Hopa 22

1 Ano ra ko Eripata Temani; i mea ia,

Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

2 E whai pai ano ranei te Atua i te tangata? He pono e whai pai te tangata i a ia ano ki te mea he ngakau mohio tona.

Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?

3 He oranga ngakau ranei ki te Kaha Rawa tou tika? Hei taonga ranei ki a ia, ki te meinga e koe ou ara kia tino tika?

Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?

4 He wehi ranei nou i a ia i whakahe ai ia i a koe, i whakawa ai i a koe?

Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?

5 He teka ianei he nui tou he? Kahore hoki he pito whakamutunga o ou kino.

Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?

6 I tangohia noatia hoki e koe nga mea a tou teina hei taunaha, huia ana e koe nga kakahu o te hunga e noho tahanga ana.

Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.

7 Kihai i whakainumia e koe ki te wai te hunga ngenge; kaiponuhia ana e koe he taro ki te hunga e matekai ana.

Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.

8 Ko te tangata marohirohi, i a ia te whenua; ko te tangata honore, noho ana ia i reira.

För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,

9 Ko nga pouaru, unga rawakoretia atu ana e koe, whatiwhatiia ana nga ringa o nga pani.

men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.

10 Na reira karapotia putia ana koe e nga mahanga, raruraru ana koe i te wehi pa whakarere;

Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.

11 I te pouri ranei, e kore ai koe e kite; a nui atu te wai e taupoki na i a koe.

ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.

12 He teka ianei kei te wahi tiketike o te rangi te Atua? Tirohia atu ano hoki a runga o nga whetu, to ratou teitei!

I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;

13 A e mea na koe, He aha ta te Atua e mohio ai? E puta mai ranei tana whakawa i roto i te kapua pouri?

därför tänker du: "Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?

14 Ko tona wahi ngaro ko nga kapua matotoru, te kite ia; kei te taiawhio ano ia i nga rangi.

Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång."

15 Ka mau tonu ranei koe ki te ara o mua, i haerea ra e nga tangata kikino?

Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,

16 I kapohia atu nei i te mea kahore ano i rite o ratou ra; tahoroa ana to ratou turanga ano he awa:

de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,

17 I mea nei ki te Atua, Mawehe atu i a matou; a, He aha e taea e te Kaha Rawa mo matou?

de män som sade till Gud: "Vik ifrån oss", ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?

18 Heoi i whakakiia e ia o ratou whare ki nga mea papai: ko te whakaaro ia o te hunga kino e matara atu ana i ahau.

Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!

19 E kite ana te hunga tika, a koa ana: kataina iho ratou e te hunga harakore:

De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:

20 Me te ki, He pono kua haukotia te hunga i tahuri mai ki a tatou, pau ake i te ahi te toenga o ratou.

"Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt."

21 Waiho ia hei hoa mou, katahi koe ka ata noho; ma reira ka tae mai ai te pai ki a koe.

Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.

22 Tahuri mai ra ki te ture a tona mangai, rongoatia hoki ana kupu ki roto ki tou ngakau.

Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.

23 Ki te hoki koe ki te Kaha Rawa, tera koe e hanga; ki te nekehia atu e koe te kino kia mamao i ou teneti.

Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.

24 A ka whakapuranga koe i tau taonga ki te puehu, te koura o Opira ki waenga i nga kohatu o nga awa;

Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,

25 A ko te Kaha Rawa hei taonga mou, hei hiriwa utu nui ki a koe.

så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.

26 Ko reira hoki koe ahuareka ai ki te Kaha Rawa, a ka ara ake tou mata ki te Atua.

Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.

27 Ka inoi ano koe ki a ia, a ka whakarongo mai ia ki a koe; ka whakamana ano e koe au kupu taurangi.

När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.

28 Ka whakatakotoria hoki e koe he tikanga, a ka whakapumautia ki a koe; ka whiti ano te marama ki runga ki ou ara.

Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.

29 Ki te maka koe e ratou ki raro, ka ki koe, Tenei ano he whakaarahanga ake; ka whakaorangia ano e ia te ngakau whakaiti.

Om de leda mot djupet och du då beder: "Uppåt!", så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.

30 Ka whakaorangia e ia te tangata ahakoa ehara i te harakore: ae ra, ka whakaorangia ia e te ma o ou ringa.

Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.