Ohabolana 24
1 Ko kirañe’o o lo-tserekeo, ko mañiry ho mpiam’ iareo.
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 Fa mikitroke hapiaroteñe ty ron-doha’iareo, vaho mivolan-tsiroe-tafatoe o soñi’eo.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 Hihitse ty mahafonitse anjomba, vaho hilàla ty añorizañe aze;
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 Fahafohinañe ty mahapea o efe’eo amy ze hene vara soa naho mahafale.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 Maozatse t’indaty mahihitse, manovon-kafatrarañe ty mahilala;
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 amy te fiaoloañe mahihitse ty ifanehafa’o amo ali’oo, vaho minday fandrebahañe ty hamarom-piaolo.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Loho ambone’ i seretsey ty hihitse; ie tsy manoka-palie an-dalam-bey eo.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 Hatao mpikitro-draha ty mikilily hanao raty.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 Hakeo ty mikitro-kagegeañe, vaho tiva am’ondatio ty mpañinje.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 Vata’e tsy an-kaozaran-drehe t’ie mitoirañe añ’andron-kaemberañe.
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 Hahao o kozozotem- bam-pandentañe mb’eoo, ie midaliendalieñe mb’am-panjamanañe mb’eo, Ehe, kalaño!
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 Aa naho manao ty hoe irehe, Inao! tsy napota’ay ‘nio!— Tsy mahatsikarake izay hao i Mpandanja arofoy? tsy arofoana’ i Mpañambem-piai’oy hao? Tsy havaha’e am’ondatio hao o sata’eo?
Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 O anako, mihinana tantele, amy te soa, eka, mamy an-dañilañy ao ty tantele boak’ am-papi’ey.
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 Maharendreha te izay ty hihitse ami’ty fiai’o; ie trea’o le ho tendrek’ ama’o ty ho avi’o, vaho tsy haitoañe ty fisalalà’o.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 Ko vandroñe’o, ty tsereheñe tia, ty anjomba’ i vañoñey; ko joie’o ty akiba imoneña’e;
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 fa mikorovoke im-pito ty vantañe, le mbe mitroatse avao; fe mivembeñe añ’andron-kankàñe o lo-tserekeo.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Ko irebeha’o ty fihotraha’ o rafelahi’oo, vaho ko ado’o hifalea’ ty tro’o i fitsikapia’ey.
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 fa ho vazoho’ Iehovà naho ho alihe’e vaho havì’e tsy ho ama’e i haviñera’ey.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Ko angovita’o o tsivokatseo, le ko itsikiriha’o o lo-tserekeo;
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 fa tsy aman-ko tamae’e ty tsereheñe; le hakipe ty failo’ i borololoy.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 O anake, mañeveña am’ Iehovà naho amy mpanjakay, le ko mitraok’ amo mpiolao,
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 fa hivovoa’ ty feh’ ohatse, vaho ia ty hahafohiñe ty fifetsaham-piantoañe hanoe’ i roroey?
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
23 Manoly o tsara retoañe ka o mahihitseo: Tsy mete an-jaka ao ty firihiañe.
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Ze manao ty hoe amo aman-kakeoo: ‘Vantan-drehe,’ ro honjira’ i màroy; vaho ho heje’ o fifeheañeo;
Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 fe ho ehake o mahafañendakeo vaho ho soa tata.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 Orofeñe o fivimby mahatoiñe an-kahiti’eo.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Henefo heike ty fitromaha’o alafe’e ao naho halahalao o tete’oo, vaho ranjio amy zao ty akiba’o.
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Ko sesehe’o, tsy amam-poto’e t’indaty; vaho ko mamañahy am-pivimby.
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 Ko manao ty hoe: Hanoako hambañe amy nanoa’e ahikoy; sindre havahako ty amy sata’ey.
Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
30 Niozàko ty tete’ i tembo, niariako ty tanem-balobo’ i seretse;
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 hehe t’ie nioboñobom-patike; nilafihan-kisatse i taney, vaho narobake ty kijolim-bato’e.
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 Ie nitreako le naereñereko, nenteako vaho nitendrek’ anatse.
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 Firotse kede, mandre betebeteke, mañohom-pitañe hiroro,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 le hikovovoke mb’ama’o ty hararahañe, vaho hoe lahin-defoñe ty hapoia’o.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
