< Waiata 75 >
1 Ki te tino kaiwhakatangi. Aratakiti. He himene, he waiata na Ahapa. Ka whakawhetai tonu matou ki a koe, e te Atua; ka whakawhetai tonu matou, kei te tata mai hoki tou ingoa: e korerotia ana e te tangata au mahi whakamiharo.
En Psalm och visa Assaphs, att han icke förgicks, till att föresjunga. Vi tacke dig, Gud, vi tacke dig, och förkunne din under, att ditt Namn så när är.
2 Ka kitea e ahau te wa e rite ana, ka tika taku whakawa.
Ty i sinom tid skall jag rätt döma.
3 Kuteretere noa iho te whenua me ona tangata katoa; naku i whakatu ona pou. (Hera)
Jorden bäfvar, och alle de derpå bo; men jag håller hennes pelare stadiga. (Sela)
4 I mea ahau ki te hunga whakakake, Kati ra te whakakake; ki te hunga hara ano, Kaua e whakaarahia te haona.
Jag sade till de stortaliga: Berömmer eder icke så; och till de ogudaktiga: Trugens icke uppå välde;
5 Kaua to koutou haona e whakaarahia ki runga: kati te whakamaro i te kaki ina korero.
Trugens icke så fast uppå edart välde; taler icke så halsstyft.
6 No te mea kahore he aranga i te rawhiti, kahore i te hauauru, kahore hoki i te tonga.
Det hafver ingen nöd hvarken af östan eller vestan, eller af de berg i öknene.
7 Ko te Atua ia te kaiwhakawa; ko tenei e whakaititia iho ana e ia, ko tera e whakaarahia ake ana.
Ty Gud är domare; denna förnedrar han, och den andra upphöjer han.
8 Kei te ringa hoki o Ihowa he kapu, pahuka tonu te waina; ki tonu, whakananu rawa, hei ringihanga mana: ko nga nganga ia, ma te hunga kino katoa o te whenua e tatau, e inu.
Ty Herren hafver en skål i handene, och med starkt vin fullt inskänkt, och skänker derutaf; men de ogudaktige måste alle dricka, och utsupa dräggena.
9 Ko ahau ia, ka kauwhau tonu: ka himene ki te Atua o Hakopa.
Men jag vill förkunna evinnerliga, och lofsjunga Jacobs Gudi;
10 A ka kotia e ahau nga haona katoa o te hunga kino: ka whakaarahia ake ia nga haona o te tangata tika.
Och vill sönderbryta allt de ogudaktigas våld; att de rättfärdigas välde skall upphöjdt varda.