< Waiata 48 >
1 He waiata, he himene ma nga tama a Koraha. He nui a Ihowa, kia nui hoki te whakamoemiti ki a ia i te pa o to tatou Atua, i te maunga o tona tapu.
Ein song, ein salme; av Korahs born. Stor er Herren og høglova i vår Guds by, på hans heilage fjell.
2 Ataahua ana te tairanga o Maunga Hiona, ko ta te ao katoa e koa ai: kei te taha ki te raki te pa o te Kingi nui.
Fager i si høgd, ein fagnad for all jordi er Sions fjell, utkanten av nordheimen, staden til den store kongen.
3 E matauria ana te Atua i roto i ona whare papai hei piringa.
Gud er i hans hallar kjend som ei fast borg.
4 Na, huihui tahi mai ana nga kingi haere tahi atu ana ratou.
For sjå, kongarne kom saman og drog fram i lag.
5 I kite ratou, miharo iho: raruraru ana, hohoro tonu atu.
Dei såg - so vart dei forfærde, dei vart vitskræmde, flydde i bråhast.
6 Pa ana te wehi ki a ratou i reira, te mamae, ano he wahine e whanau ana.
Ein skjelv greip deim der, ei bivring som hjå ei barnsjuk kvinna.
7 E wahia ana e koe nga kaipuke o Tarahihi ki te marangai.
Med austanvind bryt du sund Tarsis-skip.
8 Rite tonu ki ta matou i rongo ai, ta matou i kite ai i roto i te pa o Ihowa o nga mano, i te pa o to tatou Atua: ma te Atua e whakapumau ake ake. (Hera)
Liksom me hev høyrt, so hev me no set det i Herren, allhers drotts by, i vår Guds by, Gud gjer honom fast til æveleg tid. (Sela)
9 I whakaaroaro matou ki tou atawhai, e te Atua, i waenganui o tou temepara.
Me grundar på din nåde, Gud, midt i ditt tempel.
10 E te Atua, rite tahi ki tou ingoa te whakamoemiti mou, tae noa atu ki nga pito o te whenua: ki tonu tou matau i te tika.
Som ditt namn, Gud, so er din pris alt til endarne av jordi; di høgre hand er full av rettferd.
11 Kia hari a Maunga Hiona, kia koa nga tamahine a Hura i au whakaritenga.
Sionsfjellet gled seg, Juda døtter fagnar seg yver dine domar.
12 Taiawhiotia a Hiona, haere, a kopiko noa mai: taua ona pourewa.
Gakk ikring Sion, far rundt um henne, tel hennar tårn!
13 Maharatia ona pekerangi, tirohia ona whare papai; hei korerotanga ma koutou ki enei ake whakatupuranga.
Legg merke til hennar vollar, gakk igjenom hennar hallar, so de kann fortelja um det til den komande ætt.
14 Ko tenei Atua hoki te Atua mo tatou ake ake: ko ia hei kaiarahi i a tatou a mate noa.
For denne Gud er vår Gud æveleg og alltid; han skal føra oss ut yver dauden.