Waiata 119
1 Ka hari te hunga he tapatahi nei i te ara, e haere nei i te ture a Ihowa.
Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
2 Ka hari te hunga e mau ana ki ana whakaaturanga; e whakapaua ana o ratou ngakau ki te rapu i a ia.
Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
3 Ae, e kore ratou e mahi i te kino; e haere ana ratou i ana ara.
de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
4 Kua oti matou te whakahau ki au akoranga, kia ata puritia e matou.
Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
5 Aue, me i whakatikaia toku ara ki te pupuri i au akoranga!
O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
6 Ko reira ahau ka kore ai e whakama: i ahau ka whai whakaaro nei ki au whakahau katoa.
Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
7 Ka whakamoemiti ahau ki a koe i runga i te ngakau tika, ina ako ahau i au whakaritenga tika.
Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
8 Ka puritia e ahau au tikanga: kaua ahau e whakarerea rawatia.
Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
9 He aha te mea e ma ai i te taitamariki tona ara? kia rite ki tau kupu tana whakamaharatanga iho.
Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
10 Kua whakapaua e ahau toku ngakau ki te rapu i a koe: kaua ahau e tukua kia kotiti ke i au whakahau.
Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
11 Kua whakatakotoria e ahau tau kupu ki roto ki toku ngakau, kei hara ahau ki a koe.
Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
12 E Ihowa, ka whakapaingia koe: whakaakona ahau ki au tikanga.
Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
13 Kua whakapuakina e oku ngutu nga whakaritenga katoa a tou mangai.
Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
14 Ko toku koa i te ara o au whakaaturanga, me te mea mo nga taonga katoa.
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
15 Ka whakaaroaro ahau ki au ako, a ka whai mahara ki au huarahi.
Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
16 He oranga ngakau ki ahau au tikanga: e kore ahau e wareware ki tau kupu.
Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
17 Kia atawhai ki tau pononga, kia ora ai ahau; kia puritia ai hoki tau kupu.
Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
18 Whakatirohia oku kanohi kia kite ai ahau i nga mea whakamiharo i roto i tau ture.
Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
19 He manene ahau i runga i te whenua: kaua au whakahau e huna ki ahau.
Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
20 Ka ngawha toku wairua i te matenui atu ki au whakaritenga i nga wa katoa.
Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
21 Kua riria e koe te hunga whakakake kua oti nei te kanga, e kotiti ke nei i au whakahau.
Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
22 Parea atu i ahau te tawai me te whakahawea: kua mau hoki ahau ki au whakaaturanga.
Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
23 I noho ano hoki nga rangatira ki te korero kino moku: otira e whakaaro ana tau pononga ki au tikanga.
Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
24 Ko au whakaaturanga ano toku oranga ngakau, oku hoa whakatakoto whakaaro.
ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
25 Piri tonu toku wairua ki te puehu; whakahauoratia ahau kia rite ki atu kupu.
Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
26 I whakaaturia e ahau oku ara, a whakahoki kupu ana koe ki ahau: whakaakona ahau ki au tikanga.
Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
27 Meinga ahau kia matau ki te ara o au ako: kia whakaaroaro ai ahau ki au mahi whakamiharo.
Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
28 E maturuturu iho ana toku wairua i te pouri: kia rite ki tau kapu tau whakau ake i ahau.
Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
29 Whakamataratia atu i ahau te ara o te teka: kia atawhai mai hoki, a homai tau ture.
Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
30 Kua whiriwhiria e ahau te ara o te pono: ka waiho e ahau au whakaritenga ki toku aroaro.
Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
31 Piri tonu ahau ki au whakaaturanga: e Ihowa, kei whakama ahau.
Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
32 Ka oma ahau i te ara o au whakahau, ina whakanuia e koe toku ngakau.
Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
33 E Ihowa, whakaakona ahau ki te ara o au tikanga: a ka mau i ahau taea noatia te mutunga.
Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
34 Homai he matauranga ki ahau, a ka mau i ahau tau ture; ka whakapaua toku ngakau ki te pupuri.
Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
35 Meinga ahau kia haere i te ara o au whakahau; ko taku hoki tena e whakaahuareka nei.
Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
36 Whakaangahia toku ngakau ki au whakaaturanga; kaua hoki ki te apo.
Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
37 Whakatahuritia ketia oku kanohi kei kite i te horihori: whakahauorangia ahau i tau ara.
Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
38 Whakapumautia tau kupu ki tau pononga, e wehi nei ki a koe.
Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
39 Parea atu toku tawainga, e wehi nei ahau: he pai hoki au whakaritenga.
Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
40 Nana, kua matenui ahau ki au ako: whakahauorangia ahau i runga i tou tika.
Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
41 Kia puta ano au mahi tohu ki ahau, e Ihowa: ara tau whakaoranga, kia rite ki tau kupu.
Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
42 Penei ka whai kupu maku ki toku kaitawai; noku ka whakawhirinaki ki tau kupu.
Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
43 Kaua e tangohia rawatia i toku mangai te kupu o te pono: e tumanako nei hoki ahau ki au whakaritenga.
Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
44 Penei ka puritia e ahau tau ture ake ake.
Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
45 A ka haereere noa ahau; kua rapua hoki e ahau au akoranga.
Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
46 Ka korerotia ano e ahau au whakaaturanga ki te aroaro o nga kingi, e kore ano e whakama.
Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
47 A ka waiho e ahau hei oranga ngakau moku au whakahau e aroha nei ahau.
Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
48 Ka toro atu hoki oku ringa ki au whakahau e aroha nei ahau, ka whakaaroaro ano ki au tikanga.
jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
49 Maharatia te kupu ki tau pononga, no te mea kua meinga ahau e koe kia tumanako atu.
Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
50 Ko toku oranga ngakau tenei i ahau e tangi nei: na tau kupu nei hoki ahau i whakahauora.
Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
51 Nui rawa te whakahi ki ahau o te hunga whakakake: heoi kihai ahau i peka ke i tau ture.
De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
52 I mahara ahau ki au whakaritenga, e Ihowa, o tua iho; a marie ana toku ngakau.
Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
53 Mau pu ahau i te pawera, mo te hunga kino kua whakarere nei i tau ture.
Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
54 Ko au tikanga aku e himene ai i te whare i noho manene ai ahau.
Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
55 I mahara ahau ki tou ingoa i te po, e Ihowa: a puritia ana e ahau tau ture.
Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
56 I ahau tenei, he mau noku ki au ako.
Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
57 Ko Ihowa toku wahi: kua mea nei ahau, ka pupuri ahau i au kupu.
Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
58 I whakapaua toku ngakau ki te inoi ki a koe kia pai mai: kia rite ki tau kupu tau mahi tohu ki ahau.
Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
59 I whakaaro ahau ki oku ara: a anga ana oku waewae ki au whakaaturanga.
Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
60 I hohoro ahau, a kihai i whakaroa ki te pupuri i au whakahau.
Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
61 Karapotia putia ana ahau e nga here a te hunga kino: kihai ia ahau i wareware ki tau ture.
De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
62 I waenganui po ka ara ahau ki te whakawhetai ki a koe mo au whakaritenga tika.
Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
63 He hoa ahau no te hunga katoa e wehi ana i a koe; no te hunga ano e pupuri ana i au ako.
Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
64 Ki tonu, e Ihowa, te whenua i tau mahi tohu: whakaakona ahau ki au tikanga.
Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
65 Pai rawa tau hanga ki tau pononga, e Ihowa; rite tonu ki tau kupu.
Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
66 Whakaakona ahau ki te ngarahu pai, ki te matauranga: kua whakapono hoki ahau ki au whakahau.
Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
67 I ahau kiano i whakawhiua, i he ahau: tena ko tenei ka puritia e ahau tau kupu.
Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
68 He pai koe, he pai hoki au mahi: whakaakona ahau ki au tikanga.
Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
69 Kua titoa e te hunga whakakake he teka moku: ka whakapaua toku ngakau ki te pupuri i au ako.
De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
70 He ngako rawa to ratou ngakau, koia ano kei te taupa: ko ahau ia, he oranga ngakau ki ahau tau ture.
Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
71 Marie ano ahau kia pehia e te pouri; i ako ai ahau i au tikanga.
Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
72 Ko te ture a tou mangai pai ke atu ki ahau i nga mano o te koura, o te hiriwa.
Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
73 Na ou ringa ahau i hanga, i whakawhaiahua: homai he matauranga ki ahau, kia ako ai ahau ki au whakahau.
Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
74 Ka hari te hunga e wehi ana i a koe ina kite i ahau: noku i tumanako ki tau kupu.
De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
75 E matau ana ahau, e Ihowa, he tika au whakaritenga; a he pono nou i pehia ai toku ngakau e koe.
HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
76 Tena ra, waiho tau mahi tohu hei whakamarie moku; kia rite ki tau kupu ki tau pononga.
Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
77 Kia puta ki ahau au mahi aroha, kia ora ai ahau; ko tau ture hoki toku oranga ngakau.
Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
78 Kia whakama te hunga whakakake; no te mea kahore he take i he ai ta ratou hanga ki ahau; ko ahau ia ka whakaaroaro ki au akoranga.
På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
79 Ko te hunga e wehi ana ki a koe me anga ki ahau, a ka mohio ratou ki au whakaaturanga.
Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
80 Kia tapatahi toku ngakau ki au tikanga; kei whakama ahau.
Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
81 E matenui ana toku wairua ki tau whakaoranga: otiia ka tumanako ahau ki tau kupu.
Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
82 Matawaia ana oku kanohi, he meatanga ki tau kupu, i ahau e mea ana, Ahea koe whakamarie ai i ahau?
Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»
83 Kua rite nei hoki ahau ki te koki i roto i te paoa: he ahakoa e kore ahau e wareware ki au tikanga.
Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
84 E hia nga ra o tau pononga? a hea koe whakarite whakawa ai mo te hunga e tukino nei i ahau?
Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
85 Kua keri poka te hunga whakakake moku; he mea kahore e rite ki tau ture.
De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
86 Pono tonu au whakahau katoa: e tukino takekore ana ratou i ahau; awhinatia mai ahau.
Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
87 Wahi iti kua moti ahau i a ratou i runga i te whenua: otira kihai i mahue i ahau au akoranga.
De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
88 Kia rite ki tou aroha tau whakahauora i ahau: a ka puritia e ahau nga whakaaturanga a tou mangai.
Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
89 Pumau tonu tau kupu, e Ihowa, ake ake i runga i te rangi.
Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
90 Kei nga whakatupuranga katoa tou pono: whakaungia ana e koe te whenua, a e tu nei ano.
Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
91 E tu nei ano inaianei, pera tonu me tau i whakarite ai, he pononga hoki nga mea katoa nau.
Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
92 Me kaua tau ture hei oranga mo toku ngakau, kua ngaro ahau i reira i toku auetanga.
Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
93 E kore rawa ahau e wareware ki au ako, he mea whakahauora hoki nau ena i ahau.
Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
94 Nau ahau, mau ahau e whakaora: kua rapua hoki e ahau au ako.
Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
95 Kua tatari te hunga kino ki ahau kia whakamatea: ka whakaaro ia ahau ki au whakaaturanga.
På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
96 Kua kitea e ahau te mutunga o nga mea tino tika katoa: he whanui rawa ia tau whakahau.
På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
97 Ano toku aroha ki tau ture! Ko taku tena e whakaaroaro ai i te roa o te ra.
Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
98 Nau i hira ake ai oku whakaaro i o oku hoariri, na au whakahau, e piri tonu nei ki ahau.
Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
99 Nui atu oku mahara i o oku kaiwhakaako katoa: noku i whakaaroaro tonu ki au whakaaturanga.
Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100 Tera atu toku mohio i to nga kaumatua, no te mea i pupuri ahau i au ako.
Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
101 Kua kaiponuhia mai e ahau oku waewae i nga ara kino katoa, kia pupuri ai ahau i tau kupu.
Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
102 Kihai ahau i titaha i au whakaritenga; nau hoki ahau i ako.
Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
103 Ano te reka o au kupu ki toku ngao; ae ra, reka atu i te honi ki toku mangai.
Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
104 Na au ako ahau i whai mohio ai: na reira ahau i kino ai ki nga ara teka katoa.
Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
105 He rama tau kupu ki oku waewae, he marama ki toku ara.
Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
106 Kua oati ahau, a ka whakamana ano e ahau: kia puritia e ahau au whakaritenga tika.
Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
107 He nui te mamae o toku ngakau: whakahauorangia ahau, e Ihowa, kia rite ki tau kupu.
Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
108 Manakohia, e Ihowa, nga ohaohatanga a toku mangai, whakaakona hoki ahau ki au whakaritenga.
Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
109 Kei toku ringa tonu toku wairua, heoi kahore ahau e wareware ki tau ture.
Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
110 Kua whakatakotoria e te hunga kino he mahanga moku: heoi kahore ahau i peka ke i au ako.
De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
111 Ka waiho e ahau au whakaaturanga hei kainga tupu moku ake ake: ko toku koanga ngakau hoki ena.
Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
112 Kua whakaanga e ahau toku ngakau ki te mahi tonu i au tikanga: a te mutunga ra ano.
Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
113 E kino ana ahau ki te hunga whakaaro ruarua; ko tau ture ia taku e aroha ai.
Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
114 Ko toku piringa koe, ko toku whakangungu rakau: e tumanako ana ahau ki tau kupu.
Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
115 Mawehe atu i ahau, e te hunga kino; ka whakaritea hoki e ahau nga whakahau a toku Atua.
Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
116 Kia rite ki tau kupu tau tautoko ake i ahau, kia ora ai ahau: kaua hoki ahau e tukua kia whakama ki taku e tumanako atu nei.
Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
117 Tautokona ake ahau, kia ora ai ahau, a ka whai whakaaro tonu ahau ki au tikanga.
Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
118 Kua whakahaweatia e koe te hunga katoa e kotiti ke ana i au tikanga; he horihori hoki to ratou tinihanga.
Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
119 Ka whakakahoretia e koe te hunga kino katoa o te whenua, ano he para mata: koia ahau i aroha ai ki au whakaaturanga.
Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
120 Wiri ana oku kikokiko i te wehi ki a koe; e mataku ana hoki ahau ki au whakaritenga.
Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
121 He whakawa tika, he tika taku mahi: kaua ahau e tukua ki oku kaitukino.
Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122 Ko koe hei tuara mo tau pononga mo te pai: kei tukinotia ahau e te hunga whakakake.
Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
123 Matawaia ana oku kanohi i te meatanga ki tau whakaora, ki te kupu hoki o tau tika.
Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
124 Kia rite ki tou aroha tau mahi ki tau pononga: whakaakona hoki ahau ki au tikanga.
Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
125 He pononga ahau nau; homai he mahara ki ahau, kia matau ai ki au whakaaturanga.
Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
126 Kua rite te wa hei mahinga ma Ihowa; kua whakakahoretia hoki e ratou tau ture.
Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
127 Na reira i arohaina rawatia ai e ahau au whakahau i te koura, ae, i te tino koura.
Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
128 Na reira tika tonu ki ahau au ako katoa mo nga mea katoa: kino iho ano ahau ki nga ara teka katoa.
Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
129 He mea whakamiharo au whakaaturanga: i mau ai toku wairua ki reira.
Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
130 Ko te whakapuakanga o au kupu he homai marama; na reira i homai he mahara ki nga kuware.
När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
131 I hamama toku mangai, i kihakiha: he matenui noku ki au whakahau.
Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
132 Tahuri mai ki ahau, tohungia hoki ahau: kia rite ki tau hanga ki te hunga e aroha ana ki tou ingoa.
Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
133 Whakatikaia oku hikoinga ki runga i tau kupu: kaua hoki tetahi he e tukua hei rangatira moku.
Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
134 Whakaorangia ahau i te tukino a te tangata: a ka puritia e ahau au ako.
Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
135 Kia marama mai tou mata ki tau pononga: whakaakona hoki ahau ki au tikanga.
Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
136 Heke noa nga awa wai o oku kanohi; mo ratou kahore i pupuri i tau ture.
Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
137 He tika koe, e Ihowa, he tika ano au whakaritenga.
HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
138 He tika, he pono rawa au whakaaturanga i whakahaua mai e koe.
Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
139 Ka ngaro ahau i toku ngakau whakapuke, mo au kupu ka wareware nei i oku hoariri.
Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
140 Hore rawa he para o tau kupu: koia i arohaina ai e tau pononga.
Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
141 He iti ahau, e whakahaweatia ana: heoi kahore ahau e wareware ki au ako.
Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
142 He tika pumau tonu tou tika; he pono hoki tau ture.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Kua pa mai ki ahau te pouri me te mamae: ko au whakahau ia toku oranga ngakau.
Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
144 Pumau tonu te tika o au whakaaturanga: homai he mahara ki ahau, a ka ora ahau.
Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
145 I whakapaua toku ngakau ki te karanga; whakahokia mai he kupu ki ahau, e Ihowa; ka mau i ahau au tikanga.
Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
146 I karanga ahau ki a koe: whakaorangia ahau, a ka puritia e ahau au whakaaturanga.
Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
147 Kiano te ata i puao noa, kua karanga ahau: i tumanako ahau ki au kupu.
Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
148 I hohoro oku kanohi i nga mataaratanga ki te whakaaroaro ki tau kupu.
Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
149 Whakarongo ki toku reo, kia rite ki tou aroha: kia rite, e Ihowa, ki tau i whakarite ai tau whakahauora i ahau.
Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
150 E whakatata mai ana te hunga e whai ana i te whanoke: kei tawhiti atu ratou i tau ture.
Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
151 E tata ana mai koe, e Ihowa: he pono katoa au whakahau.
Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
152 Nonamata ahau i matau ai ki au whakaaturanga, he mea whakapumau nau no tua whakarere.
Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
153 Whakaaro mai ki toku mate, a whakaorangia ahau: kahore hoki ahau e wareware ki tau ture.
Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
154 Tohea taku tohe, whakaorangia hoki ahau: kia rite ki tau kupu tau whakahauoranga i ahau.
Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
155 Kei tawhiti atu i te hunga kino te whakaoranga: kahore hoki ratou e rapu ki au tikanga.
Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
156 E Ihowa, he nui au mahi tohu: kia rite ki au whakaritenga tau whakahauora i ahau.
HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
157 He tokomaha oku kaitukino, oku hoariri: heoi kahore ahau i peka ke i au whakaaturanga.
Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
158 I kite ahau i nga kaimahi i te kino, a pouri iho: no ratou kahore e pupuri i tau kupu.
När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
159 Tirohia mai toku aroha ki au ako: kia rite ki tou aroha, e Ihowa, tau whakahauora i ahau.
Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
160 Ko te huinga katoatanga o tau kupu he pono; pumau katoa anao au whakaritenga tika ake ake.
Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
161 Hore he rawa i tukinotia ai ahau e nga rangatira: otiia e wehi ana toku ngakau i tau kupu.
Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
162 E hari ana ahau ki tau kupu: ano he tangata kua whiwhi ki te taonga nui.
Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
163 E kino ana ahau, e whakarihariha ana ki te korero teka: ko tau ture ia taku i aroha ai.
Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
164 Takiwhitu aku whakamoemiti ki a koe i te ra tahi mo au whakaritenga tika.
Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
165 He rangimarie nui to te hunga e aroha ana ki tau ture: e kore hoki o ratou waewae e tutuki.
Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
166 A kua tumanako ahau ki tau whakaora, e Ihowa, kua mahi ahau i au whakahau.
Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
167 Kua puritia e toku wairua au whakaaturanga, ae, e arohaina nuitia ana e ahau.
Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
168 Kua puritia e ahau au ako me au whakaaturanga: kei tou aroaro hoki oku ara katoa.
Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
169 Tukua atu taku tangi kia tata atu ki tou aroaro, e Ihowa: homai he mahara ki ahau, kia rite ki tau kupu.
HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
170 Kia tae atu taku inoi ki tou aroaro: kia rite ki tau kupu whakaora i ahau.
Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
171 Kia whakapuaki oku ngutu i te whakamoemiti: e whakaako ana hoki koe i ahau ki au tikanga.
Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
172 Ma toku arero e korero tau kupu: he tika hoki au whakahau katoa.
Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
173 Kia rite tou ringa ki te awhina i ahau; kua whiriwhiria hoki e ahau ko au ako.
Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
174 Kua matenui ahau ki tau whakaora, e Ihowa: ko tau ture hoki toku oranga ngakau.
Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
175 Kia ora toku wairua, a ka whakamoemiti ia ki a koe: kia awhinatia hoki ahau e au whakaritenga.
Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
176 Kua kotiti ke ahau me he hipi ngaro: rapua tau pononga, kahore hoki ahau e wareware ki au whakahau.
Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl. Se Själ i Ordförkl.
