< Ohabolana 1 >

1 O razan-tsaontsi’ i Selomò ana’ i Davide, mpanjaka’ Israeleo:
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 Haharendrehañe ty hihitse naho ty anatse; hahafohinañe o saontsy minday hilàlao,
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 hañanarañe filieram-batañe, havañonañe, zaka-to, naho tsy firihiañe,
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 haringatañe amy trentrañey, hampahihitse naho hampahilala o tora’eo;
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 hijanjiña’e ty mahihitse hanompea’e hilala, le ho verèñe an-kihitse ty maharendreke,
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 hahavaky o hatòm-bolañeo, naho o fandrazañañeo, ty enta’ o mahihitseo vaho o razan-tsaontsi’eo.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 Ty fañeveñañ’am’ Iehovà ro fifotoran-kilala, fe malain-kihitse naho anatse ty gege.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 O anake, tsendreño, ty fameren-drae’o, naho ko ado’o ty fañòhan-drene’o;
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Ie firavahañe soa an-doha’o eo vaho hareañe am-bozo’o eo.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 O anake, ihe edrè’ o tsivokatseo, ko miantoke.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 Ie manao ty hoe: Antao hindre ama’ay; antao hivoñon-dio, hiambotrak’ am’ondaty mahitio tsy aman-tali’ey;
Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
12 hagodran-tika veloñe iareo manahake i kiboriy, ty vata’e iaby, hambañe amo mivariñe an-kòak’ aoo; (Sheol h7585)
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 Hahaisake ze atao vara soa, hañatsafan-draha kinopake amo akiban-tikañeo;
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Mipiteha ama’ay arè, sindre hitraok’ an-koroñe raike.—
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
15 O anake, tsy iharoan-dia iereo, kalaño ty tombo’o tsy ho ami’ty lala’ iareo;
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 fa milay mb’an-katsivokaram-b’eo o tombo’ iareo malisa hampiori-dioo.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Toe tsy vente’e ty amohàm-pandrike ambane’ ty masom-boroñe eo!
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 fe o liom-bata’eo ty iampira’ iareo, ty fiai’iareo avao ty amandroña’iareo.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Izay ty sata’ o mpitavam-bara am-patiti’eo, asinta’e ty fiai’ i mitañ’ aze’ey.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Mikok’ an-dalambey eo t’i Hihitse; poñafe’e an-tameañe ey i fiarañanaña’ey.
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 Mikaik’ ami’ty fangovovoha’ondatio, mametse saontsy an-dalam-pizilihañ’an-drova eo:
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 Pak’ombia ry seretseo ty mbe ho tea’o ty firoerano’o? naho mbe hifale ami’ty famokafoka’e o mpanivetiveo, vaho mbe halain-kilala o gegeo?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Mibaliha ty amy fañendahakoy, Hadoako ama’ areo ty añ’ovako ao; hampahafohineko anahareo o entakoo.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Amy te nikoike iraho, f’ie nifoneñe; nahitiko ty tañako, fe leo raike tsy nañaoñe,
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 fonga nifarie’ areo o fañerekoo, vaho niambohoa’ areo o endakoo,
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 Aa le izaho ka ty hiankahake ami’ty hankà’areo, vaho ho kizaheko t’ie mianifañe,
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 ie vovoa’ ty havoro­mbeloñe hoe te tiobey, naho iambovoa’ ty hankàñe manahake te talio, ie iambotraha’ ty haloviloviañe naho ty halonjerañe,
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Hikaik’ ahy amy zao iereo fe hamoeako hitsoek’ ahy fa tsy hahaoniñe.
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Amy t’ie nalain-kilala, tsy nijoboñe ty fañeveñañe am’ Iehovà,
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 nitambolitritrie’ iereo ty fañerèko, vaho tsinambolitio’ iereo o fitrevokoo,
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Aa le hagedra’ iareo ty voka’ o sata’ iareoo, naho ho etsa-kilily,
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 Ie mañoho-doza amo tren­trañeo t’ie miamboho, naho mandrotsake o dagolao t’ie midada.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 Fe ho soa fimoneñe ty mitsendreñe ahiko vaho hiaiñ’añ’oleñañe, tsy ho hemban-kankàñe.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.

< Ohabolana 1 >