< Salamo 16 >
1 Tambozoro iraho, ry Andrianañahare, toe ama’o ty fitsolohako.
Ett gyldene klenodium Davids. Bevara mig, Gud; förty jag tröstar uppå dig.
2 Ty hoe ty tinaroko am’ Iehovà: Ihe ro Talèko, izaho tsy aman-kasoa naho tsy ama’o.
Jag hafver sagt till Herran: Du äst ju Herren; jag måste för dina skull lida.
3 O noro’e an-tane atoio: ie ro talango’e, toe mampinembanembañe ahiko.
För de heliga, som på jordene äro, och för de härliga, till dem hafver jag allt mitt behag.
4 Hampitomboeñe ty hasotria’ ze mihitrike mb’an-tsamposampo’e añe; tsy hailiko ty engan-dranon-dio’iareo, le tsy ho rambesen-tsoñiko o añara’ iareoo.
Men de som efter en annan löpa, skola stor bedröfvelse hafva; jag vill icke offra deras drickoffer med blod, eller föra deras namn i minom mun.
5 Iehovà ro anjara-lovako naho ty fitoviko. Tohañe’o ty navike ho ahiko.
Men Herren är mitt gods och min del; du uppehåller min arfvedel.
6 An-toetse fanjaka ty nipoha’ o taly ho ahikoo; Eka, soa i lovakoy.
Lotten är mig fallen i det lustiga; mig är en skön arfvedel tillfallen.
7 Andriañeko t’Iehovà mpamere ahiko, ie haleñe, anare’ ty troko.
Jag lofvar Herran, den mig råd gifvit hafver; tukta mig också mine njurar om nattena.
8 Najadoko aoloko nainai’e t’Iehovà. Ie ty an-tañako havana eo, tsy higavingaviñe.
Jag hafver Herran för ögon alltid: ty han är mig på högra handene; derföre skall jag väl blifva vid mig.
9 Aa le tsy mahay avao ty troko, vaho mirebeke ty havokarako; mierañerañe ka ty sandriko,
Derföre gläder sig mitt hjerta, och min ära är glad, och mitt kött skall säkert ligga.
10 amy te tsy hapo’o an-tsikeokeok’ ao ty fiaiko, vaho tsy hado’o hahaoni-pihomahañe i Masi’oy. (Sheol )
Ty du skall icke låta mina själ uti helvete; och icke tillstädja, att din Helige ser förgängelse. (Sheol )
11 Ampaharofoana’o ahiko ty lalan-kaveloñe; lifotse hafaleañe ty añatrefa’o; haravoravoañe nainai’e ro am-pitàn-kavana’o.
Du kungör mig vägen till lifvet; för dig är glädje tillfyllest, och lustigt väsende på dine högra hand evinnerliga.