Waiata 58
1 Ki te tino kaiwhakatangi. Aratakiti. He Mikitama. Na Rawiri. He korero puku ranei ta koutou i te pono? he tika ranei ta koutou whakarite, e nga tama a te tangata?
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke förgicks. Ären I då dumbar, att I icke tala viljen hvad rätt är; och döma hvad likt är, I menniskors barn?
2 He pono, e mahia ana e koutou te he i roto i te ngakau, e paunatia ana e koutou te tutu a o koutou ringa i runga i te whenua.
Ja, af blotta ondsko gören I orätt i landena; och följen efter med edra händer, och gören öfvervåld.
3 He tangata ke te hunga hara no te kopu mai ano; whanau kau kua kotiti ke, kua korero teka.
De ogudaktige äro afvoge af moderlifvet; de ljugare fara ville allt ifrå moderlifvet.
4 Ko to ratou paihana he rite ki to te nakahi, kei te neke turi e puru nei i tona taringa;
De rasa såsom en orm rasar; såsom en döf huggorm, den sitt öra tillstoppar;
5 E kore nei e whakarongo ki te reo o te kaiwhakawai, ahakoa tino matau ia ki te whakawai.
Att han icke skall höra kjusarens röst; besvärjarens, den väl besvärja kan.
6 Whatiia, e te Atua, o ratou niho i roto i o ratou mangai: kowhakia, e Ihowa, nga niho nunui o nga kuao raiona.
Gud, sönderbryt deras tänder i deras mun. Sönderslå, Herre, oxlatänderna af de unga lejon.
7 Kia mimiti ratou, ano he wai e heke atu ana: ka whakatikaia ana pere, kia rite ki te mea kua poutoa.
De skola förgås såsom vatten, det bortflyter. De skjuta med sina pilar, men de gå sönder.
8 Kia memeha haere, a kia pahure, ano he ngata: kia rite ki te mea mate roto a te wahine, kahore nei i kite i te ra.
De förgås, såsom en snigel försmäktas; såsom ene qvinnos otidig börd, se de intet solena.
9 E kore e tukua kia rongo a koutou kohua i nga tataramoa, ka kahakina ratou e ia i roto i te awhiowhio, te mea kaiota, te mea e wera ana.
Förr än edor törne på buskanom mogne varda, skall vreden i växtenom bortrycka dem.
10 Ka hari te tangata tika ua kite i te utu: ka horoia e ia ona waewae ki nga toto o te tangata hara.
Den rättfärdige skall glädja sig, när han en sådana hämnd ser; och skall två sina fötter uti dens ogudaktigas blod;
11 A ka mea te tangata, Koia, ka whai utu te tangata tika: ina, he Atua ano tenei e whakawa ana i te whenua.
Att man skall säga: Den rättfärdige måste det ju njuta; Gud är ju ännu domare på jordene.
