikwaawasha muntwe, gubhaapelenje nnai kunkono nnilo gwabho. Gubhaatindibhalilenje nikwaanyegaya bhalinkutinji, “Shalamu a Mpalume bha Bhayaudi.”
och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
30 Kungai gubhaunilenje mata, gubhatolilenje nnai gula, nikwaakomanga muntwe.
Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
31 Bhakaanyegayanjeje, gubhaulilenje lijoo lila, gubhaawashiyenje nngubho yabho, kungai gubhapite kwaakomelanga munshalabha.
Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
32 Bhalinginji nkujabhulangana, gubhaabhweninji bhandu bhamo lina lyabho a Shimoni, bha ku Kilene, gubhaashishilishiyenje bhaujigale nshalabha gwa a Yeshu.
Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
33 Bhakaikanganeje pashemwaga Goligota, malombolelo gakwe Shibhanga sha Ntwe,
Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
34 gubhaapelenje divai ja anganya na shindu sha shashama. Ikabheje a Yeshu bhakapayeje gubhakanile kupapila.
räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 Bhali bhabhambilwe munshalabha, gubhagabhenenje nngubho yabho kwa shikoma, nkupinga limalile lilobhe libhalugwile ankulondola bha a Nnungu, bhashinkugabhananga nngubho yangu kwa shikoma.
Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 Gubhatemingene pala muulinda.
Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
37 Gubhakomelenje panani ntwe gwabho, ukumu jabho jijandikwe “BHENEBHA NI A YESHU, A MPALUME BHA BHAYAUDI.”
Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
38 Malanga gogo bhaapokonyola bhabhili bhashinkukomelwanga mmishalabha pamo na a Yeshu, jumo kunkono nnilo gwabho na juna kunkono nshinda.
Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
39 Na bhandunji bhapitangaga mumpanda gubhaatukenenje, bhalitikinyanga mitwe jabhonji bhalinkutinji,
Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
40 “Mmwe mwabhelenje kuti shinnibhomole liekalu nishenga kwa mobha gatatu, mwitapule mmayene, mmaga Mwana gwabho a Nnungu, nntulushe munshalabha!”
och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
41 Nneyo peyo bhakulungwanji bhaabhishila na bhaajiganya bha Shalia, na bhanangulungwa gubhaanyegeyenje a Yeshu bhalinkutinji.
Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
42 “Bhashinkwaatapulanga bhananji ikabheje bhanalepela kwiitapula bhayene! Eti bhenebho a mpalume bha Ishilaeli! Bhai, nnaino bhatulushe munshalabha na uwe shitwaakulupalile.
»Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
43 Bhanakwaakulupalila a Nnungu na bhashite kuti Bhanabhabho a Nnungu, bhai nnaino, a Nnungu monaga bhaapinga bhaatapule.”
Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
44 Nneyo peyo nkali bhaapokonyola bhakomelwenje mmishalabha pamo na bhenebho bhala gubhaatukenenje.
På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
45 Bhai, tandubhila shaa shita ja mui lwashinkupagwa lubhindu pa shilambolyo mpaka shaa tisha.
Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
46 Jikaisheje shaa tisha a Yeshu gubhautiye lilobhe bhalinkuti, “Eloi, Eloi lama shabhakitani?” Malombolelo gakwe “A Nnungu bhangu, a Nnungu bhangu, pakuti nshineka?”
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
47 Ikabheje bhananji bhajimingenenje pepala, bhakapilikananjeje nneyo gubhashitenje, “Bhanakwaashema a Eliya.”
Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
48 Shangupe jumo jwabhonji gwabhutwishe lubhilo, gwatolile shiponji ninyobhya divai ja shashama, gwabhishile munnai, nikwaapa bhapapile.
Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
49 Bhananji gubhashitenje, “Nneshe tulole monaga a Eliya bhanakwiya kwaatapula.”
Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
50 Bhai, a Yeshu gubhakweshiye lilobhe kabhili, gubhawile.
Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
51 Penepo lipashiya lyaliji nkati liekalu gulipapwishe ipande ibhili, tandubhila kunani mpaka pai, shilambo gushiungumile na maganga makulu gakukaikaga,
Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
52 makabhuli gakuunukaga na bhandunji bha ukonjelo bhawilenje gubhayushiywenje,
och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
53 na bhalabhonji bhakayukanjeje na a Yeshu bhakayusheje, gubhapitengene ku shilambo sha ukonjelo, yani ku Yelushalemu, gubhaakoposhelenje bhandunji bhabhagwinji.
De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 Bhai, bhakulungwa bha manjola na ashimanjola bhalinginji muulinda gwa a Yeshu, bhakabhonanjeje litaka liliungumila na yowe yakoposhele ila, gubhajogopenje kwa kaje, gubhashitenje, “Kweli aju munduju paaliji Mwana jwa a Nnungu.”
Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
55 Bhashinkupagwanga bhanabhakongwe bhabhagwinji pepala bhalolangaga bhali bhajimingenenje kwataliya. Bhanganyabho nibhaakagwilenje a Yeshu kopoka ku Galilaya na kwaatumishila.
Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
56 Munkumbi gwabhonji bhashinkupagwa a Malia Magidalena na a Malia anyinabhabhonji a Yakobho na a Yoshepu pamo na anyinabhabhonji bhana bha a Shebhedayo.
Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
57 Ikaishileje ligulo, gubhaishe bhandu bhamo atajili bha shilambo sha ku Alimataya, lina lyabho a Yoshepu. Nabhalabho pubhaaliji bhaajiganywa bha a Yeshu.
Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
58 Gubhaajendele a Pilato gubhaajujile bhapegwe maiti ga a Yeshu. Bhai, a Pilato gubhaamulishe bhapegwe.
denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
59 A Yoshepu gubhatolile maiti gala, gubhailijile nshanda sha takata,
Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
60 gubhabhishile maiti gala nnikabhuli lyabho lya ambi libhabheshiye nniganga likulu. Kungai gubhaingilishiye liganga pa nnango gwa likabhuli, gubhaijabhulile.
och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
61 A Malia Magidalena na a Malia bhana bhala, gubhatemingene kuloya ku likabhuli.
Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
62 Likapiteje Lyubha lya Kolokoya, bhakulungwanji bhaabhishila na Mapalishayo gubhaajendelenje a Pilato,
Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
63 gubhashitenje, “Mmakulungwa, tushikumbushila nnami jula akanabhewa ashinkubheleketa kuti, ‘Gapitaga mobha gatatu shinyushe.’
och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
64 Kwa nneyo nng'amulishe likabhuli libhe muulinda mpaka lyubha lya tatu, nkupinga bhaajiganywa bhakwe bhananjibhanje na kwaabhalanjilanga bhandunji kuti bhayushile. Na unami gwa kumpelo shuunyate kupunda unami gwa kundandubho gula.”
Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
65 A Pilato gubhaabhalanjilenje, “Ayaga, manjola nkwetenje, nnjendangane nkabhikanje ulinda malinga shinkukombolanga.”
Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
66 Bhai, gubhabhishilenje ulinda ku likabhuli, nibhika lulembo panani liganga lya ibhila lila na kunani jakwe, nkupinga mundu ashoyaga imanyishe, nigubhaabhishilenje ashimanjola.
Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
