Waiata 9

1 Ki te tino kaiwhakatangi. Muturapena. He himene na Rawiri. Ka whakapaua toku ngakau ki te whakamoemiti ki a Ihowa, ka korerotia e ahau au mahi whakamiharo katoa.

En Psalm Davids, om den sköna, ungdomen, till att föresjunga. Jag tackar Herranom af allt hjerta, och förtäljer all din under.

2 Ka koa ahau, ka whakamanamana ki a koe, ka himene atu ki tou ingoa, e te Runga Rawa.

Jag fröjdar mig, och är glad i dig; och lofvar ditt Namn, du Aldrahögste;

3 I te hokinga whakamuri o oku hoariri, tutuki ana ratou, ngaro iho i tou aroaro.

Att du mina ovänner tillbakadrifvit hafver; de äro fallne och förgångne för dig.

4 Nau hoki i whakatika aku korero me toku whakawa; i runga koe i te torona e noho ana, e whakarite tika ana.

Ty du drifver min rätt och min sak; du sitter på stolen en rätt domare.

5 Kua whakatupehupehu koe ki nga tauiwi, huna ana e koe te tangata kino, horoia atu ana to ratou ingoa ake ake.

Du straffar Hedningarna, och förgör de ogudaktiga; deras namn utskrapar du till evig tid.

6 Ko te hoariri, mutu pu ratou, he ngaromanga oti tonu iho: a ko nga pa i huna e koe, ngaro whakarere to ratou whakamaharatanga.

Fiendernas svärd hafva en ända; städerna hafver du omstört; deras åminnelse är förgången med dem.

7 Ko Ihowa ia noho tonu hei kingi ake, ake: kua whakapaia e ia tona torona mo te whakawa.

Men Herren blifver evinnerliga; sin stol hafver han beredt till doms.

8 A e whakarite ia mo te ao i runga i te tika, ka whakatakoto tikanga mo nga iwi i runga i te pono.

Och han skall döma jordenes krets rätt, och regera folket rättsinneliga.

9 Hei pa teko ano a Ihowa mo te tangata e tukinotia ana, hei pa teko i nga wa o te he.

Och Herren är dens fattigas beskärm; ett beskärm i nödene.

10 A ka whakawhirinaki ki a koe te hunga e matau ana ki tou ingoa: no te mea e kore e whakarerea e koe, e Ihowa, te hunga e rapu ana i a koe.

Derföre hoppas till dig de som ditt Namn känna; ty du förlåter icke dem som söka dig, Herre.

11 Himene ki a Ihowa e noho nei i Hiona: whakapuakina i waenganui i nga iwi ana mahi.

Lofver Herran, den i Zion bor; förkunner ibland folken hans verk.

12 Ka whakataki toto ia, ka mahara ia ki a ratou: kahore e wareware i a ia te karanga a te hunga iti.

Ty han kommer ihåg, och frågar efter deras blod; han förgäter icke de fattigas rop.

13 Tohungia ahau, e Ihowa; titiro ki toku mate i te hunga e kino ana ki ahau, e te kaiwhakaara i ahau i nga tatau o te mate:

Herre, var mig nådelig; se till mitt elände ibland ovänner, du som upphäfver mig utu dödsens portom;

14 Kia whakakitea katoatia ai e ahau ou whakamoemiti i nga tatau o te tamahine o Hiona: ka hari ahau ki tau whakaoranga.

På det jag skall förtälja all din pris uti dottrenes Zions portom; att jag öfver dina hjelp glad vara må.

15 Kua tapoko nga tauiwi ki te rua i keria e ratou: kua mau to ratou waewae i roto i te kupenga i huna e ratou.

Hedningarna äro försänkte uti den grop, som de tillredt hade; deras fot är fången i nätet, som de uppställt hade.

16 Kua matauria a Ihowa ki te whakawa e whakaritea ana e ia: he mahanga mo te tangata kino te mahi a ona ringa. (Hikaiono. (Hera)

Så förnimmer man, att Herren skaffar rätt; den ogudaktige är besnärd uti sina händers verk, genom ordet. (Sela)

17 Ka hoki nga tangata kino ki te reinga, ara nga iwi katoa e wareware ana ki te Atua. (Sheol h7585)

Ack! att de ogudaktiga till helvetet vände vorde, och alle Hedningar, som Gud förgäta. (Sheol h7585)

18 E kore hoki e warewarea tonutia te tangata rawakore: e kore e taka tonu ta te hunga iti i tumanako atu ai.

Ty han skall icke så allstinges förgäta den fattiga; och de eländas hopp skall icke förtappadt varda evinnerliga.

19 E ara, e Ihowa, kei riro i ta te tangata: kia whakawakia nga tauiwi i tou aroaro.

Herre, statt upp, att menniskorna icke få öfverhandena; låt alla Hedningar för dig dömda varda.

20 E Ihowa, meinga ratou kia wehi: kia matau nga tauiwi he tangata nei ano ratou. (Hera)

Gif dem, Herre, en mästare, att Hedningarna måga förnimma att de menniskor äro. (Sela)