Whakatauki 7
1 E taku tama, puritia aku kupu, huna aku whakahau ki roto ki a koe.
Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
2 Puritia aku whakahau, a ka ora; taku ture, ano ko te whatupango o tou kanohi.
Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
3 Herea ki ou maihao; tuhituhia, ko tou ngakau ano hei papa.
Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
4 Ki atu ki te whakaaro nui, He tuahine koe noku; kiia hoki te matauranga ko tou whanaunga wahine:
Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
5 Kia ai enei hei tiaki i a koe kei he i te wahine ke, i te wahine ke, he korero whakapati nei ana.
Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
6 I titiro atu hoki ahau i te matapihi o toku whare i roto i toku whakakahokaho;
Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
7 A i matakitaki ahau i roto i nga kuware, i kite i roto i nga taitama, i tetahi tamaiti kahore rawa he whakaaro,
Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
8 E haere ana i te ara i te wahi tata e piko atu ai ki a ia, a haere ana ia i te ara ki tona whare.
Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
9 I te kakarauritanga, i te ahiahi o te ra, i te titiwhatanga o te po, i te pouri kerekere.
I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
10 Na, kua tutaki tetahi wahine ki a ia, he kakahu puremu tona, he ngakau hianga.
Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
11 He mangai koroki tona, he tohetohe; ko ona waewae, kahore e tau ki tona whare:
Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
12 Inaianei kei nga ara ia, inamata kei nga waharoa, e tauwhanga ana i nga kokinga katoa.
Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
13 Koia i hopukia ai ia e ia, kei te kihi i a ia, a ka mea atu ki a ia, me te whakatoi ano i tona mata,
Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
14 He patunga mo te pai kei ahau; no tenei ra nei ahau i whakamana ai i aku kupu taurangi;
Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
15 Koia ahau i haere mai ai ki te whakatau i a koe, ki te ata rapu i tou mata, a ka kitea nei koe e ahau.
Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
16 Ko toku moenga kua horahia e ahau, whakapaipai rawa ki te kaitaka, ki nga kakahu purepure no te rinena o Ihipa.
Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
17 Kua ruia e ahau toku moenga ki nga mea whakakakara, ki te maira, ki te aroe, ki te hinamona.
Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
18 Haere mai, kia whaowhina taua ki te aroha, a ao noa; kia ora o taua ngakau i te aroha.
Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
19 Kahore hoki taku tane i te whare: kua riro ia, he haere tawhiti:
Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
20 I maua atu e ia he putea moni i tona ringa; ka hoki mai ano ia i te kowhititanga o te marama.
Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
21 He maha no ana korero whakawai, riro ana ia i a ia ki tana; na te whakapati a ona ngutu ka kumea atu ia e ia.
Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
22 Haere tonu ia i muri i a ia, ano he kau e haere ana kia patua, he kuware ranei e haere ana ki nga rakau here waewae e whiua ai te he;
Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
23 A tu noa te tao ki tona ate puta rawa; rite tonu ia ki te manu e hohoro ana ki te mahanga, te mohio he matenga tera mona.
Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
24 No reira, e aku tamariki, whakarongo ki ahau, maharatia nga kupu a toku mangai.
Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
25 Kei peau ke tou ngakau ki ona ara, kei kotiti ke ki ona huarahi.
Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
26 He tokomaha hoki nga tangata i tu, i hinga i a ia, ae ra, he ope nui rawa tana i patu ai.
Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
