< 2 Whakapapa 22 >

1 A meinga ana e nga tangata o Hiruharama a Ahatia tana tama whakaotinga hei kingi i muri i a ia: i patua hoki nga tuakana katoa e te taua i haere mai nei i nga Arapi ki te puni. Heoi ka kingi a Ahatia, te tama a Iehorama kingi o Hura.
Darauf machten die Bewohner Jerusalems seinen jüngsten Sohn Ahasja an seiner Statt zum König; denn alle älteren Söhne hatte die Streifschar ermordet, die mit den Arabern in das Lager eingedrungen war, und so wurde Ahasja König, der Sohn des Königs Joram von Juda.
2 E wha tekau ma rua nga tau o Ahatia i tona kingitanga, a kotahi te tau i kingi ai ia ki Hiruharama. A ko te ingoa o tona whaea ko Ataria, he tamahine na Omori.
Im Alter von zweiundzwanzig Jahren kam er auf den Thron und regierte ein Jahr in Jerusalem; seine Mutter hieß Athalja und war die Enkelin Omris.
3 I haere ano ia i nga ara o te whare o Ahapa: ko tona whaea hoki tona kaiwhakatakoto whakaaro mo te mahi he.
Auch er wandelte auf den Wegen des Hauses Ahabs; denn seine Mutter war für ihn eine Beraterin zu gottlosem Handeln.
4 Na mahia ana e ia te kino ki te titiro a Ihowa, i pera me te whare o Ahapa. Ko ratou hoki ona kaiwhakatakoto whakaaro i muri i te matenga o tona papa, hei ngaromanga mona.
So tat er denn, was dem HERRN mißfiel, wie das Haus Ahabs; denn dessen Angehörige waren nach seines Vaters Tode seine Ratgeber, zum Unheil für ihn.
5 Na haere ana ia i runga i to ratou whakaaro. I haere tahi ano raua ko Iehorama tama a Ahapa kingi o Iharaira ki te whawhai ki a Hataere kingi o Hiria, ki Ramoto Kireara; na kua tu a Iorama i nga Hiriani.
Auf ihren Rat hin unternahm er auch mit Joram, dem Sohne des Königs Ahab von Israel, einen Feldzug gegen den König Hasael von Syrien nach Ramoth in Gilead. Als aber die Syrer Joram verwundet hatten,
6 A hoki ana ia ki Ietereere kia rongoatia nga tunga i tu ai ia ki Rama, i tana whawhai ki a Hataere kingi o Hiria. Na ko te haerenga mai o Ataria tama a Iehorama kingi o Hura kia kite i a Iehorama tama a Ahapa ki Ietereere, e mate ana hoki ia.
kehrte dieser zurück, um sich in Jesreel von den Wunden heilen zu lassen, die man ihm bei Rama beigebracht hatte, als er gegen Hasael, den König von Syrien, zu Felde gezogen war. Darauf kam Ahasja, der König von Juda, der Sohn Jorams (von Juda), um Joram, den Sohn Ahabs, in Jesreel zu besuchen, weil dieser dort krank lag.
7 Na, ko te whakangaromanga i a Ahatia, na te Atua, no tona haerenga ki a Iorama. I tona taenga hoki, ka puta raua ko Iehorama ki te tu i a Iehu tama a Nimihi, i whakawahia nei e Ihowa hei hatepe i te whare o Ahapa.
Das war aber von Gott zum Untergang Ahasjas verhängt, daß er sich zu Joram begab. Denn als er nach seiner Ankunft dort mit Joram gegen Jehu, den Sohn Nimsis, zog, den der HERR hatte salben lassen, damit er das Haus Ahabs ausrotte,
8 A, i a Iehu e whakawa ana ki te whare o Ahapa, ka tutaki ia ki nga rangatira o Hura, ratou ko nga tama a nga tuakana o Ahatia, e mahi ana ki a Ahatia: na patua iho ratou e ia.
da begab es sich, als Jehu das Strafgericht am Hause Ahabs vollzog, daß er die Fürsten von Juda und die Neffen Ahasjas, die in Ahasjas Diensten standen, antraf und sie niederhauen ließ.
9 Na ka rapua a Ahatia e ia, a ka mau i a ratou; i te piri hoki i Hamaria. Na ka kawea ki a Iehu, a whakamatea iho, tanumia iho; i ki hoki ratou, He tama ia na Iehohapata, na te tangata i whakapaua nei tona ngakau ki te rapu i a Ihowa. Na kore ake he kaha o te whare o Ahatia ki te pupuri i te kingitanga.
Als er dann auch nach Ahasja suchen ließ, der sich in Samaria versteckt hielt, und man ihn nach seiner Festnahme zu Jehu brachte, ließ dieser ihn töten. Doch begrub man ihn alsdann, weil man bedachte, daß er ein Sohn Josaphats sei, der sich zum HERRN mit ganzem Herzen gehalten hatte. Aber in der Familie Ahasjas war niemand mehr vorhanden, der fähig gewesen wäre, den Thron zu besteigen.
10 A, no te kitenga o Ataria whaea o Ahatia, kua mate tana tama, whakatika ana ia, a whakangaromia ana e ia nga uri kingi katoa o te whare o Hura.
Als aber Athalja, die Mutter Ahasjas, erfuhr, daß ihr Sohn tot war, machte sie sich daran, alle, die zur königlichen Familie des Hauses Juda gehörten, umzubringen.
11 Otiia tangohia ana e Iehohapeata, tamahine a te kingi, a Ioaha tama a Ahatia, he mea mau huna atu i roto i nga tama a te kingi i whakamatea ra, kawea atu ana raua ko tona kaihiki ki te whare moenga. Na huna ana ia e Iehohapeata tamahine a Kingi Iehorama, wahine a Iehoiara tohunga, he tuahine ano ia no Ahatia, te kitea e Ataria, i kore ai e whakamatea e ia.
Aber Josabath, die Tochter des Königs Joram, nahm Joas, den Sohn Ahasjas, und schaffte ihn aus der Mitte der Königssöhne, die getötet werden sollten, heimlich beiseite, indem sie ihn samt seiner Amme in die Bettzeugkammer brachte. So verbarg ihn Josabath, die Tochter des Königs Joram, die Frau des Priesters Jojada – sie war nämlich die Schwester Ahasjas – vor Athalja, so daß diese ihn nicht ermorden konnte.
12 Na i a ratou ia e huna ana i te whare o te Atua, e ono tau; na ko Ataria te kuini o te whenua.
Er blieb dann sechs Jahre lang bei ihnen im Hause Gottes versteckt, während Athalja das Land regierte.

< 2 Whakapapa 22 >