स्तोत्रसंहिता 139
För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
8 ८ मी जर वर आकाशात चढलो तर तिथे तू आहेस; जर मी खाली मृत्यूलोकात अंथरूण केले तरी, पाहा, तेथे तू आहेस. (Sheol h7585)
Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,
12 १२ काळोख देखील तुझ्यापासून काहीच लपवित नाही. रात्रही दिवसासारखीच प्रकाशते, कारण तुला काळोख आणि प्रकाश दोन्ही सारखेच आहेत.
så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
14 १४ मी तुला धन्यवाद देतो, कारण तुझी कृत्ये भयचकीत आणि आश्चर्यकारक आहेत, हे तर माझा जीव पूर्णपणे जाणतो.
Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
15 १५ मी गुप्तस्थळी निर्माण होत असता, आणि पृथ्वीच्या अधोभागी विलक्षण प्रकारे माझी घडण होत असता माझी आकृती तुला गुप्त नव्हती.
Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16 १६ तू मला गर्भात पिंडरूपाने असताना पाहिलेस; माझा एकही दिवस उगवण्यापूर्वी ते सर्व तुझ्या पुस्तकात नमूद करून ठेवले होते.
Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18 १८ मी जर ती मोजू लागलो तर ती वाळूच्या कणांपेक्षाही जास्त ठरतील. जेव्हा मी जागा होतो, तेव्हाही मी तुझ्याजवळच असतो.
Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21 २१ परमेश्वरा! तुझा द्वेष करणाऱ्यांचा मी का द्वेष करू नये? तुझ्याविरुध्द उठणाऱ्यांचा मी का तिरस्कार करू नये?
Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.
