< Salamo 60 >

1 Ry Andrianañahare nifarie’o, dinemo’o, nifomboa’o; ehe sotraho zahay.
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om ett gyldene rosenspann, till att lära; Då han stridt hade med de Syrer i Mesopotamien, och med de Syrer af Zoba; då Joab omvände, och slog de Edomeer i saltdalenom, tolftusend. Gud, du som oss bortdrifvit och förstrött hafver, och vast vred, trösta oss igen.
2 Nampiezeñezeñe’o ty tane; nabenta’o; melaño o jeba’eo, fa miozoñozoñe.
Du, som jordena hafver berört och remna låtit, hela hennes refvor, den så förfallen är.
3 Nampahaoniña’o ­fisotriañe ondati’oo; nampitohofa’o divay mampivembèñe.
Ty du hafver bevist dino folke ett hårdt ting; du hafver gifvit oss en dryck vin, att vi omkullfalla måste.
4 Nanolora’o viloñe o mañeveñe ama’oo; honjoneñe ty ami’ty hatò. Selà
Men du hafver dock gifvit ett tecken dem som dig frukta; hvilket de uppreste, att de skulle säkre vara. (Sela)
5 Soa te ho hahàñe o kokoa’oo; rombaho am-pità’o havana; toiño iraho.
På det dine vänner skola förlöste varda; så hjelp nu med dine högra hand, och hör oss.
6 Nitsara ami’ty hamasiña’e t’i Andrianañahare: Hitreñe iraho, ho zaraeko ty Sekeme, vaho ho zeheko ty vavatane’ i Sokote;
Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill dela Sichem, och afmäta Succoths dal.
7 ahiko t’i Gilàde, naho ahiko t’i Menasè; fiaron-dohako t’i Efraime, kobaiko t’Iehodà;
Gilead är min, min är Manasse; Ephraim är mins hufvuds magt; Juda är min Förste.
8 Koveta fisasako t’i Mòabe; fampipohan-kanako t’i Edome miroharohà ty amako, ry Pilisty.
Moab är mitt tvättekar; mina skor sträcker jag utöfver Edom; Philistea fägnar mig.
9 Ia ty hampihova ahy amy rova fatratsey? Ia ty hiaolo ahy mb’ Edome mb’eo?
Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho leder mig intill Edom?
10 Tsy Ihe hao ry Andrianañahare ty nahafary anay? Tsy hitraofa’o fionjonañe hao, ry Andrianañahare o lahindefo’aio!
Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifver; och icke utdrager, Gud, med vår här?
11 Oloro amy rafelahiy zahay, fa tsy vente’e ty fandrombaha’ ondatio.
Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskors hjelp är fåfäng.
12 I Andrianañahare ro fahareketa’ay, Ie ty handialia o rafelahi’aio.
Med Gudi vilje vi mägtig ting göra; han skall underträda våra fiendar.

< Salamo 60 >