< Salamo 47 >
1 Mitehafa fitañe, ry hene ondatio; poñafo aman’Añahare ty fiarañanañam-pirebehañe.
För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
2 Mampañeveñe t’Iehovà andindimoneñe ey, ie mpanjaka jabahina’ ty tane toy.
Klappen i händerna, alla folk, höjen jubel till Gud med fröjderop.
3 Ampiambane’e aman-tika ondatio, ze kilakila ondaty ambanem-pandian-tikañ’ ao.
Ty HERREN är den Högste, fruktansvärd är han, en stor konung över hela jorden.
4 Ie i nijoboñe lova ho antikañey, ty firengea’ Iakobe kokoa’ey. Selà
Han tvingar folk under oss och folkslag under våra fötter.
5 Nionjoñe am-pipoñafam-pitreñañe t’i Andrianañahare; ami’ty fivolan’antsiva t’Iehovà.
Han utväljer åt oss vår arvedel, Jakobs, hans älskades, stolthet. (Sela)
6 Takasio t’i Andrianañahare, isabo; takasio i mpanjakan-tikañey, isabo.
Gud har farit upp under jubel, HERREN, under basuners ljud.
7 I Andrianañahare ro mpanjaka’ ty tane toy; mitakasia an-tsabo soa arake.
Lovsjungen Gud, lovsjungen; lovsjungen vår konung, lovsjungen.
8 Fehen’ Andrianañahare o fifeheañeo; miambesatse am-piambesa’e masiñe eo t’i Andrianañahare.
Ty Gud är konung över hela jorden; lovsjungen honom med en sång.
9 Mifanontoñe o roandria’ ondatio; ondatin’ Andrianañahare’ i Avrahameo fa an’Andrianañahare o fikalan-defo’ ty tane toio; ie onjoneñ’ an-tiotiotse ey.
Gud är nu konung över hedningarna, Gud har satt sig på sin heliga tron. Folkens ypperste hava församlat sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Ty Gud tillhöra de som äro jordens sköldar; högt är han upphöjd.