Ohabolana 23
1 Ie miambesatse hitrao-pikama ami’ty mpifehe, biribirio ty añatrefa’o eo,
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 vaho tohoro meso ty tretra’o naho mpanao avetse irehe.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Ko lelalelae’o o raha mafiri’eo, fa mahakama mahatsikapy.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Ko mamokotse vatañe ho mpañaleale, ijihero am-pisafiri’o.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 Ampihelañe’o fihaino hao ty tsy eo? fa toe mitsene elatse manahake ty vantio ty vara mitiliñe mb’an-dindiñe eñe.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Ko kamae’o ty hàne’ o matitio, ko irie’o o aze mafirio;
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 Fa hambañe ami’ty fañereñere’e añ’ova’e ao ty ie: hoe re ama’o; Mikamà naho minoma! fe tsy ama’o ty tro’e.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Hilañe’o i pilipito’e nitsopehe’oy, vaho hianto i fañandriaña’oy.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Ko misaontsy am-pitsanoña’ ty seretse, fa ho sirikae’e ty hihi’ o enta’oo.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Ko avi’o ty nifaritsohañe haehae, vaho ko miaribañe ty tanem-bode-rae,
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 amy te maozatse ty mpijeba’ iareo; hitohaña’e ty ama’o.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Ampiantofo filie-batañe ty arofo’o, vaho volan-kilàla o ravembia’oo.
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Ko ahànkañe ami’ty ana’o ty lilo; fa tsy mahavetrake ty lafan-kobaiñe.
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol h7585)
15 O anako, naho mahihitse ty tro’o, ho ehake ty troko,
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 vaho hirebeke ty añ’ovako ao naho mahafivolañe ty hiti’e o soñi’oo.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Ko apo’o ho tsikirihen-tro’o ty mpandilatse, fe imaneo lomoñandro ty fañeveñañe am’ Iehovà.
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 Toe ey ty ho avy, vaho tsy haitoañe ty fisalalà’o.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 O anako, mitsanoña naho mahihira, vaho avantaño mb’amy lalañey ty tro’o.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Ko mitraok’ amo mpitolom-pitrini-divaio, ndra amo mpamotseke henao;
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 fa songa hivarin-ko rarake ty mahake naho i jike; vaho hisikin-tsirodea ty poie.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Tsendreño ty rae nisamak’ azo, vaho ko injè’o ty rene’o t’ie bey.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Vilio ty hatò le ko aletake; ikalò hihitse naho anatse vaho hilala.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Handia taroba ty rae’ i mahitiy; vaho hifalea’e i ana-dahy karafito nampiareñe’ey.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Ampiehafo ty rae’o naho i rene’o; hampinembanembañ’ i nisamak’ azoy.
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 O anake, atoloro ahiko ty tro’o, le ampifaleo amo satakoo o maso’oo.
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Kadaha laleke ty tsimirirañe, vaho vovoñe maifitse ty karapilo.
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Mivoñoñe ao re hoe malaso, vaho ampitomboe’e am’ondatio ty hatsivokarañe.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Ia ty mioremèñe, ia ty mihontoke? Ia ty ampoheke? Ia ty mitoreo? Ia ty vinonotroboke tsy amam-poto’e; Ia ty ama-maso mandofiry?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 O mihenekeneke an-divaio, o mitolom-pitsopeke divay linaroo.
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Ko hentea’o ty hamena’ ty divay, ty fimilomilo’e am-pitovy ao, ty falamam-pioriha’e.
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Ie am-para’e mitifatse hoe lapetake vaho mihehetse hoe fandrefeala.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Hahaoniñe sahàtse o maso’oo, vaho hivolan-kamengohañe ty ron-doha’o.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Le hanahake ty mitsalalampatse aivo’ i riakey irehe, naho ty mandre ambone’ ty bodan-dain-dakañe eo.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Namofok’ ahy iereo, fe tsy manaintaiñe; linafa’e fe tsy nireiko! Ombia te ho tsekake hipaiako indraike?
»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
