Salamo 109
1 Ry Andrianañaharem-pandrengeako, Ko mianjiñe,
För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
2 fa nasoka’ iareo amako ty vava raty naho ty vavam-pamañahiañe fa nifosa ahy an-dela mibodiake.
Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
3 Niarikoboña’ iareo am-pivolam-palaiñañe; vaho nialy amako tsy am-poto’e.
Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
4 Manisý ahy iereo ho valem-pikokoako, izaho mpitalaho.
Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
5 Tinambe’ iareo raty hasolo ty soa naho falaiñañe hasolo ty fikokoako.
De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
6 Tendreo ty lo-tsereke hifehe aze, ampijohaño am-pitàn-kavana’e ty mpañinje,
Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
7 ie zakaeñe, ampiboaho te voa, le hatao tahiñe i fisolohoa’ey.
När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
8 Ho tomoreñe o andro’eo, vaho ho tavaneñe i fitoloña’ey.
Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
9 Le ho bode-rae o ana’eo vaho ho ramavoy ty vali’e.
Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
10 Ho mpangatake miriorio o ana’eo; hipay ty lintse’iareo am-bangiñe añe.
Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
11 Hifetreha’ ty mpampisongo ze hene vara’e; naho ho volose’ o ambahinio ty tolin-kamokora’e.
Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
12 Ee t’ie tsy ho am-piferenaiñañe, naho leo raike tsy hitretre o ana’e bode-raeo
Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
13 Haitoañe o tiri’eo, vaho ho faopaoheñe ami’ty tariratse handimbe ty añara’ iareo.
Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
14 Le ho tohineñe am’ Iehovà ty hakeon-drae’e; naho tsy ho faoheñe ami tahin-drene’e.
Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
15 Ho aolo’ Iehovà nainai’e abey iereo, soa te hapitso’e an-tane atoy ty fitiahiañe iareo.
Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
16 Amy te namoea’e ty hiferenaiñe, te mone nampisoañe ondaty rarake naho poie’e, naho ty mioremeñe, hañohofa’e loza.
Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
17 Ie nimpitea onjitse, le nifotetse ama’e, nalain-tata re, le nihànkaña’e.
Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
18 Nanaroñe aze hoe sarimbo ty fañompà’e; nizilik’ an-tro’e ao hoe rano, naho hoe solik’ an-taola’e ao.
Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
19 Ho ama’e manahake ty lamba iombea’e, naho hoe ty sadia fidiaña’e.
Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
20 Izay ty paia’ o malaiñe ahio hanoe’ Iehovà amako, o mañofoke ty fiaikoo.
Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
21 F’Ihe, ry Iehovà Talè, ano amako sazò i tahina’oy; ami’ty hasoa ty fiferenaiña’o, ihahao,
Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
22 fa misotry naho rarake, naho fere ty troko añ’ovako ao;
Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
23 zaho mimian-koe talinjo mitibake vaho nahifik’ añe hoe valala.
Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
24 Mitrezontrezo ty ongoko fa mililitse; vaho boroka ty sandriko, tsy aman-tsolike.
Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
25 Ifosàñe, te isa’ iareo, le akofikofi’iareo loha.
Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
26 Imbao iraho, ry Iehovà Andrianañahareko; rombaho raho ty amy fiferenaiña’oy.
Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
27 Hahafohina’ iareo t’ie i fità’oy, te Ihe ry Iehovà, ro mitoloñe.
och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
28 Angao hamàtse iereo, f’ihe mitahia; ie mitroatse le ho salatse, fe ho fale ty mpitoro’o.
Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
29 Hampisikineñe hameñarañe o mpanesek’ ahikoo, naho hiholonkoñan-kasalarañe hoe sarimbo.
Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
30 Honjone’ ty vavako fañandriañañe t’Iehovà; ho rengeko añivo’ i màroy.
Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
31 Amy t’ie mijohañe am-pitàn-kavana’ ty poie’e, hañaha’e amo mpanisì’ azeo.
Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
