< Waiata 114 >
1 I te putanga mai o Iharaira i Ihipa, o te whare o Hakopa i te iwi reo ke,
Då Israel ut ur Egypten drog, Jacobs hus ifrå främmande folk.
2 Ko Hura tona wahi tapu, ko Iharaira tona rangatiratanga.
Då vardt Juda hans helgedom, Israel hans välde.
3 I kite te moana, a whati ana: i whakahokia ki muri a Horano.
Hafvet såg det, och flydde; Jordanen vände tillbaka.
4 Pekepeke ana nga maunga ano he hipi toa, nga pukepuke ano he reme.
Bergen sprungo såsom lamb; högarna såsom ung får.
5 I ahatia koe, e te moana, i whati ai koe e Horano, i whakahokia ai koe ki muri?
Hvad var dig, du haf, att du flydde; och du Jordan, att du tillbakavände?
6 E nga maunga, i pekepeke ai koutou ano he hipi toa; e nga pukepuke, ano he reme?
I berg, att I sprungen såsom lamb; I högar, såsom ung får?
7 E wiri, e te whenua, i te aroaro o te Ariki; i te aroaro o te Atua o Hakopa;
För Herranom bäfvade jorden, för Jacobs Gud;
8 I meinga ai te toka hei hopua wai; te kiripaka hei puna wai.
Den bergsklipporna förvandlar uti vattusjöar, och stenen i vattukällor.