Ohabolana 6

1 O anake, ie nampipok’ antoke am’ondatio, lehe nañoho-pitàñe hitsoake ty ambahiny,

Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,

2 ie finandri’ ty entan-tsoñi’o, vinandibandi’ ty fireham-bava’o,

om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,

3 Ano zao, ty anake toke: Mivotsora, ie fa nihotrak’ am-pità’ ondatio: akia, mireha ama’e, imaneo halaly indatiy!

då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,

4 Ampifoneño roro o maso’oo, tsy hidrodreke o vohomaso’oo.

unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.

5 Mibolitira hoe hirañe an-tañañe, naho hoe kibo am-pitàm-pikehe.

Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

6 Akia mb’ami’ty vitike, ry tembo, haraharao o sata’eo vaho mahihira!

Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.

7 Ie tsy amam-pifehe, tsy amam-pisary, tsy amam-pandily,

Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;

8 fe kotepè’e ami’ty asara ty hane’e, vaho atonto’e am-pitatahañe o lintse’eo.

dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.

9 Pak’ ombia irehe te mbe hitozoke, ty mpitsorotake tia? Ombia t’ie hitroatse amy firoroa’o?

Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?

10 Mikonkòñe kedeke, miroro tsi-ampe, mifehefare hitofa’o heike:

Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

11 le hiambotraha’ ty hararahañe hoe malaso, vaho ty hapoiañe hoe lahifihaty.

så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.

12 Ty lahi-tembo naho i lahiaga: i mpañariok’ am-bava vìlañey,

En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,

13 ami’ty maso mipie, an-tomboke mitsao tane, an-drambo-taña manondrotondro,

som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.

14 ie am-pikitrohan-draty an-tro’e nainai’e, ro mbore mikilily, mitolom-pamitse fifalaiñañe;

Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.

15 Aa le, hiambotraha’ ty hankàñe ami’ty manao zao le ho demoke tsy lefe jangañeñe.

Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.

16 Eneñe ty raha heje’ Iehovà, Eka, fito ro tiva ama’e:

Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ

17 ty fihaino mievoñevoñe, ty fameleke mandañitse, ty fitàñe mampiori-dio-maly,

stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,

18 ty troke mikitro-karatiañe, ty fandia mifajifajy mb’an-katsivokarañe,

ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,

19 ty mpitalily vilañe, mikofòke lañitse, naho ty mampiboele fifankalaiñañe an-drolongo’e.

den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

20 O anake, ambeno ty lilin-drae’o, vaho ko apo’o ty fañòhan-drene’o.

Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.

21 Ifeheo an-tro’o ao nainai’e; rohizo am-bozo’o eo.

Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.

22 Hiaoloa’e te mijelanjelañe, ie màndre, hambena’e; tsekake le ivesovesoa’e.

När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.

23 Toe failo o lilio, naho hazavàñe t’i Hake, vaho lalan-kaveloñe o endake fanoroañeo.

Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.

24 Hikalañe azo tsy homb’ amy tsimirirañey, ami’ty lela-malama’ i karapiloy.

De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.

25 Ko irie’o an-troke ty hamontramontra’e, asoao tsy ho tsepahe’ ty vohomaso’e.

Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.

26 Vonga-mofo ty tamben-tsimirirañe, fa naho vali’ ondaty, le i fiaiñe sarotsey ty itsindroha’e.

Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.

27 Naho otroñe’ ondaty añ’araña’e ao ty afo, tsy hirehetse hao ty saro’e?

Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?

28 Mete lia’ondaty hao ty vae mirekake, tsy hahamae’ o fandia’eo?

Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?

29 Izay ty fifandian-tihy ami’ty vali’ ondaty: tsy mete tsy liloveñe ty mitsapa aze.

Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.

30 Tsy injè’ ondatio ty mpampikametse te mikizo hampahaeneñe ty fiai’e saliko,

Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?

31 fa ndra ie, naho tsepake, ro hañavake im-pito, fonga hondroha’e ze vara añ’akiba’e ao.

Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.

32 Akore ty hagegea’ ty mañarapilo an-drakemba: fa sata’ ty handrotsa-batañe.

Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.

33 Vono-troboke naho hasalarañe ty ho zoe’e, vaho tsy ho faopaoheñe ka i inje’ey.

Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.

34 Mampiforoforo ondaty ty famarahiañe, tsy hapo’e amy andro hamalea’e fatey.

Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;

35 Tsy handrambesa’e ondroke, tsy mahatèke aze t’ie ampitoboroñan-dravoravo.

lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.