Luka 7
1 Bhakabheleketeje gubhapinjile bhandu bhapilikananje gala, a Yeshu gubhapite kushilambo sha ku Kapalanaumu.
När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum.
2 Kweneko bhashinkupagwa bhakulungwa bhamo bha manjola ga Bhaloma, bhenebho bhashinkukola ntumwa jwabho jubhampinjile kaje. Jwene ntumwajo atendaga lwala tome kuwa.
Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.
3 Bhakulungwa bha manjola bhala bhakapilikaneje nnganya ja a Yeshu, gubhaatumilenje bhanangulungwa bha Bhayaudi bhajendangane bhakaajuganje a Yeshu bhakannamye ntumwa jwabho.
Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare.
4 Bhakaikanganeje kwa a Yeshu gubhaashondelesheyenje kaje, bhalinkutinji, “Bhenebha inapwaa kwaatendela nneyo,
När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: »Han är värd att du gör honom detta,
5 pabha bhanakwapinganga bhandu bhetu, na bhashikutushenjela shinagogi jila.”
ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss.»
6 Bhai a Yeshu gubhalongene nabhonji, bhandunji bhala. Bhali tome na ika ku likaja lya bhakulungwa bha manjola ga Bhaloma bhala, bhakulungwa bha manjola bhala gubhaatumilenje asha ambwiga ajabhonji kubhaalugulilanje a Yeshu kuti, “Mmakulungwa nnapunde kwiiabhuya, pabha nne nangali malango ga kumposhela mmwe nnyumba jangu.
Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: »Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak.
7 Na shiumilo niibhone nangali shanga sha kwiya kunngwenu mmwe. Ikabheje mmelekete lilobhepe na ntumwa jwangu shaalame.
Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk.
8 Pabha nkali nne puni pai ja ukulungwa, pai jangu bhapalinji ashimanjola. Na nimmalanjiga linjola jumo, ‘Jenda’ alikwenda, nimmalanjilaga juna, ‘Jiya’ anakwiya, na nimmalanjilaga ntumwa jwangu, ‘Tenda ashi,’ najwalakwe alitenda.”
Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så.»
9 A Yeshu bhakapilikaneje genego bhashinkuimonga kaje, gubhatendebhwishe nikululola lugwinjili lwa bhandu bhaakagulangaga bhala, gubhashite, “Nganabhe kummona mundu akwete ngulupai jikulungwa nnei nkali kubhandu bha Ishilaeli.”
När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: »Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro.»
10 Bhandunji bhala bhakaikanganeje kumui, gubhanng'imenenje ntumwa jula alamile.
Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
11 Lyubha lyolyo a Yeshu gubhapite kushilambo shimo shashemwaga ku Naini, bhali bhalongene na bhaajiganywa bhabho na likundi likulungwa lya bhandu.
Därefter begav han sig till en stad som hette Nain; och med honom gingo hans lärjungar och mycket folk.
12 Bhai, bhali tome na nnango gwa lugwani gwa jinjilila nshilambo mula, gubhakoposhelenje bhandunji bhajigelenje maiti gaka nngwendo jumo mwana jwa jikape jwa bhakongwe bha shitenga. Bhandunji bhabhagwinji bha shene shilambo shila pubhalinginji pamo na bhakongwe bha shitenga bhala.
Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.
13 Bhakulungwa a Yeshu bhakaabhoneje bhakongwe bhala gubhaabhonele shiya, gubhaalugulile, “Nnagute.”
När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: »Gråt icke.»
14 Kungai gubhapite kushikwaya shinanda shibhajigalilenje maiti shila, na bhajigelenje bhala gubhajimingene. Nigubhashite, “Nngwendo! Ngunakuubhalanjila, jinuka!”
Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: »Unge man, jag säger dig: Stå upp.»
15 Nngwendo awile jula, gwajinwishe gwatemi, gwatandwibhe kubheleketa. A Yeshu gubhankamwiye kwa akwabhe.
Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.
16 Bhandu bhowe gubhajogopenje, gubhaainiyenje a Nnungu bhalinkutinji, “Ankulondola bhakulungwa bha a Nnungu bhakoposhele munkumbi gwetu. A Nnungu bhashikwiya kukwaajangutilanga bhandu bhabho.”
Och alla betogos av häpnad och prisade Gud och sade: Den stor profet har uppstått ibland oss» och: »Gud har sett till sitt folk.»
17 Jene nganijo jikushumaga ku Yudea kowe na ilambo ya tome.
Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.
18 Bhaajiganywa bha a Yowana gubhaalugulilenje a Yowana yowe yatendekaga ila. Nabhalabho a Yowana gubhaashemilenje bhaajiganywa bhabho bhabhili,
Och allt detta fick Johannes höra berättas av sina lärjungar.
19 gubhaatumilenje ku Bhakulungwa a Yeshu bhakaabhuyanje. “Bhuli, mmwe Bhaatapula bhakwiya bhala eu twaalindilile bhana?”
Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar och sände dem till Herren med denna fråga: »Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?»
20 Bhaajiganywa bhala bhakaaimananjeje a Yeshu gubhaabhalanjilenje, Tushitumwa na a Yowana Bhaabhatisha tummuye kuti, “Bhuli, mmwe Bhaatapula bhakwiya bhala eu twaalindilile bhana?”
När mannen kommo fram till honom, sade de: »Johannes döparen har sänt oss till dig och låter fråga: 'Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?'»
21 Popo pepo a Yeshu bhatendaga kwaalamyanga bhandu bhabhagwinji bhalagangaga na ilwele na bhashikilwanga maoka na kwaapanganga kulola ashinangalole bhabhagwinji.
Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.
22 Bhai, a Yeshu gubhaajangwilenje. “Nnjendangane nkaabhalanjilanje a Yowana yowe impilikenenje na kwiilolela mmashayenenji, ashinangalole bhanalolanga, ashinangwabha bhanakwendangana, bhamangundula bhanalama, ashinangapilikane bhanapilikana, bhawilenje bhanayuywanga, na bhaalaga bhanalungushiywanga Ngani ja Mmbone.
Och han svarade och sade till männen: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
23 Mbaya jwene mundu ikakunshima kwa ligongo lyangu nne.”
Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten.»
24 Bhaajiganywa bha a Yowana bhakajabhulanganeje penepo, a Yeshu gubhatandwibhe kwaalugulilanga bhandu bhagumbelenje bhala nnganya ja a Yowana. “Pumwapitengenenje mukonde kukushibhona nndi? Mwaganishiyanga kukulibhona litete litikinywa na mbungo?
När sedan Johannes' sändebud hade gått sin väg, begynte han tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
25 Ikabhe nneyo, kumwapitengenenje kulola nndi? Kumwapitengenenje kukunnola mundu awalile nngubho ya bhei jikulungwa? Bhaawalanga nngubho ya bhei jikulungwa nitama ndamo ya poka mwaakutamangana mmajumba ga shipalume!
Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära präktiga kläder och leva i kräslighet, dem finnen I ju i konungapalatsen.
26 Bhai, mmalanjilanje, mwapitengenenje kulola nndi? Mwapitengenenje kunnola nkulondola? Elo, numbe ngunakummalanjilanga, kupunda nkulondola.
Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
27 Bhenebha ni a Yowana bhalugwilwe Mmajandiko ga Ukonjelo. ‘Ngunakuntuma muntenga jwangu, Anng'alashiye mpanda gwenu.’”
Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
28 “Ngunakummalanjilanga, munkumbi gwa bhabhelekwenje jwakwapi ali jwankulungwa kwaapunda a Yowana Bhabhatisha. Ikabheje, jwene ali jwa nshoko kaje mu Upalume gwa a Nnungu, ni ali jwa nkulungwa kupunda bhenebho.”
Jag säger eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen varit större än Johannes; men den som är minst i Guds rike är likväl större än han.
29 Bhandu bhowe bhapilikenenje genego na nkali bhaakamula koli nigubhakundilenje kuti a Nnungu ni bha aki na bhanguja pabha bhashinkubhatishwanga na a Yowana.
Så gav ock allt folket som hörde honom Gud rätt, jämväl publikanerna, och läto döpa sig med Johannes' dop.
30 Ikabheje mapalishayo na bhaajiganya bha shalia, bhashinkukananga yatumbililwe na a Nnungu, kwa nneyo nigibhakanilenje kubhatishwa na a Yowana.
Men fariséerna och de lagkloke föraktade Guds rådslut i fråga om dem själva och läto icke döpa sig av honom.
31 A Yeshu nigubhaabhushiyenje, “Bhai bhandu bha lwene lubhelekolu naalandanyanje na nndi? Paakulandananga na shindu shashi?
Vad skall jag då likna detta släktes människor vid? Ja, vad äro de lika?
32 Bhashilandananga na bhana bhatemingene pa lubhala lwa ushiya indu, bhalishemananga ashayenenji. Twashinkunngombelenga imbeta, ikabheje mwangainanga! Twashinkunnjimbilanga nyimbo ya ililo ikabheje mmanganya mwangagutanga!
De äro lika barn som sitta på torget och ropa till varandra och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke gråtit.'
33 Pabha a Yowana bhashinkwiya, bhatendaga tabha na bhakang'waga divai, mmanganya gunshitenje. ‘Bhakwete lioka!’
Ty Johannes döparen har kommit, och han äter icke bröd och dricker ej heller vin, och så sägen I: 'Han är besatt av en ond ande.'
34 Najwalakwe Mwana juka Mundu ashiika, analya na kung'wa, mmanganya gunshitenje. ‘Munnolanje, jwa doka na kolelwaju, mmbwiga nnjabhonji bhakamula koli na bhakwetenje yambi!’
Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och nu sägen I: 'Se, vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!'
35 Nkali nneyo, lunda lwa a Nnungu lumanyishe kuti lwa mmbone na lwa aki kubhandu bhowe bhakundilenje.”
Men Visheten har fått rätt av alla sina barn.»
36 Bhapalishayo bhamo bhashinkwaashemela shalya a Yeshu kunngwabho. Nigubhajinjile nnyumba ja a bhapalishayo bhala gubhatemi kulya shalya.
Och en farisé inbjöd honom till en måltid hos sig; och han gick in i fariséens hus och lade sig till bords.
37 Bhai, pene pa shilambo pala, bhashinkupagwa bhakongwe bhamo bhakwete yambi. Bhakapilikaneje kuti a Yeshu mubhali nnyumba ja a Palishayo bhala, gubhatolile shupa sha mauta ga nunjila shieleywe kwa liganga lya alabhashita.
Nu fanns där i staden en synderska; och när denna fick veta att han låg till bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska med smörjelse
38 Nigubhajimi tome na makongono ga a Yeshu bhaliguta, na minyoi jabho jilikwaandolishila a Yeshu mmakongono. Bhakongwe bhala gubhaponwele makongono ga a Yeshu kwa umbo yabho. Kungai gubhagalambile makongono gala na gubhaapekeye mauta ga nunjila gala.
och stannade bakom honom vid hans fötter, gråtande, och begynte väta hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt huvudhår och kysste ivrigt hans fötter och smorde dem med smörjelsen.
39 Bhapalishayo bhaashemile a Yeshu bhala, bhakagabhoneje genego, gubhaganishiye muntima gwabho, “Abha bhandubha kweli bhaakaliji ankulondola bha a Nnungu, ikaaliji bhamumanyi shibhali abha bhakongwe bhakwaakwayabha kuti bhakwete yambi.”
Men när fariséen som hade inbjudit honom såg detta, sade han vid sig själv: »Vore denne en profet, så skulle han känna till, vilken och hurudan denna kvinna är, som rör vid honom; han skulle då veta att hon är en synderska.»
40 A Yeshu gubhaabhalanjile bhapalishayo bhala, “a Shimoni, shipali shindu shingupinga kummalanjila.” Nabhalabho a Shimoni bhakwaalugulilaga, “Elo, mmelekete Mmajiganya.”
Då tog Jesus till orda och sade till honom: »Simon, jag har något att säga dig.» Han svarade: »Mästare, säg det.
41 A Yeshu gubhashite, “Bhandu bhabhili bhashinkupolekanga ela kubhandu bhamo, bhamo libhalongwaga ligambo lya nshaala gwa shaka shimo na nushu, bhana ligambo lya nshaala gwa mwei gumo na nushu.
»En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio.
42 Bhakalepelanjeje kulipa magambo gabhonji, bhandu bhala gubhaaleshelelenje bhanaabhili. Lelo penepo munkumbi gwa bhene bhabhilibho, bhei shibhapunde kwaapinga bhaaleshelela magambo bhala?”
Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?»
43 A Shimoni gubhajangwile, “Penepo imanyishe kuti, bhaleshelelwe ligambo likulungwa shibhapunde kwaapinjiya.” A Yeshu gubhaabhalanjile, “Elo penepo nnjangwile ukoto.”
Simon svarade och sade: »Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest.» Då sade han till honom: »Rätt dömde du»
44 Penepo gubhaatendebhushile bhakongwe bhala, nikwaalugulila a Shimoni, “Nnikwaabhona abha bhakongwebha? Nne punyinjile munngwenu muno mwangamba mashi ga nabha mmakongono gangu, ikabheje abha bhakongwebha bhashinyobhya makongono gangu na minyoi jabho nimbonola na umbo yabho.
Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: »Ser du denna kvinna? När jag kom in i ditt hus, gav du mig intet vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
45 Mmwe mwanganyambata, ikabheje abha bhakongwebha shijinjilile nne apano bhatendaga nyambata makongono gangu.
Du gav mig ingen hälsningskyss, men ända ifrån den stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
46 Mmwe mwangambakaya mauta muntwe, ikabheje abha bhakongwebha bhashimbakaya mauta mmakongono gangu.
Du smorde icke mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.
47 Kwa nneyo ngunakummalanjila kupinjiya kwabho kwapunda kunalanguya kuleshelelwa kwa ilebho yabho yaigwinji. Aleshelelwe ilebho ishoko, kupinga kwakwe kushokope.”
Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet.»
48 Bhai a Yeshu gubhaabhalanjile bhakongwebhala, “Nneshelelwele yambi yenu.”
Sedan sade han till henne: »Dina synder äro dig förlåtna.»
49 Penepo bhatemingenenabho pashalya bhala gwaabhuyenenje, “Bhenebha bhandu bhashi, bhaakombola nkali kuleshelela yambi?”
Då begynte de som voro bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: »Vem är denne, som till och med förlåter synder?»
50 Nabhalabho a Yeshu gubhaabhalanjile bhakongwe bhala, “Ngulupai jenu jintapwile, nnjende kwa ulele.”
Men han sade till kvinnan: »Din tro har frälst dig. Gå i frid.»
