Joda 1
1 I Joda, fetrek’oro’ Iesoà Norizañey naho rahalahi’ Iakobe, Ho amo nikanjieñe, navahen’ Añahare Rae naho tambozoreñe am’ Iesoà Norizañeio.
Judas, Jesu Kristi tjänare och Jakobs broder, hälsar de kallade, dem som äro upptagna i Guds, Faderns, kärlek och bevarade åt Jesus Kristus.
2 Ampitoaboreñe ama’ areo ty fitretrezañe naho ty fañanintsiñe vaho ty fikokoañe.
Barmhärtighet och frid och kärlek föröke sig hos eder.
3 Ry roañetse, nilozoheko sokitse i fandrombahañe itraofañey, fe inao ty nataoko: hàmake hañosik’ anahareo himane i fatokisañe natoro amo noro’eo indraike nahahenekey.
Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till eder om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana eder att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga.
4 Amy te ao t’indaty nitsifitse añetake, ie nipatereñe haehae ty fàtse hizò iareo, ie tsy mañaon-Kake, mamotetse ty hasoan’ Añaharen-tika ho an-kaloloañe vaho mitety Iehovà Andrianañahare tsi-roe-tsi-telo naho i Talèntika, Iesoà Norizañey.
Några människor hava nämligen innästlat sig hos eder -- några om vilka det för länge sedan blev skrivet att de skulle hemfalla under den domen -- ogudaktiga människor, som missbruka vår Guds nåd till lösaktighet och förneka vår ende härskare och herre, Jesus Kristus.
5 Te haniahy anahareo iraho, toe hene nifohi’ areo hey, te ie rinomba’ i Talè ondaty an-tane’ Egipte añeo, le nimongore’e o tsi-niatoo,
Men fastän I redan en gång haven fått kunskap om alltsammans, vill jag påminna eder därom, att Herren, sedan han hade frälst sitt folk ur Egyptens land, efteråt förgjorde dem som icke trodde,
6 naho nitambozore’e an-drohy tsy modo am-pimoromoroñañe ao ampara’ i zaka amy andro jabajabaiy o anjely tsy nitañe ty nañorizañe iareo naho nifary i toe’ iareo do’ey; (aïdios g126)
så ock därom, att de änglar som icke behöllo sin furstehöghet, utan övergåvo sin boning, hava av honom med eviga bojor blivit förvarade i mörker till den stora dagens dom. (aïdios g126)
7 hambañe amy Sodoma naho i Gomora naho o rova nañohokeo, ie nivalijere an-karapiloañe nipay nofotse faly, vaho nanoeñe fandrazañañe, nafàtse ho lovilovieñe añ’afo ao kitro katroke. (aiōnios g166)
Likaså hava ock Sodom och Gomorra med kringliggande städer, vilka på samma sätt som de förra bedrevo otukt och stodo efter annat umgänge än det naturliga, blivit satta till ett varnande exempel, i det att de få lida straff i evig eld. (aiōnios g166)
8 Toe manahake izay iretiañe, ie mametaveta sandriñe amo anofisa’ iareoo, mañarinje mpanandily, vaho mañinje o amam-bolonahetseo.
Dock göra nu också dessa människor på samma sätt, förblindade av sina drömmar: köttet besmitta de, men andevärldens herrar förakta de, och dess härlige smäda de.
9 Fa ndra i Mikaela, talèn’ anjely, ie nifañotak’ amy mpañìnjey t’ie nifandietse amy fañòva’ i Mosèy, tsy nahavany hanisý aze añ’ endake, fa nanao ty hoe: Hitrevoha’ t‘i Talè!
Icke så Mikael, överängeln; när denne tvistade med djävulen angående Moses' kropp, dristade han sig icke att över honom uttala någon smädande dom, utan sade allenast: "Herren näpse dig."
10 Fe mañìnje o raha tsy apota’e ondaty retiañe, naho o raha nifohi’e boak’ an-trokeo, hoe biby tsy mitsakore, izay ty mahamomoke iareo.
Dessa åter smäda vad de icke känna till; och vad de, likasom de oskäliga djuren, med sina naturliga sinnen kunna fatta, det bruka de till sitt fördärv.
11 Hankàñe am’iareo! Ie nitsile an-dala’ i Kaina naho nifatrifatry nipay tambe ami’ty fandilara’ i Balama vaho mirotsak’ ami’ty fiola’ i Kòra.
Ve dem! De hava trätt in på Kains väg, de hava för löns skull störtat sig i Balaams villfarelse och hava gått förlorade till följd av en gensträvighet lik Koras.
12 Ie vato-haran-driake mietak’ amo sabadidam-pikokoa’ areoo mitrao-pikama tsy aman-kembañe; tea haneñe avao; rahoñe tsy aman-drano, ahofahofan-tioke; hatae an-tsaramanty tsy mamoa, indroe mate, nombotañe reke-bahatse;
Det är dessa som få hålla gästabud med eder, där de sitta såsom skamfläckar vid edra kärleksmåltider och oförsynt se sig själva till godo. De äro skyar utan vatten, skyar som drivas bort av vindarna. De äro träd som stå nakna på senhösten, ofruktbara, i dubbel måtto döda, uppryckta med rötterna.
13 onjan-driake mivalitaboake mandoa voren-kameñarañe; vasiañe mirererere nañajàñe ieñe mimoromoroñe zafezanake. (aiōn g165)
De äro vilda havsvågor som uppkasta sina egna skändligheters skum. De äro irrande stjärnor, åt vilka det svarta mörkret är förvarat till evig tid. (aiōn g165)
14 Nitokie’ i Enoka, faha-fiton-tarira’ i Dame, ka, ondatiy rey, nitaroñe ty hoe: Heheke, mitotsak’ etoa t’i Talè aman’ aleale’ o noro’eo,
Om dessa var det ock som Enok, den sjunde från Adam, profeterade och sade: "Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga,
15 hametsake zaka amy ze he’e, hañameloke ze tsi-aman-Kàke ty amo sata tsi-aman-Kàke nitoloñe’ iareoo an-kaloloañeo, naho o tambaimbaiñe nanoe’ i mpanan-kakeo tsi-aman-Kàke rezay ama’eo.
för att hålla dom över alla och bestraffa alla de ogudaktiga för alla de ogudaktiga gärningar som de hava övat, och för alla de förmätna ord som de i sin syndiga ogudaktighet hava talat mot honom."
16 Mpiñeoñeoñe iereo, mpaniñetiñe; mañorike o drao tsi-voka’eo; mivolam-pirengevohañe o vava’eo, mitsiriry laharañe, hañaramamoa’e.
De äro människor som alltid knorra och knota över sin lott, medan de likväl vandra efter sina egna begärelser. Och deras mun talar stora ord, under det att de dock av egennytta söka vara människor till behag.
17 Ie amy zao, ry rañetse, tiahio i saontsy nente’ o Firàhe’ i Talèntika Iesoà Norizañeio taoloy;
Men kommen ihåg, I mina älskade, vad som har blivit förutsagt av vår Herres, Jesu Kristi, apostlar,
18 ie nitaroñe ty hoe: An-tsà honka’e, le hitoandratoandra an-kadrao tsy aman-Kàke o mpanivetìveo.
huru de sade till eder: "I den yttersta tiden skola bespottare uppstå, som vandra efter sina egna ogudaktiga begärelser."
19 Ie mpampiriaria—mpañorike ty draon-troke, tsy amañ’Arofo.
Det är dessa människor som vålla söndringar, dessa som äro "själiska" och icke hava ande.
20 F’inahareo, ry rañetse, ie mitomambao am-patokisañe miavake do’e naho mitalaho añamy Arofo-Masiñey,
Men I, mina älskade, uppbyggen eder på eder allraheligaste tro, bedjen i den helige Ande,
21 tambozoro i fikokoan’ Añaharey, itamao ty fiferenaiña’ i Talèntika Iesoà Norizañey minday haveloñe nainai’ey. (aiōnios g166)
och bevaren eder så i Guds kärlek, under det att I vänten på vår Herres, Jesu Kristi, barmhärtighet, till evigt liv. (aiōnios g166)
22 Rambeso an-tretrè o ila’e mihañahañao.
Mot somliga av dem, sådana som äro tvivlande, mån I vara barmhärtiga
23 Rombaho ty ila’e, isintono boak’ añ’ afo ao, ferenaiño an-kahembañañe ka o ila’eo, le hejeo ndra ty sikiñe nileore’ o nofotseo.
och frälsa dem genom att rycka dem ur elden; mot de andra mån I också vara barmhärtiga, dock med fruktan, så att I avskyn till och med deras livklädnad, den av köttet befläckade.
24 Aa le ho amy mahatañ’ anahareo tsy hitsikapy naho mahafitroatse anahareo ho tsy aman-kandra, an-kafaleam-bey mb’ añatrefan’ enge’e mb’eo,
Men honom som förmår bevara eder ifrån fall och ställa eder inför sin härlighet ostraffliga, i fröjd,
25 Ho aman’ Añahare tokañe mahihitse, Mpandrombak’ antikañe, ty engeñe naho volonahetse, fifeheañe vaho haozarañe, taolo’ ze sa, henaneo vaho nainai’e donia. Amena. (aiōn g165)
honom som allena är Gud, och som är vår Frälsare genom Jesus Kristus, vår Herre, honom tillhör ära, majestät, välde och makt, såsom före all tid, så ock nu och i alla evigheter. Amen. (aiōn g165)
