< Ohabolana 30 >

1 Ty fitaro’ i Agore, ana’ Ieake: onin-drehake, tinaro’ indatiy am’ Itiele, am’ Itiele naho i Okale:
Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
2 Derendereñe te am’ondaty iabio iraho; tsy amako ty hilala’ ondaty,
Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
3 mbore tsy nianarako ty hihitse, vaho tsy amako ty fahafohinañe i Masiñey.
vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
4 Ia ty nionjom-b’an-dikerañe mb’eo vaho nizotso? Ia ty nahatontoñe o tiokeo an-taña’e mivokeñe? Ia ty nañolonkoloñe o ranoo an-tsaro’e ao? Ia ty nampijadoñe o hene olon-taneo? Ia ty tahina’e, naho ty tahinan’ana’e? Naho fohi’o!
Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
5 Fonga niventeñe o tsaran’ Añahareo; ie fikalañe amo mitsolok’ ama’eo.
Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
6 Ko tovoña’o o tsara’eo, fa ho trevohe’e, vaho ho zoeñe t’ie bodiake.
Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
7 Roe ty raha ihalaliako ama’o; ko ifoneña’o ampara’ ty hivetrahako:
Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
8 Ahankaño amako ze vande naho haremborake, le ko atolots’ahy ndra hararahañe ndra varabey, fahano ahy ty anjarako,
Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
9 tsy mone ho vontsin-draho vaho hitety Azo, ami’ty hoe: Ia ze o Iehovà zao? ke ho rarake iraho naho hampikametse, vaho hitera ty tahinan’ Añahareko.
Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
10 Ko fosà’o ami’ty tompo’e ty mpitoroñe, kera hamatse azo re, vaho ho voa-hakeo irehe.
Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
11 Eo ty tariratse mitety an-drae, naho tsy mitata rene;
Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
12 ty taminga malio amo maso’eo fe mboe tsy nisasa ami’ty haleora’e,
ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
13 ty tariratse mievoñevoñe amo maso’eo —akore ty fiandra’ o holi-maso’eo!
ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
14 Eo ty taminga hanam-pibara ho famotsi’e naho meso ho vaza’e, hampibotsek’ o misotry an-tane atoio, naho o rarake am’ondatio.
ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
15 Roe ty anake vave’ ty oletse, ‘meo, meo.’ Telo ty raha mitolom-piereñe: efatse ty tsy mahafivola ty hoe: ‘eneñe izay!’
Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:
16 Tsy mahafivola ty hoe: ‘Soa izay’ ty tsikeokeoke, i beitsiterake, i tane tsy enen-dranoy, vaho ty afo (Sheol h7585)
dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.» (Sheol h7585)
17 Ty maso miteratera rae, tsy mete avoho-drene, ho tsimohe’ o koàke am-bavataneo, vaho habotse’ ty tsimalaho tora’e.
Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
18 Telo ty raha loho mahalatsa ahy, efatse ty tsy rendreko;
Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
19 ty liam-bantio an-dindiñe eñe, ty lia’ ty mereñe an-damilamy eo, ty lala’ o sambo añivo riakeo, vaho ty sata’ ondaty ami’ty somondrara.
örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
20 Zao ty satan-karapilo: Mihinañe re naho mamò-bava vaho manao ty hoe: ‘Izaho tsy nanao raty.’
Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: »Jag har intet orätt gjort.»
21 Ambane’ raha telo ty mampañezeñezeñe i taney, ambane’ ty efatse re tsy mahaleo:
Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
22 ambane’ i trètreke t’ie ty mpanjaka, vaho ty dagola, t’ie etsa-kaneñe,
under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
23 ambane’ ty rakemba tsy kokoañe t’ie engaen-dahy, vaho ty anak-ampatañe mandova aman-drakemba’e.
under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
24 Efatse ty raha kede’ ty tane toy, songa mahihitse:
Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
25 Foko tsy maozatse o vitikeo, fe halankañe’e ami’ty asara ty haneñe;
myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
26 fifokoa tsy fatratse o trandrakeo, fe mpandranjy traño am-bato ao;
klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
27 tsy amam-panjàka o valalao, fe mirodo ki-pirimbo-ki-pirimboñe.
gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
28 Mete tsepahem-pitàñe ty tsàtsake, f’ie añ’anjombam-panjaka ao.
gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
29 Telo ty raha midoegadoega: efatse ty mitoandratoandra:
Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
30 ty liona, ie maozatse amo biby iabio, tsy eo ty itsolofiña’e;
lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
31 i akoholahiy, naho ty oselahy, vaho ty mpanjaka miatreke i valobohòn-dahindefo’ey.
en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
32 Naho nanao hagegean-drehe nañonjom-batañe, ke nikilily, le tehafo am-pitàñe ty falie’o.
Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
33 Toe miova ho dibera ty ronono trobotroboeñe, naho mahatontom-piantsonañe te komondroeñe, vaho mampiforoforo haviñerañe t’ie troboeñe.
Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede.

< Ohabolana 30 >