< Luke 6 >
1 Potthaba numit amada Jisuna mahei maronggi loubuk phaoduna chatlammi. Amasung Ibungogi tung-inbasingna gehu charong khara heklaga makhutna noithoktuna charammi.
Det skjedde på den næst-første sabbat at han gikk gjennem en aker, og hans disipler plukket aks og gned dem ut med hendene og åt.
2 Maduda pharisee kharana makhoida hanglak-i, “Nakhoina Potthaba numitta touphade haina eikhoigi wayel yathangna haiba adu nakhoina touriba karigino?”
Da sa nogen av fariseerne: Hvorfor gjør I det som det ikke er tillatt å gjøre på sabbaten?
3 Jisuna makhoida khumlak-i, “David amadi mahakka loinabasingna lamlaba matamda David-na kari toukhibage haibadu nakhoina Mapugi puyada padabra?
Og Jesus svarte og sa til dem: Har I da ikke lest hvad David gjorde da han var sulten, han selv og de som var med ham,
4 Mahakna Tengban Mapugi yumda changduna purohitsing khaktana chagadaba Tengban Mapuda katthokkhraba tal adu louduna chakhi amasung mahakka loinabasingdasu pikhi.”
hvorledes han gikk inn i Guds hus og tok skuebrødene og åt, og gav også dem som var med ham? Og dem har ingen lov til å ete uten prestene alene.
5 Adudagi Jisuna makhoida haikhi, “Migi machanupa adu Potthaba numitkisu Mapuni.”
Og han sa til dem: Menneskesønnen er herre også over sabbaten.
6 Atoppa Potthaba numit amada Jisuna synagogue-ta changduna misingda tambirammi. Amasung mapham aduda yet-thangba makhut pangtha-sithaduna naba nupa ama leirammi.
Og det skjedde på en annen sabbat at han gikk inn i synagogen og lærte; og der var en mann hvis høire hånd var vissen.
7 Aduga Pharisee amadi Wayel Yathanggi oja kharana Jisubu aranba tou-i haina maral siba yanaba maram thiduna leirammi. Maram aduna makhoina Potthaba Numitta Ibungona anaba phahanbra haiduna Ibungobu cheksinna yenglammi.
Men de skriftlærde og fariseerne lurte på ham, om han vilde helbrede på sabbaten, forat de kunde finne klagemål imot ham.
8 Adubu Ibungona makhoigi wakhaldu khangladuna makhut nama pangtha-sithaba nupa aduda hairak-i, “Hougattuna mamang asida lak-u.” Aduga nupa aduna hougattuna mapham aduda leple.
Men han visste deres tanker, og han sa til mannen som hadde den visne hånd: Stå op og kom frem! Og han stod op og trådte frem.
9 Adudagi Jisuna makhoida hairak-i, “Ei nakhoida wahang ama hangge, Wayel yathangna potthaba numitta touba yabasi karino: Aphaba thabak toubra nattraga phattaba thabak toubra? Kanagumbagi thawai kanbara nattraga mang-hanbra?”
Da sa Jesus til dem: Jeg spør eder om det er tillatt på sabbaten å gjøre godt eller å gjøre ondt, å berge liv eller å spille det?
10 Amasung Ibungona makhoi pumnamakta koina yenglaga nupa aduda hairak-i, “Nahakki nakhut adu tingthok-u.” Aduga mahakna madu toujare, amasung makhuttu hannagum pungpha phajare.
Og han så omkring på dem alle og sa til ham: Rekk din hånd ut! Og han gjorde så, og hans hånd blev frisk igjen.
11 Maduda makhoi mei houna saorammi amasung Jisugi maiyokta makhoina kari touba yabage haiduna amaga amaga wa tanaba houre.
Men de blev rent rasende, og talte med hverandre om hvad de skulde gjøre med Jesus.
12 Madugi matung matam ikan kannadana nongma Jisuna haijanabagidamak ching amada kakhatlammi amasung mahakna ahing chuppa Tengban Mapuda haijaduna mapham aduda leirammi.
Og det skjedde i de dager at han gikk op i fjellet for å bede, og han var der hele natten i bønn til Gud.
13 Amasung ayuk matam oiraklabada Ibungona mahakki tung-inbasing pumnamakpu manakta kourammi amasung makhoi taranithoibu khandoktuna pakhonchatpa haina koure. Makhoising adudi:
Og da det blev dag, kalte han sine disipler til sig, og han valgte sig ut tolv av dem og gav dem navnet apostler:
14 Mahakna Peter hainasu kouba Simon amadi mahakki manao Andrew; Jacob, John, Philip, Bartholomew,
Simon, som han også gav navnet Peter, og hans bror Andreas, og Jakob og Johannes og Filip og Bartolomeus
15 Matthew, Thomas, Alphaeus-ki machanupa Jacob, Mareibak ningba hainasu kounaba Simon,
og Matteus og Tomas og Jakob, Alfeus' sønn, og Simon, som kaltes ivreren,
16 Jacob-ki machanupa Judas amasung yeknabagi michang oikhiba Judas Iscariot-ni.
og Judas, Jakobs sønn, og Judas Iskariot, som blev forræder.
17 Adudagi Jisuna makhoiga loinana chingthaktagi kumtharaktuna leitem manaba mapham amada masing yamlaba mahakki tung-inbasing aduga loinana leplammi. Aduga Judea apumbadagi amasung Jerusalem-dagi aduga Tyre amadi Sidon-gi samudra mapandagi yamlaba miyam amasu mapham aduda leirammi.
Og han gikk ned med dem, og han blev stående på en slette, og med ham en stor flokk av hans disipler og en stor mengde folk fra hele Judea og Jerusalem og fra havkanten ved Tyrus og Sidon,
18 Makhoising adu Ibungogi wa tananaba amasung makhoigi lainasing adu Ibungona phahanbinabagidamak lakpani. Aduga phattaba thawaisingna wahallibasingsu laklammi amasung makhoina madudagi phajarammi.
som var kommet for å høre ham og for å bli lægt for sine sykdommer; og de som var plaget av urene ånder, blev helbredet.
19 Amasung mipum khudingmakna Ibungobu soknaba hotnarammi maramdi Ibungodagi anaba phahanbagi panggal thoraklammi amasung makhoi pumnamakpu anaba phahanbirammi.
Og alt folket søkte å få røre ved ham; for en kraft gikk ut fra ham og helbredet alle.
20 Adudagi Jisuna mahakki tung-inbasing aduda yengladuna hairak-i, “Lairaba nakhoi yaiphabani, Maramdi Tengban Mapugi ningthou leibak adu nakhoigini!
Og han løftet sine øine på sine disipler og sa: Salige er I fattige; for Guds rike er eders.
21 Houjik lamliba nakhoi yaiphabani, Maramdi nakhoibu thalhanbigani! Houjik kaplibasa nakhoi yaphabani, Maramdi nakhoina nokchagani!”
Salige er I som nu hungrer; for I skal mettes. Salige er I som nu gråter; for I skal le.
22 “Migi machanupa adugi maramgidamak misingna nakhoibu yengthiraba, inthoklaba, ikaiba piraba, aduga nakhoigi ming thinaba hairaba nakhoi yaiphabani!
Salige er I når menneskene hater eder, og når de ikke vil vite av eder, og spotter eder og kaster eders navn fra sig som noget ondt, for Menneskesønnens skyld.
23 Numit aduda nungaijou amadi haraoduna chongkhatchou maramdi swargada nakhoigi mana chao-i. Maramdi matou adugumna makhoigi mapa mapusingna Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichousingdasu toukhi.”
Gled eder på den dag og spring av fryd! for se, eders lønn er stor i himmelen; for på samme vis gjorde deres fedre med profetene.
24 “Adubu inak-khunba nakhoidi awabanida, Maramdi nakhoina nungngai yaiphaba adu phangkhre!
Men ve eder, I rike! for I har allerede fått eders trøst.
25 Houjik puk thanduna leiriba nakhoi awabanida, Maramdi nakhoina lamgani! Houjik nokliba nakhoi awabanida, Maramdi nakhoina tengtha nao-oigani amasung kapkani!”
Ve eder, I som nu er mette! for I skal hungre. Ve eder, I som nu ler! for I skal sørge og gråte.
26 “Mi pumnamakna nakhoigi maramda aphaba haiba matamda nakhoi awabanida; maramdi matou asigumna makhoigi mapa mapusingna Tengban Mapugi wa phongdoksinabasingda toukhi.”
Ve eder når alle mennesker taler vel om eder! for på samme vis gjorde deres fedre med de falske profeter.
27 “Adubu eigi wahei tariba nakhoida eina hairi: Nakhoina nakhoigi yeknabasingbu nungsiyu, nakhoibu yengthibasingda aphaba toubiyu,
Men til eder som hører, sier jeg: Elsk eders fiender, gjør vel imot dem som hater eder,
28 Nakhoibu sirap toubasingbu bor pibiyu, aduga nakhoibu thina toubasinggidamak Tengban Mapuda haijabiyu.
velsign dem som forbanner eder, bed for dem som taler ille om eder!
29 Kanagumbana nanggi nakhajai namada khupakna tharabadi atoppa nakhajai nama adusu onsillu; kanagumbana nahakki mapangi phurit adu loukhrabadi, nahakki manunggi phurit adubusu loubada thinganu.
Når en slår dig på det ene kinn, så by og det andre frem, og når en tar din kappe fra dig, da nekt ham heller ikke kjortelen!
30 Nangonda nijaba mi khudingmakta pinou, aduga kanagumbana nahakki napot-nachei loukhrabadi amuk hanna piraknanaba hairuganu.
Gi hver den som ber dig, og om en tar fra dig det som ditt er, da krev det ikke igjen!
31 Misingna nakhoida touhanningba adumak nakhoinasu makhoida tou.”
Og som I vil at menneskene skal gjøre imot eder, så skal og I gjøre imot dem.
32 “Nakhoibu nungsiba mising adukhaktabu nakhoina nungsirabadi nakhoida kari thagatpham leibage? Maramdi papchenbasing phaobana makhoibu nungsibasingbudi adumak nungsi.
Og om I elsker dem som elsker eder, hvad er det å takke eder for? Også syndere elsker jo dem som dem elsker.
33 Aduga nakhoida aphaba thabak touba mising adukhaktada nakhoina aphaba tourabadi nakhoida kari thagatpham leibage? Maramdi papchenbasing phaobanasu adumna adumak tou-i.
Og om I gjør vel imot dem som gjør vel imot eder, hvad er det å takke eder for? Også syndere gjør det samme.
34 Aduga nakhoida amuk singlakkani haina asha touba mising adukhaktada sel puthoklabadi nakhoida kari thagatpham leibage? Maramdi papchenbasing phaobanasu puthokkhiba senpham adu amuk phanggani haina asha touduna papchenbasingda adumak puthok-i.
Og om I låner til dem som I håper å få igjen av, hvad er det å takke eder for? Også syndere låner til syndere for å få like igjen.
35 Adubu nakhoina yeknabasingbu nungsiyu, makhoida aphaba toubiyu, aduga singlakpagi wakhal amuk toudana makhoida puthok-u. Adu oirabadi nakhoigi mana chaogani, aduga nakhoina wangthoiraba Tengban Mapugi asengba machasing oigani. Maramdi toubimal khangdabasing amasung phattabasinggi maphamdasu mahakti chanbi hei.
Men elsk eders fiender, og gjør vel og lån uten å vente noget igjen! så skal eders lønn være stor, og I skal være den Høiestes barn; for han er god mot de utakknemlige og onde.
36 Aduga nakhoigi napana chanbiheibagum nakhoisu chanbi heiyu.”
Vær barmhjertige, likesom eders Fader er barmhjertig,
37 “Kanadasu wayelluganu aduga nakhoibusu wayenbiroi. Kanadasu maral leihanluganu aduga nakhoibusu naral leihanbiroi. Ngakpiyu aduga nakhoibusu ngakpigani.
og døm ikke, så skal I ikke dømmes, og fordøm ikke, så skal I ikke fordømmes; forlat, så skal eder forlates;
38 Piyu aduga nakhoida pinabigani. Ahenba changda, namsinduna, niksinduna, aduga pathokna nakhoigi phigaoda happigani. Maramdi nakhoina olluriba chang adumakna nakhoidasu amuk ollagani.”
gi, så skal eder gis! et godt, stoppet, rystet, overfylt mål skal gis eder i fanget; for med det samme mål som I måler med, skal eder måles igjen.
39 Aduga Ibungona makhoida pandam asisu haikhi, “Mitangba amana mitangba amabu lamjingba ngambra?” Adumna tourabadi makhoi animak komda taroidra?
Han sa også en lignelse til dem: Kan en blind lede en blind? kommer de ikke begge til å falle i grøften?
40 Maheiroi amana mahakki ojadagi henna chaode, adubu mapung phana tamlaba pumnamakna oja adugumna oirakkani.
En disippel er ikke over sin mester, men enhver som er full-lært, blir som sin mester.
41 “Aduga karigi nahakki namitta leiba ujao adu khangba ngamdraga nachin nanaogi mamitta leiba apikpa u-makup aduda karigi yenglibano?
Og hvorfor ser du splinten i din brors øie, men bjelken i ditt eget øie blir du ikke var?
42 Nahakki namitta leiba ujao adu nahakna uba ngamdraga, ‘Ichin inao, nahakki namitta leiba u-makup adu ei louthokpige’ haina nahakki nachin nanaoda nahakna karamna haigani? He, aphasasinnabasa! Nangna ahanbada namitta leiriba ujao adu hanna louthokkho, adudagidi nahakna nachin-nanaogi mittagi u makup adu louthokpada sengna uba ngamgani.”
Hvorledes kan du si til din bror: Bror! la mig dra ut splinten som er i ditt øie, du som ikke ser bjelken i ditt eget øie? Du hykler! dra først bjelken ut av ditt eget øie, så kan du se å dra ut splinten som er i din brors øie!
43 “Maramdi aphaba upalda phattaba mahei pande aduga phattaba upalda aphaba mahei pande.
For det er ikke noget godt tre som bærer dårlig frukt, og heller ikke noget dårlig tre som bærer god frukt.
44 Upal khudingmakki masak magi mahei adudagi khangngi. Maramdi tingkhang pambidagi heiyit heknade aduga tingkhanggi mongsongdagi anggur heknade.
For hvert tre kjennes på sin frukt; en sanker jo ikke fiken av tornebusker, og en plukker ikke vindruer av tornekratt.
45 Aphaba mina mahakki thamoigi aphaba langeidagi aphaba thabak puthok-i, aduga phattaba mina mahakki thamoigi phattaba langeidagi phattaba thabak puthok-i. Maramdi mathamoida leiribasingdu machinna ngangthok-i.
Et godt menneske bærer det gode frem av sitt hjertes gode forråd, og et ondt menneske bærer det onde frem av sitt onde forråd; for hvad hjertet flyter over av, det taler hans munn.
46 “Eina haiba adudi toudraga karigi nakhoina eingonda Ibungo, Ibungo haina kouribano?
Men hvorfor kaller I mig Herre, Herre, og gjør ikke det jeg sier?
47 Eingonda laktuna eigi wa taraga madubu thabak oina touba mahak adu kariga manabage haibadu ei nakhoida utke.
Hver den som kommer til mig og hører mine ord og gjør efter dem - hvem han er lik, vil jeg vise eder.
48 Mahak adudi nungjao mathakta luna touthaduna yumpham thollaga yum sariba mi amagumbani. Aduga ising ichao lakpada ichelna yum aduda saphu kanna yeire, adubu yum adu nungjao mathakta cheksinna saba maramna lenghanba ngamkhide.
Han er lik et menneske som skulde bygge et hus, og som gravde dypt ned og la grunnvollen på fjell; og da det blev flom, brøt strømmen imot det hus, og den var ikke i stand til å rokke det, fordi det var godt bygget.
49 Adubu eigi wa taraga madubu thabak oina toudaba mahak adudi yumpham yaodana leibakta yum saba mi amagumbani. Aduga ising ichao aduna yeibada yum adu ture amasung madubu machet tana thugaire.”
Men den som hører og ikke gjør derefter, han er lik et menneske som bygget sitt hus på bare jorden uten grunnvoll; og strømmen brøt imot det, og det falt straks, og det blev et stort fall da det hus falt.