Salamo 60

1 Ry Andrianañahare nifarie’o, dinemo’o, nifomboa’o; ehe sotraho zahay.

För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

2 Nampiezeñezeñe’o ty tane; nabenta’o; melaño o jeba’eo, fa miozoñozoñe.

Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

3 Nampahaoniña’o ­fisotriañe ondati’oo; nampitohofa’o divay mampivembèñe.

Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

4 Nanolora’o viloñe o mañeveñe ama’oo; honjoneñe ty ami’ty hatò. Selà

Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

5 Soa te ho hahàñe o kokoa’oo; rombaho am-pità’o havana; toiño iraho.

På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

6 Nitsara ami’ty hamasiña’e t’i Andrianañahare: Hitreñe iraho, ho zaraeko ty Sekeme, vaho ho zeheko ty vavatane’ i Sokote;

Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

7 ahiko t’i Gilàde, naho ahiko t’i Menasè; fiaron-dohako t’i Efraime, kobaiko t’Iehodà;

Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

8 Koveta fisasako t’i Mòabe; fampipohan-kanako t’i Edome miroharohà ty amako, ry Pilisty.

Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."

9 Ia ty hampihova ahy amy rova fatratsey? Ia ty hiaolo ahy mb’ Edome mb’eo?

Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

10 Tsy Ihe hao ry Andrianañahare ty nahafary anay? Tsy hitraofa’o fionjonañe hao, ry Andrianañahare o lahindefo’aio!

Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

11 Oloro amy rafelahiy zahay, fa tsy vente’e ty fandrombaha’ ondatio.

Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

12 I Andrianañahare ro fahareketa’ay, Ie ty handialia o rafelahi’aio.

Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.