Pakhonchatpa 16
1 Paul-na Derbe amadi Lystra-da chatlammi, mapham aduda Timothy kouba tung-inba ama leirammi. Mahakki mamadi thajabi Jihudi oirammi aduga mahakki mapana Greek-ni.
Och han kom till Derben och Lystra; och si, der var en Lärjunge, benämnd Timotheus, en Judisk qvinnos son, den der trogen var; men fadren var en Grek.
2 Lystra amadi Iconium-da leiba thajabasingna mahakki maramda phajana hainarammi.
Den samme hade ett godt rykte af de bröder, som voro i Lystris och Iconien.
3 Paul-na Timothy-bu puduna chatpa pamlammi maram asina mahakpu un kaklammi maramdi maphamsing aduda leiba Jihudi pumnamakna mahakki mapa Greek-ni haiba khanglammi.
Då ville Paulus, att han skulle fara med honom; och tog och omskar honom, för de Judars skull, som voro i de rum; ty de visste alle, att hans fader var en Grek.
4 Adudagi makhoina sahar amadagi sahar amada chattuna Jerusalem-da Pakhonchatpasing amadi ahal lamansingna lepkhiba warepsing adu thajabasingda hairammi amadi madu ngaknaba makhoida hairammi.
Och der de foro genom städerna, befallde de dem hålla de stadgar, som af Apostlarna och Presterna i Jerusalem beslutne voro.
5 Maram aduna singlupsingna thajabada kankhatlammi amasung numit khudinggi masing hen-gatlammi.
Och vordo de församlingar stadfäste i trone, och förökades på talet hvar dag.
6 Asia-gi lamda Pao sandokpa Thawai Asengbana thingbagi maramna makhoina Phrygia amadi Galatia-gi lam phaoduna chatlammi.
Då de vandrade genom Phrygien och Galatie landskap, vardt dem förment af den Helga Anda, tala ordet i Asien.
7 Mysia-gi ngamkhei yourabada makhoina Bithynia-gi lamda changnaba hotnarammi adubu Jisugi Thawaina makhoibu maduda changba yaramde.
Derföre foro de in i Mysien, och bödo till att fara in i Bithynien; och Anden tillstadde dem icke.
8 Maram aduna makhoina Mysia phaoraga Troas-ta chatlammi.
Men då de hade farit genom Mysien, foro de ned till Troadem.
9 Aduga ahing aduda Macedonia-gi nupa amana leptuna mangonda “Macedonia-da lakpiduna eikhoibu pangbiyu” haina haijaba amagi uhanbiba ama Paul-na urammi.
Och en syn syntes Paulo om nattena. En Macedonisk man stod och bad honom, sägandes: Far in i Macedonien, och hjelp oss.
10 Uhanbiba adu Paul-na ubaga, Macedonia-da khongsannaba eikhoi sem sarammi maramdi mapham adugi misingda Aphaba Pao sandoknaba Tengban Mapuna eikhoibu koubire haina eikhoina leplammi.
Och straxt han hade sett synena, tänkte vi till att fara in i Macedonien; och voro visse deruppå, att Herren hade kallat oss till att predika Evangelium för dem,
11 Eikhoina hi tongduna Troas-tagi Samothrace-ta chatlammi aduga mathanggi numitta Neapolis-ta chatlammi.
Då vi nu seglade af Troade, kommo vi vår rätta kos till Samothracien, och dagen derefter till Neapolis;
12 Aduga mapham adudagi eikhoina Macedonia-gi athoiba sahar ama oiriba amasung Rome-na loi chanba Philippi saharda chatlammi. Mapham aduda eikhoi numit kayanimuk leirammi.
Och dädan till Philippos, som är ypperste staden i Macedonien, och är en fristad. Och vistades vi uti den staden några dagar.
13 Potthaba numitta eikhoina sahar adugi thongjao mapanda thoklaga turel torban amada chatlammi, mapham aduda Jihudisingna pullaga haijanaba mapham ama leiramgani haina eikhoina khallammi. Aduga eikhoina phamtharabada tillamba nupising aduda wari saba hourammi.
Och om Sabbathsdagen gingo vi ut af staden till älfvena, der man plägade bedja; och satte oss ned, och talade med qvinnor, som der tillsamman kommo.
14 Eikhoina haiba taribising adugi manungda Thyatira-dagi manggra machugi phi lalonbi Lydia koubi Tengban Mapubu ningjabi nupi ama yaorammi. Paul-na hairiba adu pukning changna tananaba mahakki thamoi Mapu Ibungona hangdokpirammi.
Och en gudelig qvinna, benämnd Lydia, en purpurkrämerska, utaf de Thyatirers stad, lydde till; och Herren öppnade hennes hjerta, att hon gaf akt på det Paulus sade.
15 Mahak amadi mahakki imung manunggi misingbu baptize touraba matungda mahakna eikhoida hairak-i, “Eibu Mapu Ibungobu thajabini haina nakhoina khanbirabadi eigi yumda lakpiduna leibiyu.” Asumna mahakna eikhoida kanna haijarammi.
Och hon lät sig döpa, och allt sitt hus; och bad dem, sägandes: Om I hållen mig derföre att jag tror på Herran, så kommer i mitt hus, och blifver der. Och hon nödgade oss.
16 Nongma eikhoina haijanaba mapham aduda chatlingeida phattaba thawai changbi minai leisabi ama eikhoina thengnare. Mahakna laibao phaobagi mapanna mahakki mapusinggidamak sel yamna tanbirammi.
Och hände sig, då vi gingom till bönen, mötte oss en piga, som hade en spådomsanda, och hon drog sina herrar mycken båtning till, med sin spådom.
17 Leisabi asina Paul amadi eikhoigi itung illaga laorak-i, “Karamna kanbiba phanggani haina nakhoida laothokliba mising asi Wangthoiraba Tengban Mapu mahakki manaisingni.”
Hon följde Paulum och oss efter, och ropade, sägandes: Desse männerna äro högsta Guds tjenare, de der eder förkunna salighetenes väg;
18 Asumna mahakna numit kayamarum chattharammi. Akonbada Paul-na yamna nungaitaduna onsillaklaga thawai aduda hairak-i, “Jisu Christtagi mingda mangondagi thokkhinaba eina nangonda yathang piri!” Khudak aduda thawai adu nupi adudagi thokkhirammi.
Och det gjorde hon i många dagar. Men Paulus tog detta illa vid sig, och vände sig om, sägandes till andan: Jag bjuder dig, vid Jesu Christi Namn, att du far ut af henne. Och han for ut i samma stund.
19 Mahakki mapusing aduna makhoigi sel tanbagi khudongchaba adu mangkhre haiba khanglabada makhoina Paul amadi Silas-pu pharaga angambasinggi manak tanna keithel manungda chingduna puraklammi.
Då hennes herrar sågo, att hoppet var borto till deras båtning, togo de fatt på Paulus och Silas, och drogo dem på torget till de öfversta;
20 Makhoina wayel mapusinggi mangda makhoibu puraklaga hairak-i, “Mising asi Jihudisingni makhoina eikhoigi sahar asi irang langhalle.
Och antvardade dem Rådherrarna i händer, sägande: Desse männerna göra ena villo i vår stad, efter de äro Judar;
21 Eikhoigi wayelda kaiba chatnabising makhoina tambi; eikhoi Rome-gi mi ama oina chatnabising adu louba nattraga ngakpa yade.”
Och lära det sätt, som oss icke höfves anamma eller hålla, efter vi äre Romerske.
22 Aduga miyam adusu yaona Paul amadi Silas-ki maiyokta houraklammi. Maduda wayel mapusing aduna makhoi anigi maphi segairaga phunaba yathang pirammi.
Och folket lopp ihop med dem; och Rådherrarna refvo deras kläder sönder, och läto hudflänga dem med ris.
23 Makhoibu tamthina phuraba matungda keisumsangda thamjillammi aduga keisumsang panaba aduda makhoibu cheksinna ngak sennaba yathang pirammi.
Och när de hade mycket slagit dem, kastade de dem i fängelse, och befallde fångvaktaren, att han skulle granneliga taga vara på dem.
24 Yathang asi phanglabada keisumsang panaba aduna makhoibu keisumsanggi manung thangba ka aduda thamlammi aduga makhoigi makhong adu kurao hang challammi.
Då, efter han fick så sträng befallning, kastade han dem in i innersta fångahuset, och slog en stock öfver deras fötter.
25 Ahing nongyai aduwaida Paul amadi Silas-na Tengban Mapuda haijarammi amadi thagat isei saklammi madu atei phadoksing aduna tarammi.
Om midnattstid voro Paulus och Silas i sina böner, och lofvade Gud med sång; och fångarna hörde dem.
26 Khanghoudana kanna yuhar haraktuna keisumsang adugi yumpham adu nikkhi. Khudakta keisumsang adugi thong pumnamak hangdoklammi aduga phadok pumnamakki yotlising adu nanthokkhi.
Och med hast vardt en stor jordbäfning, så att grundvalen i fångahuset bäfvade; och straxt vordo alla dörrarna öppna, och allas deras bojor vordo lösa.
27 Keisumsang panaba aduna tumbadagi hougatlakkhi aduga keisumsanggi thongsing adu hangdokpa ubada phadoksing nanthokkhre haina mahakna khallammi. Maram aduna mahak masa mathanta sijanaba mahakna mahakki thangsang satlammi.
Då vaknade fångvaktaren, och fick se dörrarna på fångahuset öppna, och drog sitt svärd ut, viljandes dräpa sig sjelf; och mente att fångarna voro bortflydde.
28 Adubu Paul-na khonjel wangna laorak-i, “Nasa nathantabu manghanjaganu! Eikhoi pumnamak mapham asida leiri!”
Då ropade Paulus med höga röst, sägandes: Gör dig sjelfvom intet ondt; ty vi äre alle här.
29 Keisumsang panaba aduna mei puraknaba kouraga mahakna chensillaklammi aduga kibana nikladuna Paul amadi Silas-ki mangda tutharammi.
Då beddes han ett ljus, och gaf sig derin, och föll ned för Pauli och Sile fötter, bäfvandes.
30 Adudagi mahakna makhoibu mapanda puthoklaga hairak-i, “Ibungokhoi, kanbiba phangnaba ei kari toujaba tabage?”
Och han hade dem ut, och sade: Herrar, hvad skall jag göra, att jag må blifva salig?
31 Maduda makhoina khumlak-i, “Ibungo Jisubu thajou aduga nahak amadi nahakki imung manungna kanbiba phanggani.”
Då sade de: Tro på Herran Jesum, så blifver du och ditt hus saligt;
32 Adudagi makhoina Mapu Ibungogi wahei adu mahak amadi mahakki imungda leiminnaba pumnamakta sandoklammi.
Och talade för honom Herrans ord, och för allom dem som i hans huse voro.
33 Ahing adugi pungpham adumaktada keisumsang panaba aduna makhoibu puraga makhoigi asok apansing adu chamthokpirammi aduga khudakta mahak amadi mahakki imunggi mi pumnamak baptize lourammi.
Och i samma stunden om natten tog han dem till sig, och tvådde deras sår; och lät sig straxt döpa, och allt sitt folk.
34 Adudagi mahakna Paul amadi Silas-pu mahakki yumda pusillaga makhoida chana thaknaba pirammi. Tengban Mapubu thajabagi maramna mahak amadi mahakki imung manung pumnamak haraobana thallammi.
Och hade dem hem i sitt hus, och gaf dem mat, fröjdandes sig att han med allt sitt hus trodde Gudi.
35 Nongngallaklabada wayel mapusing aduna phamnaibasing tharaktuna keisumsang panaba aduda yathang piduna hairak-i. “Mising adu thadokkhro.”
Då dager vardt, sände Rådherrarna stadstjenarena, sägande: Släpp de männerna ut.
36 Maram aduna keisumsang panaba aduna Paul-da hairk-i, “Wayel mapusing aduna nahak amadi Silas-pu thadoknaba yathang pirakle. Houjikti chatpikhiba yarani, ingthana lengbiro.”
Detta talet förkunnade fångvaktaren Paulo: Rådherrarna hafva budit, att I skolen släppas; går fördenskull ut, och farer i frid.
37 Adubu phamnaibasing aduda Paul-na hairak-i, “Wayen toudana Rome-gi mi oiba eikhoibu miyam mamangda phuraga keisumsangda thamjinbire aduga houjikna makhoina eikhoibu lonna thadokpa pamlibra? Madu khak yaroi! Makhoi masamak mapham asida laktuna eikhoibu thindoksanu.”
Då sade Paulus till dem: De hafva hudflängt oss uppenbarliga, utan lag och dom, ändock vi äre Romerske, och kastat oss i fängelse; och vilja nu hemliga hafva oss härut! Nej, icke så; utan komme sjelfve, och tage oss härut.
38 Phamnaibasing aduna waphamsing asi wayel mapusing aduda tamlure maduda makhoina Paul amadi Silas asi Rome-gi mini haiba tabada makhoi yamna kirammi.
Då bådade stadstjenarena Rådherromen dessa ord. Då vordo de förfärade, hörande att de voro Romerske;
39 Maram aduna makhoina chattuna makhoida nonjarammi aduga makhoina keisumsangdagi makhoibu puthokle aduga sahar adu thadoktuna chatpikhinaba haijarammi.
Och kommo dit, och förmante dem; och togo dem ut, bedjande att de utgå skulle af staden.
40 Paul amadi Silas-na keisumsang adudagi thoraklaga Lydia-gi yumda chatlammi. Mapham aduda thajabasing unaraga makhoida pukning thougatpa wasing haibiramlaga chatkhirammi.
Då gingo de utu fängelset, och kommo till Lydia; och när de hade sett bröderna, och styrkt dem, foro de sina färde.
