Whakatauki 24

1 Kei hae koe ki te hunga kino, kaua hoki e hiahia hei hoa mo ratou.

Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.

2 Ko ta to ratou ngakau hoki e whakaaro ai, he tukino, ko ta o ratou ngutu e korero ai, he whanoke.

Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.

3 Ma te whakaaro nui ka hanga ai te whare, a ma te matauranga ka u ai:

Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.

4 Ma te mohio hoki ka ki ai nga ruma i nga taonga utu nui katoa, i nga mea ahuareka.

Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.

5 He kaha te tangata whakaaro nui; ae, e whakanuia ana e te tangata mohio te kaha.

En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.

6 Na kia pai te ngarahu ina anga koe ki te whawhai: kei te tokomaha hoki o nga kaiwhakatakoto whakaaro te ora.

Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.

7 He tiketike rawa te whakaaro nui mo te wairangi: e kore e kuihi tona mangai i te kuwaha.

Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.

8 Ko te tangata e whakaaro ana ki te kino, ka kiia he whanoke.

Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.

9 He hara te whakaaro wairangi: he mea whakarihariha ano ki te tangata te tangata whakahi.

Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.

10 Ki te ngoikore koe i te ra o te he, he iti tou kaha.

Den är icke stark, som i nödene icke fast är.

11 Whakaorangia te hunga e kawea atu ana ki te mate, a puritia mai hoki e koe te hunga e meatia ana kia whakamatea.

Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.

12 Ki te mea koe, Nana, kihai tenei i mohiotia e matou: kahore ianei te kaipauna ngakau i te whakaaro ki tera? a, ko te kaitiaki o tou wairua, kahore ranei ia e mohio? e kore ranei e homai e ia ki te tangata kia rite ki tana mahi?

Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?

13 Kainga, e taku tama, te honi, he pai hoki; me te honikoma, he mea reka hoki ki tou mangai:

Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.

14 Ka mohio ai koe ki te whakaaro nui, he mea ki tou wairua: ki te kitea e koe, he tukunga iho ano tona, e kore hoki tau i tumanako ai e hatepea.

Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.

15 Kaua, e te tangata kino, e whanga ki te nohoanga o te tangata tika; kei tukino koe ki tona takotoranga.

Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.

16 E hinga ana hoki te tangata tika, e whitu hinganga, ka ara ake ano: ka whakataka ia te hunga kino e te he.

Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.

17 Kaua e harakoa ki te hinga tou hoariri, kaua hoki tou ngakau e hari ina taka ia:

Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.

18 Kei kite a Ihowa, a ka he ki tana titiro, a ka tahuri atu tona riri i a ia.

Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.

19 Kei mamae koe, he mea mo nga kaimahi i te kino, kei hae hoki ki te hunga kino.

Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.

20 Kahore hoki he mutunga pai ki te tangata kino; ka keto hoki te rama a te hunga kino.

Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.

21 E taku tama, e wehi ki a Ihowa, ki te kingi hoki: a, kaua e whakauru noa atu ki te hunga e mea ana ki te whakaputa ke.

Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.

22 No te mea ka puta tata te aitua mo ratou: a ko wai ka mohio ki te whakangaromanga o raua tokorua?

Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?

23 He whakatauki ano hoki enei na te hunga whakaaro nui. Ehara i te mea pai kia whakaaro ki te kanohi tangata ina whakawa.

Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.

24 Ko te tangata e mea ana ki te tangata kino, He tika koe; ka kanga nga iwi ki a ia, ka whakarihariha nga tauiwi ki a ia.

Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.

25 Otiia ka koa nga ngakau o te hunga e riria ai tona he, ka tau iho ano hoki te manaaki pai ki runga ki a ratou.

Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.

26 Ka kihia e ia nga ngutu e whakahoki ana i nga kupu tika.

Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.

27 Meinga kia takoto pai tau mahi i waho, kia rite hoki hei meatanga mau i te mara; muri iho ka hanga i tou whare.

Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.

28 Kaua koe e tu hei kaiwhakaatu he mo tou hoa, i te mea kahore he take; a kaua e tinihanga ki ou ngutu.

Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.

29 Kaua e ki, Ka meatia ano e ahau ki a ia tana i mea ai ki ahau; ka rite ki ta te tangata mahi taku e whakahoki ai ki a ia.

Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.

30 I haere ahau i te taha o te mara a te mangere, i te taha hoki o te mara waina a te tangata kahore ona mahara;

Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;

31 Na, kua tupuria katoatia e te tataramoa, kapi tonu te mata o te mara i te ongaonga, a ko to reira taiepa kohatu kua oti te wahi.

Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.

32 Katahi ahau ka titiro, ka ata whakaaroaro: ka kite ahau, a ka hopu mai hei ako moku.

Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.

33 Kia iti ake nei te wahi e parangia ai, kia iti ake nei te moe, kia iti ake te kotuituitanga o nga ringa ka moe ai:

Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;

34 Ka pera te haerenga mai o tou muhore ano he kaipahua; o tou rawakore hoki ano he tangata mau patu.

Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.