Waiata 22

1 Ki te tino kaiwhakatangi. Airete Hahara. He himene na Rawiri. E toku Atua, e toku Atua, he aha koe i whakarere ai i ahau? he aha koe i matara atu ai ki te whakaora i ahau i nga kupu hoki o taku hamama?

För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.

2 E toku Atua, e karanga nei ahau i te awatea, heoi kahore koe e rongo, i te po ano kahore ahau e wahangu.

Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.

3 Otiia he tapu koe, kei nga whakamoemiti a Iharaira tou nohoanga.

Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.

4 I whakawhirinaki o matou matua ki a koe, i whakawhirinaki, a whakaorangia ana e koe.

På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.

5 I karanga ratou ki a koe, a kua ora; i whakawhirinaki ki a koe, a kihai i whakama.

Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.

6 Ko ahau ia he toke, ehara i te tangata: e tawaia ana e te tangata, e whakahaweatia ana e te iwi.

Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.

7 Kataina iho ahau e te hunga katoa e kite ana i ahau, ko ana o ratou ngutu, ruru ana o ratou matenga, e ki mai ana,

Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:

8 Tukua atu koe ki a Ihowa, mana ia e whakaora: mana ia e whakaora, e pai ana hoki ia ki a ia.

"Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."

9 Nau ia ahau i whakawhanau mai i roto i te kopu, i mea hoki kia tumanako, i ahau i nga u o toku whaea.

Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

10 He mea whakarere atu ahau ki runga ki a koe no te kopu mai; ko koe toku Atua no te kopu mai ano o toku whaea.

På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.

11 Kei mamao atu i ahau, e tata ana hoki te he, kahore hoki he kaiawhina.

Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.

12 He tini nga puru e karapoti nei i ahau: e whakapaea ana ahau e nga mea kaha o Pahana.

Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.

13 E hamama ana o ratou mangai ki ahau, ano he raiona e haehae ana, e hamama ana.

Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.

14 Kua ringihia ahau, ano he wai, kua takoki katoa oku iwi; me te ware pi toku ngakau, e rewa ana i waenganui i oku whekau.

Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.

15 Kua maroke toku kaha, ano he maramara rihi, piri tonu toku arero ki oku kauae; kua whakatakotoria ano ahau e koe ki te puehu o te mate.

Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.

16 Kua karapotia nei hoki ahau e te kirehe, kua muia e te whakaminenga o nga tangata hara: kua pokaia e ratou oku ringa me oku waewae.

Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.

17 E taea e ahau te tatau oku iwi katoa: e titiro mai ana ratou, e matakitaki ana ki ahau.

Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

18 E wehewehea ana oku kakahu mo ratou, e maka rota ana mo toku weruweru.

De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.

19 Kaua ra ia koe e matara atu, e Ihowa; e toku kaha, hohoro mai hei awhina moku.

Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.

20 Whakaorangia toku wairua i te hoari, taku hoki e matenui nei i te kuri.

Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.

21 Whakaorangia ahau i te mangai o te raiona: ae, i nga haona o nga kau maka kua whakahokia mai e koe he kupu ki ahau.

Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.

22 Ka korerotia e ahau tou ingoa ki oku teina, ka whakamoemititia koe e ahau i waenganui i te whakaminenga.

Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:

23 E te hunga e wehi ana ki a Ihowa, whakamoemiti ki a ia; whakakororiatia ia, e te uri katoa o Hakopa, kia wehi hoki ki a ia, e te uri katoa o Iharaira.

I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.

24 Kihai hoki ia i whakahawea, kihai i whakarihariha ki te aue o te ngakau mamae; kihai ano i huna i tona mata ki a ia, engari i tana karangatanga ki a ia i whakarongo ia.

Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.

25 Ko koe taku e whakamoemiti ai i waenganui o te whakaminenga nui, ka whakamana e ahau aku kupu taurangi ki te aroaro o te hunga e wehi ana ki a ia.

Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.

26 Ka kai te hunga mahaki, a ka makona: ka whakamoemiti ki a Ihowa te hunga e rapu ana ki a ia; kia ora tonu o koutou ngakau, ake, ake.

De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.

27 E mahara nga pito katoa o te whenua, a ka tahuri ki a Ihowa: ka koropiko ano nga hapu katoa o nga iwi ki tou aroaro.

Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.

28 No Ihowa hokite rangatiratanga, ko ia ano te kawana i waenganui o nga iwi.

Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.

29 Ka kai, a ka koropiko nga tangata tetere katoa o te whenua: ka tuohu ki tona aroaro te hunga katoa e heke ana ki te puehu; tae no ki te tangata kahore e ora i a ia tona wairua.

Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.

30 Tera e mahi tetahi uri ki a ia; ka waiho ki te Ariki hei whakatupuranga.

Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.

31 E haere mai ratou, e kauwhau i tona tika ki te iwi e whanau a mua, he meatanga tenei nana.

Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.