Ohabolana 22

1 Paiaeñe mandikoatse ty vara jabajaba ty añarañe soa, vaho ambone’ ty volafoty naho ty volamena ty fañisohañe.

Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

2 Ty ihambaña’ ty mpañefoefo naho ty rarake: songa sata’ Iehovà Andrianamboatse.

Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

3 Mizò hankañe ty maharendreke vaho mipalitse, fe misorok’ avao ty seretse vaho liloveñe.

Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

4 Ty tambem-piambaneañe naho ty fañeveñañe am’ Iehovà, ro vara naho hasiñe vaho haveloñe.

Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

5 An-dala’ ty mengoke ty fatike naho ty fandrike; ihankaña’ ty mahambem-piaiñe.

Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

6 Anaro ty ajaja ty lala’ homba’e, le tsy handriha’e te bey.

Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

7 Fehè’ ty mpañaleale ty rarake, ondevo’ ty mampisongo ty mpisongo.

Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

8 Handrofotse haemberañe ty mitongy hatsivokarañe, vaho hipoke ty kobain-kaboseha’e.

Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

9 Soa tata ty matarike, amy te andiva’e mahakama ty rarake.

Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

10 Soiho añe o mpañìnjeo, le hibioñe ty mah’ankoheke; hijihetse ka ty sotasota naho inje.

Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

11 Rañe’ ty mpanjàka ty mpikoko arofo-malio vaho rei-tave ty saontsi’e.

Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

12 Mihaja hilala o fihaino’ Iehovào, fe havalintsingora’e ty fivola’ o mpamañahio.

HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

13 Hoe ty votro: Liona ty alafe ao! havetra’e an-dalañe ey iraho.

Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

14 Kadaha laleke ty vava’ i tsimirirañey; mihotrak’ ao ze iviñera’ Iehovà.

En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

15 Mifehefehe an-tro’ ty ajalahy ao ty hagegeañe, f’ie anoe’ ty kobaim-pandilovañe soike.

Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

16 Songa mahararake ty famorekekeañe o rarakeo hanontonan-teña, naho ty fanolorañe ami’ty mpañaleale.

Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.

17 Atokilaño ty ravembia’o naho janjiño ty fitaro’ o mahihitseo; vaho itsakoreo o fañòhakoo,

Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

18 Toe mahasoa azo te hampireketa’o, soa t’ie ho veka’e am-pivimbi’o.

Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

19 Soa te hatokisa’o t’Iehovà, ty nampaharendrehako azo anindroany, eka ihe ‘nio!

För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

20 Tsy fa nanokirako famereañe naho fampandrendrehañe telopolo?

Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

21 hampalangesañe ama’o ty hiti’e naho ty hatò, hahatoiña’o an-katò ty nañirak’azo.

för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

22 Ko kamere’o o rarakeo amy te poie, ko demohe’o an-dalambey eo ty mpisotry;

Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

23 fa mihalaly ho a iareo t’Iehovà; vaho ho tavane’e ty fiai’ ze mitavañe am’iereo.

Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

24 Ko mirañetse amo mandoviakeo, vaho ko mirekets’amy t’indaty miforoforo.

Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

25 kera ho zatse o sata’eo, vaho hifehefehe am-pandrik’ ao ty fiai’o.

på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

26 Ko mpiamo mpanò-tañañe ndra miantoke mpisongoo.

Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

27 Naho tsy ama’o ty hañavaha’o aze, akore te hasinto’e i tihy ambane’oy?

Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

28 Ko avi’o ty vorovoro haehae najadon-droae’oo,

Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

29 Mahaoniñe ondaty mavitrike am-pitoloña’e hao irehe? ho mpitorom-panjàka re, tsy hijohañe aolo’ o tsotrao.

Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.