സദൃശവാക്യങ്ങൾ 8
Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
4 ൪ “പുരുഷന്മാരേ, ഞാൻ നിങ്ങളോട് വിളിച്ചു പറയുന്നു; എന്റെ സ്വരം മനുഷ്യപുത്രന്മാരുടെ അടുക്കലേക്ക് വരുന്നു.
O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
13 ൧൩ യഹോവാഭക്തി ദോഷത്തെ വെറുക്കുന്നതാകുന്നു; ഡംഭം, അഹങ്കാരം, ദുർമാർഗ്ഗം, വക്രതയുള്ള വായ് എന്നിവ ഞാൻ പകക്കുന്നു.
Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
17 ൧൭ എന്നെ സ്നേഹിക്കുന്നവരെ ഞാൻ സ്നേഹിക്കുന്നു; എന്നെ ജാഗ്രതയോടെ അന്വേഷിക്കുന്നവർ എന്നെ കണ്ടെത്തും.
Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
20 ൨൦ എന്നെ സ്നേഹിക്കുന്നവർക്ക് വസ്തുവക അവകാശമാക്കിക്കൊടുക്കുകയും അവരുടെ ഭണ്ഡാരങ്ങളെ നിറയ്ക്കുകയും ചെയ്യേണ്ടതിന്
Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
26 ൨൬ അവിടുന്ന് ഭൂമിയെയും വയലുകളെയും ഭൂതലത്തിന്റെ പൊടിയുടെ തുകയെയും ഉണ്ടാക്കിയിട്ടില്ലാത്ത സമയത്ത് തന്നെ.
Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
27 ൨൭ അവിടുന്ന് ആകാശത്തെ ഉറപ്പിച്ചപ്പോൾ ഞാൻ അവിടെ ഉണ്ടായിരുന്നു; അവിടുന്ന് ആഴത്തിന്റെ ഉപരിഭാഗത്ത് വൃത്തം വരച്ചപ്പോഴും
Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
29 ൨൯ വെള്ളം അവിടുത്തെ കല്പനയെ അതിക്രമിക്കാത്തവണ്ണം അവിടുന്ന് സമുദ്രത്തിന് അതിരിട്ടപ്പോഴും ഭൂമിയുടെ അടിസ്ഥാനം ഇട്ടപ്പോഴും
Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
30 ൩൦ ഞാൻ അവിടുത്തെ അടുക്കൽ ശില്പി ആയിരുന്നു; ഇടവിടാതെ അവിടുത്തെ മുമ്പിൽ വിനോദിച്ചുകൊണ്ട് ദിനംപ്രതി അവിടുത്തെ പ്രമോദമായിരുന്നു.
Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
31 ൩൧ അവിടുത്തെ ഭൂതലത്തിൽ ഞാൻ വിനോദിച്ചുകൊണ്ടിരുന്നു; എന്റെ പ്രമോദം മനുഷ്യപുത്രന്മാരോടുകൂടി ആയിരുന്നു.
Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
34 ൩൪ ദിവസംപ്രതി എന്റെ പടിവാതില്ക്കൽ ജാഗരിച്ചും എന്റെ വാതില്ക്കൽ കാത്തുകൊണ്ടും എന്റെ വാക്ക് കേട്ടനുസരിക്കുന്ന മനുഷ്യൻ ഭാഗ്യവാൻ.
Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
36 ൩൬ എന്നോട് പാപം ചെയ്യുന്നവനോ തനിക്ക് പ്രാണഹാനി വരുത്തുന്നു; എന്നെ ദ്വേഷിക്കുന്നവരൊക്കെയും മരണത്തെ ഇച്ഛിക്കുന്നു”.
Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
