< Yowana 11 >
1 Bhai bhandu bhamo bhashemwaga a Lashalo bhatendaga lwala, kubhatamaga ku Bhetania, shilambo shibhatamanganaga a Malia na a Malata, ashaalumbu bhabho.
Det var ein som låg sjuk, Lasarus frå Betania, den vesle byen som Maria og Marta, syster hennar, budde i.
2 A Malia ni bhene bhaapashile mauta Bhakulungwa nikwaunguta na umbo yabho, alumbu bhabho ni a Lashalo bhaaliji bhalwele.
Maria var den som salva Herren med myrrasalve, og turka føterne hans med håret sitt; og det var bror hennar, Lasarus, som låg sjuk.
3 Bhai, ashalumbu bhabho gubhaapeleshelenje ntenga a Yeshu bhalinkutinji, “Mmakulungwa, ambwiga ajenu bhalwele!”
Systerne sende då bod til honom med dei ordi: «Herre, han som du hev so kjær, ligg sjuk!»
4 A Yeshu bhakapilikaneje nneyo, gubhashite, “Shene shilweleshi nngabha sha bhulaga, ikabhe kwa ligongo lya kwaakuya a Nnungu, nkupinga Mwana jwa a Nnungu akuywe kwa shenesho.”
Då Jesus høyrde det, sagde han: «Den sotti er’kje nokor helsott, men ho er til Guds æra; Guds son skal få æra av det.»
5 A Yeshu bhashinkwaapinganga a Malata na akulu bhabho na alumbu bhabhonji a Lashalo.
Jesus heldt mykje av Marta og syster hennar og Lasarus.
6 Bhai a Yeshu bhakapilikaneje ntenga gwa kuti a Lashalo bhalwele, gubhapundile tama pala mobha gana gabhili.
Då han no høyrde at Lasarus låg sjuk, drygde han endå tvo dagar på den staden han var;
7 Kungai gubhaalugulilenje bhaajiganywa bhabho, “Twendangananje kabhili ku Yudea!”
då fyrst sagde han til læresveinarne sine: «Kom, lat oss fara til Judæa att!»
8 Bhaajiganywa gubhaalugulilenje, “Mmaajiganya! Mobha gashokope gapitile Bhayaudi bhapingaga kunkomanga maganga, igala nkupinga kwenda koko kabhili?”
«Rabbi, » sagde læresveinarne, «nyst vilde jødarne steina deg, og so fer du dit att!»
9 A Yeshu gubhajangwile, “Bhuli malanga ga mui nngabha pugali mashaa kumi na gabhili? Bhai, mundu aowaga mui akakubhala, pabha alikushibhona shilangaya sha shilambolyoshi.
«Er det’kje tolv timar i dagen?» svara Jesus; «den som gjeng um dagen, snåvar ikkje; for han ser ljoset åt denne verdi;
10 Ikabheje mundu aowaga nnubhindu anakubhala pabha shakwa shilangaya.”
men den som gjeng um natti, han snåvar, av di han ikkje hev ljoset i seg.»
11 A Yeshu bhakamaliyeje bheleketa gene malobhego, gubhaalugulilenje, “Ambwiga ajetu a Lashalo bhashigona, ikabheje nne shingaajumuye.”
So tala han, og um eit bil segjer han til deim: «Lasarus, venen vår, hev sovna; men no gjeng eg av og vekkjer honom.»
12 Bhai, bhaajiganywa bhabho gubhaalugulilenje, “Mmakulungwa, ibhaga bhashigona, shibhalame.”
«Herre, hev han sovna, so vert han nok god att, » sagde læresveinarne.
13 Bhanganyanjibho pubhaganishiyangaga kuti bhanataya ga gona lugono, mbena ibhatayaga kuwa kwa a Lashalo.
Jesus hadde meint at han var slokna; men dei tenkte han tala um vanleg svevn.
14 Bhai, a Yeshu gubhaabhalanjilenje gwangali nng'iyo, “A Lashalo bhashiwa,
Då sagde Jesus reint ut: «Lasarus hev slokna!
15 ikabheje nne ngunakwiinonyela kwa ligongo lyenunji, pabha ngapaaliji kweneko nkupinga nkulupalilanje. Aya twendangananje kubhali.”
Og for dykkar skuld er eg glad at eg ikkje var der, so de kann koma til å tru. Men kom, lat oss ganga til honom!»
16 A Tomashi bhashemwaga Bhammba gubhaalugulilenje bhaajiganywa ajabhonji, “Na uwe twendangane, tukawe pamo na bhenebho!”
Tomas - han som me kallar Didymus - sagde då til dei andre læresveinarne: «Lat oss ganga med, so me kann døy med honom!»
17 A Yeshu bhakaisheje kweneko gubhaaimene a Lashali bhali nnikabhuli mobha nsheshe.
Då Jesus kom fram, fekk han vita at Lasarus alt hadde lege fire dagar i gravi.
18 Shilambo sha Bhetania pushaliji tome na ku Yelushalemu, kutaliya kwa maili ibhili nnei.
Betania låg ikkje langt frå Jerusalem, berre ein fjordung på lag,
19 Bhayaudi bhabhagwinji bhashinkuikangana kwa a Malata na a Malia kukwaangalayanga ga wilwa na alumbu bhabhonji.
og mange jødar var komne til Marta og Maria, og vilde trøysta dei i sorgi yver broren.
20 Bhai, a Malata bhakapilikaneje kuti a Yeshu bhanakwiya, gubhapite kukwaaposhela, ikabheje a Malia gubhaigele pamui.
Då no Marta høyrde at Jesus kom, gjekk ho til møtes med honom; men Maria sat heime.
21 A Malata gubhaabhalanjile a Yeshu, “Mmakulungwa, nkapali apano, apwetu ngubhakawileje!
Då sagde Marta til Jesus: «Herre, hadde du vore her, so hadde ikkje bror min døytt.
22 Ikabheje nimumanyi shoshowe shishimwaajuje a Nnungu, shibhampe.”
Men eg veit kor som er, at alt det du bed Gud um, det vil Gud gjeva deg.»
23 A Yeshu gubhaalugulile, “Apwenu shibhayushe.”
Jesus segjer til henne: «Bror din skal standa upp att.»
24 A Malata gubhaajangwile, “Nimumanyi shibhayushe lyubha lya mpelo.”
«Eg veit at han skal standa upp att når alle stend upp, på den siste dag, » svara Marta.
25 A Yeshu gubhaabhalanjile, “Nne ni nguyuya na peleshela gumi. Angulupalila nne nkali awe, shalame,
Då sagde Jesus til henne: «Eg er uppstoda og livet! Den som trur på meg, skal liva, um han so døyr,
26 na jojowe ali jwankoto ningulupalila, wala akawa. Bhuli nnikulupalila gegano?” (aiōn )
og kvar den som liver og trur på meg, skal i all æva ikkje døy. Trur du det?» (aiōn )
27 A Malita gubhaalugulile, “Elo Mmakulungwa! Nne ngulupalile kuti mmwe a Kilishitu, Bhana bhabho a Nnungu, bhene bhakwiya pa shilambolyo.”
«Ja, Herre, » svara ho, «eg hev trutt, og trur, at du er Messias, Guds son, han som skulde koma til verdi.»
28 Bhakamaliyeje kubheleketa genego, a Malata gubhapite kukwaashema a Malia, apwabho, gubhaabhalanjile kuntemela, “Bhaajiganya bhaishe bhanakunshema.”
Med so sagt gjekk ho av’stad og kalla på Maria, syster si, og sagde til henne i løynd: «Meisteren er her og spør etter deg.»
29 Bhenebho bhakapilikaneje nneyo, shangu gubhajinwishe, gubhaajendele a Yeshu.
Då ho høyrde det, reiste ho seg snøgt og gjekk ut til honom.
30 A Yeshu bhaaliji bhakanabhe jinjila nshijiji, ikabhe pubhaliji pubhaakongene a Malata kukwaaposhela pala.
Jesus hadde endå ikkje kome inn i byen; han var endå på den staden der Marta hadde møtt honom.
31 Bhai, Bhayaudi bhalinginji pamui pamo na a Malia bhalikwaangalayanga bhakaabhonanjeje bhalijabhula shangu nikopoka palanga, gubhaakagwilenje. Pubhaganishiyenje bhanakwenda guta kulikabhuli.
Då jødarne som var heime hjå Maria og trøysta henne, såg at ho brått reiste seg og gjekk ut, fylgde dei etter henne; dei tenkte ho gjekk ut til gravi og vilde gråta der.
32 Bhai, a Malia bhakaisheje pubhaaliji a Yeshu nikwaabhona, gubhatemi ulungolungo, gubhaabhalanjile, “Mmakulungwa kaliji nkapali apano, nnumbwangu akanawe!”
Som no Maria kom dit som Jesus var og fekk sjå honom, kasta ho seg ned for føterne hans og sagde: «Herre, hadde du vore her, so hadde ikkje bror min døytt.»
33 A Yeshu bhakaabhoneje bhaniguta, na nkali Bhayaudi bhalinginji pamo na bhenebho bhaligutanga, guyaapoteshe muntima.
Då Jesus såg at ho gret, og at jødarne som hadde fylgt henne gret, vart han harm i hugen og øste seg upp og sagde:
34 Kungai gubhaabhushiyenje, “Kumwaabhishilenje kwei?” Gubhabhaalanjilenje, “Mmakulungwa, nnjiye kunnole.”
«Kvar hev de lagt honom?» - «Kom og sjå, Herre!» svara dei.
35 A Yeshu gubhagutile kwa minyoi.
Jesus gret.
36 Bhai, Bhayaudi gubhashitenje, “Nnolanje shibhaashite kwaapinga!”
Då sagde jødarne: «Sjå kor kjær han hadde honom!»
37 Ikabheje bhananji gubhashitenje, “Bhuli, bhenebha bhannamiye nangalole, bhangakombola kwaatenda a Lashalo bhanawe?”
Og sume av deim sagde: «Kunde ikkje han som opna augo på den blinde, ha gjort det so at denne mannen ikkje hadde døytt?»
38 Bhai, a Yeshu guyaapoteshe kabhili muntima, gubhaishe kulikabhuli. Likabhuli liyene pulyaaliji lishembo, na lyashinkuibhwa na liganga likulungwa.
Då vart Jesus på nytt harm inni seg og gjekk burt til gravi; det var ein heller, og det låg ein stein attfyre.
39 A Yeshu gubhashite, “Nshoyanje ligangalyo!” A Malata, alumbubhabho bhawile bhala, gubhaalugulile, “Mmakulungwa, bhananunga, pabha bhatemi mobha nsheshe nnikabhuli!”
«Tak steinen ifrå!» segjer Jesus. Då segjer Marta, syster åt den avlidne: «Herre, det tevjar alt av honom, for han hev lege der på fjorde dagen!»
40 A Yeshu gubhaalugulile, “Bhuli, nangammalanjila kuti nkulupalilangaga shinngubhone ukonjelo gwa a Nnungu?”
Jesus segjer til henne: «Sagde eg deg ikkje at dersom du trur, skal du få sjå Guds herlegdom!»
41 Bhai, gubhashoshiyenje liganga lila. A Yeshu gubhalolile kunani kunnungu, gubhashite, “Ngunatenda eja Atati, pabha nnambilikanishiya.
So tok dei steinen ifrå. Og Jesus lyfte augo mot himmelen og sagde: «Fader! eg takkar deg for di du hev høyrt meg!
42 Nimumanyi kuti nnambilikanishiya mobha gowe. Ikabheje njibheleketa genego kwa ligongo lya bhandunji bhalinginji apanobha, nkupinga bhakulupalilanje kuti mmwe ni nndumile.”
Eg visste nok at du alltid høyrer meg; men for folket skuld som stend her kringum, segjer eg dette, so dei skal tru at det er du som hev sendt meg.»
43 Bhakamaliyeje bheleketa genego, gubhashemile kwa lilobhe lya utiya, “A Lashalo! Nkoposhe palanga!”
Då han det hadde sagt, ropa han med høg røyst: «Lasarus, kom ut!»
44 Bhawile bhala gubhakopweshe palanga, akuno bhali bhatabhilwe shanda mmakongono na mmakono na kumeyo kuunishilwe. A Yeshu gubhaalugulilenje, “Mwaagopolanje, mwaalekanje bhaijendele.”
Ut kom den daude, med føterne og henderne sveipte i lindar, og med ein sveiteduk bunden kring andlitet. «Løys honom, so han fær ganga!» sagde Jesus til deim.
45 Bhai, Bhayaudi bhabhagwinji bhaikengenenje kwa a Malia bhakashibhonanjeje shitendi shibhatendile a Yeshu, gubhaakulupalilenje.
Mange av jødarne, alle dei som var komne til Maria og hadde set det han gjorde, trudde då på honom.
46 Ikabheje bhananji gubhapitengenenje kwa Ashimapalishayo kukwabhalanjilanga ga shene shibhatendile a Yeshu shila.
Nokre av deim gjekk til farisæarane og sagde deim kva Jesus hadde gjort.
47 Kwa nneyo bhakulungwanji bhaabhishila na Ashimapalishayo gubhatemingenenje lukumbi, gubhashitenje, “Tutende nndi? Pabha abha bhandubha bhanatenda ilangulo yaigwinji.
Då kalla øvsteprestarne og farisæarane det Høge Rådet i hop til eit møte og sagde: «Kva skal me gjera? Denne mannen gjer mange teikn!
48 Twaalekaga nnei pei, bhandu bhowe shibhaakulupalilanje, na Bhaloma shibhajiye angabhanyanga liekalu lyetu na shilambo shetu!”
Let me honom få halda på soleis, kjem alle til å tru på honom, og då kjem romarane og tek både landet og folket vårt.»
49 Penepo bhandu bhamo munkumbi gwabhonji bhashemwaga a Kayapa, bhaliji bhakulungwa bhaabhishila shene shakasho, gubhaalugulilenje, “Mmanganya nkakushimanyanga shindu shoshowe!
Og ein av deim, Kajafas - han var øvsteprest det året - sagde til deim:
50 Bhuli, nkaganishiyanga kuti mbaya awe mundu jumo kwa ligongo lya bhandunji, ngalingana angabhanywa shilambo showe?”
«De veit ingen ting! Ikkje heller tenkjer de på at det er til bate for dykk at ein mann døyr for landslyden, so ikkje heile folket gjeng til grunns.»
51 Bhenebho bhangabheleketa nneyo kwaapinga bhayene, ikabhe bhenebho pubhaaliji bhakulungwa bhaabhishila shene shakasho, kwa nneyo bhashinkulondola kuti a Yeshu shibhawe kwa ligongo lya shilambo shabhonji,
Det sagde han ikkje av seg sjølv, men av di han var øvsteprest det året, var ordi hans ein spådom um at Jesus skulde døy for folket,
52 Wala nngabha kwa ligongo lyabhonjipe, ikabhe na kwaabhikanga pamo bhana bha a Nnungu bhapwilingenenje, nkupinga bhabhanganje pamo.
og ikkje berre for folket, men at han og skulde samla i hop til eitt Guds born som er spreidde ikring.
53 Bhai, kuumila lyene lyubhalyo ashikalongolele bha Bhayaudi gubhaloleyenje shanabhuli pushibhaabhulaganje a Yeshu.
Frå den dagen lagde dei upp råd um å drepa honom.
54 Kwa nneyo a Yeshu bhangaowa kabhili kulugwinjili lwa Bhayaudi, ikabhe gubhashoshile penepo, gubhapite tome na kuanga, shilambo shishemwa Epulaimu. Kweneko gubhatemi pamo na bhaajiganywa bhabho.
Difor gjekk ikkje Jesus lenger fritt ikring millom jødarne, men for derifrå til dei bygderne som ligg tett med øydemarki, til ein by som heiter Efraim; der heldt han til eit bil med læresveinarne sine.
55 Shikukuu sha Bhayaudi shishemwa Pashaka shashinkubhandishila, bhandunji bhabhagwinji bhashinkwendangananga ku Yelushalemu kukwitakaya shikanabhe ika shikukuujo.
No leid det nær til påskehelgi åt jødarne, og mange for frå bygderne upp til Jerusalem fyre påske og skulde helga seg.
56 Bhai, pubhalinginji nkwaaloleya a Yeshu. Bhakaimananjeje pamo nnikanisha, gubhabhuyenenje, “Nkubhonanga bhuli? Igala bhakaika kushikukuu kuno?”
Då leita dei etter Jesus, og sagde seg imillom med dei stod i templet: «Kva tenkjer de? Kjem han slett ikkje til høgtidi?»
57 Bhakulungwanji bhaabhishila na Ashimapalishayo bhashinkuamulishanga kuti mundu akumanyaga kubhali a Yeshu, abhabhalanjilanje nkupinga bhaakamulanje.
Men øvsteprestarne og farisæarane hadde gjeve påbod um at dersom nokon fekk vita kvar han var, skulde han segja frå, so dei kunde gripa honom.