Joba 26
1 Ty hoe ty natoi’ Iobe:
Job svarade, och sade:
2 Akore ty nañimba’o ty tsy aman’ ozatse? ty nandrombaha’o ty sirañe tsy an-kafatrarañe?
Hvem äst du biståndig? Dem som ingen magt hafver? Hjelper du honom, som ingen starkhet hafver i armenom?
3 Akore ty nanoroa’o ty tsy aman-kilala; ty nitaroñe’o hasoa-anatse ami’ty maro?
Hvem gifver du råd? Dem som intet vet? Och du bär fram dina stora gerningar?
4 Ia ty nañakara’o saontsy? Vaho fañahi’ ia ty nitroboeñe ama’o?
För hvem talar du? Och inför hvem går anden ifrå dig?
5 Mihelohelo ambane rano ao o loloo, naho o mpimoneñeo.
De Reser ängslas under vattnen, och de som när dem bo.
Helvetet är bart för honom, och förderfvet hafver intet öfvertäckelse. (Sheol h7585)
7 Alama’e an-dikerañe ambone’ i hoakoakey i avaratsey; aradorado’e ambone hakoahañe eo ty tane toy.
Han sträcker ut nordet på ingo, och hänger jordena uppå intet.
8 Aholonkolo’e amo raho’eo ty rano, fe tsy miporitsak’ ambane i rahoñey.
Vattnet samkar han i sina skyar, och skyarna remna icke derunder.
9 Takona’e ty tarehe’ i zava-volañey, alafi’e ama’e i raho’ey.
Han håller sin stol, och utbreder sin sky derföre.
10 Nañarikatoha’e sokitse ty an-tarehe’ o ranoo hañefera’e amy ieñey i hazavàñey.
Han hafver satt ett mål om vattnet, intilldess ljus och mörker blifver ändadt.
11 Miezeñezeñe o fahan-dikerañeo, mianifañe ami’ty enda’e.
Himmelens stodar skälfva, och gifva sig för hans näpst.
12 An-kaozarañe ty nampipendreña’e i riakey; aman-kihitse ty nitomboha’e i Rahàbe.
För hans kraft varder hafvet hasteliga stormande, och för hans klokhet stillar sig hafsens höghet.
13 I kofò’ey ty ampisava’e i likerañey; trinofam-pità’e i mereñe mitsiritsiokey.
På himmelen varder det klart igenom hans väder, och hans hand drifver bort hvalfisken.
14 Inay, romoromom-pitoloña’e irezay, le volam-bisibisike ty ijanjiñañe, Fe ia ty mahafohiñe i figorogodoiña’e ra’elahiy?
Si, alltså går det till med hans gerningar; men hvad besynnerligit hafve vi derutinnan hört? Ho kan förstå hans magts dunder?
