< Isaia 35 >

1 Hifale ty ratraratra naho ty paipaiñe, hirebeke i vavataney, vaho hitaroke hoe dokonose;
Men öknen och ödemarken skall lustig varda, och vildmarken skall glädjas och blomstras, såsom en lilja.
2 Handrevake re vaho hirañaraña an-drebeke naho sabo; hatolots’aze ty enge’ i Lebanone, ty hafanjàka’ i Karmele naho i Sarone; hahaisake ty enge’ Iehovà iereo, ty volonahen’ Añaharen-tika.
Hon skall blomstras och fröjdas i all lust och glädje; ty Libanons härlighet är henne gifven, Carmels och Sarons skönhet. De se Herrans härlighet, vår Guds majestät.
3 Haozaro o fitàn-kengeo le hafatraro o ongotse mikoletrao,
Stärker de trötta händer, och vederqvicker de magtlösa knä.
4 Ano ty hoe o embetse an-trokeo: Manintsiña, ko hembañe! hehe te ho avy t’i Andrianañahare’ areo, aman-tambe naho famalean’ Añahare handrombake.
Säger till de förtviflada hjerta: Varer vid godt mod, frukter eder intet. Si, edar Gud, som vedergäller, han kommer till att hämnas, och skall hjelpa eder.
5 Le hibeake ty fihaino’ o goao naho ho sokafeñe ty ravembia’ o gìñeo;
Då skola de blindas ögon upplåtne varda, och de döfvas öron skola, öppnade varda.
6 Hitsamboañe hoe hirañe ty kepeke vaho hisabo an-kaehake ty famele’ o moañeo; higoangoañan-drano ty fatrambey naho ty torahañe am-bavatane eo.
Då skola de halte springa såsom en hjort, och de dumbas tunga skall lofsjunga; ty vatten skola flyta i öknene hit och dit, och strömmar i vildmarkene.
7 Hifotetse ho antara ty tane maike, naho rano manganahana o paipaiñeo, hitiria’ ty vinda o korontsom-panalokeo, vaho handimbe o ahetseo ty tongoahara naho ty sale.
Och der tillförene hafver torrt varit, der skola dammar vara, och der vattulöst hafver varit, der skola rinnande källor vara; der tillförene ormar legat hafva, der skall gräs, rö och säf stå.
8 Ho eo ty lalan-gadagadañe, ty fañaveloañe hatao ty hoe ty Lala-Piavahañe, tsy homb’ama’e ty tsy malio; ie ho amo mpañavelo amy lalañey, vaho tsy hihezeñe aze ty dagola.
Och der, skall vara en stig och väg, hvilken den helige vägen heta skall, så att ingen oren skall gå deruppå, och den samme skall vara för dem, att man deruppå gå skall; så att ock det fåvitske icke behöfva der ville fara.
9 Tsy ho ama’e ty liona, tsy hanganike ama’e ty biby romotse; tsy ho zoeñe ao iereo, fa ho fañaveloa’ o jinebañeo
Der skall intet lejon vara, och intet rifvande djur träda deruppå, eller der funnet varda; utan man skall gå der fri och säker.
10 le himpoly o vinili’ Iehovào, hipoña-tsabo mb’e Tsione mb’eo; naho hafaleañe tsy modo ty ho añ’ambone’ iareo; Hitendreke firebehañe naho haravoañe vaho hihelañe añe ty hontoke naho ty fiselekaiñañe.
Och Herrans förlöste skola igenkomma, och komma till Zion med glädje; evig fröjd skall vara öfver deras hufvud; lust och glädje skola de få, och värk och suckan måste bortgå.

< Isaia 35 >