< Waiata 133 >

1 He waiata; he pikitanga. Na Rawiri. Na, ano te pai, ano te ahuareka o te nohoanga o nga teina, o nga tuakana i runga i te whakaaro kotahi!
Ein Wallfahrtslied Davids. Seht, wie schön und wie lieblich ist’s,
2 Tona rite kei te hinu utu nui i runga i te upoko, i heke iho nei ki te pahau, ae ki te pahau o Arona; i heke iho nei ki te remu o ona kakahu:
Das gleicht dem köstlichen Öl auf dem Haupt, das herabtroff in den Bart, in Aarons Bart, der niederwallte auf den Saum seiner Gewandung.
3 Kei te tomairangi ano o Heremona, kei tera i heke iho ki nga maunga o Hiona: i whakahaua iho hoki e Ihowa te manaaki mo reira, te ora mo ake tonu atu.
Es gleicht dem Hermontau, der niederfällt auf die Berge Zions; denn dorthin hat der HERR den Segen entboten, Leben bis in Ewigkeit.

< Waiata 133 >