Genesisy 14
1 Tañ’andro’i Amrafele, mpanjaka’ i Sinare, naho i Arioke mpanjaka’ i Elasare, naho i Kedorelaomere mpanjaka’ i Elame, vaho i Tidale mpanjaka’ o Goio;
På den tid då Amrafel var konung i Sinear, Arjok konung i Ellasar, Kedorlaomer konung i Elam och Tideal konung över Goim, hände sig
2 t’ie nifañotake amy Bera mpanjaka’ i Sedome iereo naho amy Birsà mpanjaka’ i Amorà naho amy Sinabe mpanjaka’ i Admà naho amy Sem’evere mpanjaka’ o nte-Tsebio vaho amy mpanjaka’ i Bela (toe Tsoare).
att dessa begynte krig mot Bera, konungen i Sodom, Birsa, konungen i Gomorra, Sinab, konungen i Adma, Semeber, konungen i Seboim, och mot konungen i Bela, det är Soar.
3 Fonga nifanontoñe am-bavatane’ i Sidime (i Oñe-Siray) ao i mpanjaka rey.
De förenade sig alla och tågade till Siddimsdalen, där Salthavet nu är.
4 Ie fa nitoroñe i Kedorelaomere folo taoñe ro’amby, le niola amy taom-paha-folo-telo ambiy.
I tolv år hade de varit under Kedorlaomer, men i det trettonde året hade de avfallit.
5 Ie tan-taom-paha folo‑efats’ ambi’ i Kedorelaomere, ie reketse i mpanjaka mitraok’ ama’e rey ro namotsake o nte-Rafào e Asterote-karnaime ao naho o nte-Zòzeo e Hame ao, naho o nte‑Emeo e Save-kiriataime ao
Så kom nu i det fjortonde året Kedorlaomer med de konungar som voro på hans sida; och de slogo rafaéerna i Asterot-Karnaim, suséerna i Ham, eméerna i Save-Kirjataim
6 naho o nte-Khoreo am-bohibohi’ i Seire pak’ Eilparane añ’ olo’ i fatrambeiy ao,
och horéerna på deras berg Seir och drevo dem ända till El-Paran vid öknen.
7 vaho nibalike nandoake e Ein-mispàte, (i Kadese izay) le fonga linafa’ iareo ty tane’ o nte-Amalekeo naho ty a o nte-Emore nimoneñe e Khatsatsone-tamareo.
Sedan vände de om och kommo till En-Mispat, det är Kades, och härjade amalekiternas hela land; de slogo ock amoréerna som bodde i Hasason-Tamar.
8 Nionjoñe mb’eo amy zao ty mpanjaka’ i Sedome, naho ty mpanjaka’ i Amorà, naho ty mpanjaka’ i Admà, naho ty mpanjaka’ i Tseboime, naho ty mpanjaka’ i Belà (toe i Tsoare), nilahatse hihotakotake am-bavatane’ i Sidime ao
Då drogo konungen i Sodom, konungen i Gomorra, konungen i Adma, konungen i Seboim och konungen i Bela, det är Soar, ut och ställde upp sig i Siddimsdalen till strid mot dem --
9 amy Kedoreaomere mpanjaka’ i Elame naho amy Tidale mpanjaka’ o Goio naho amy Amrafele mpanjaka’ i Sinare vaho amy Ariokhe mpanjaka’ i Elsara, ty mpanjaka efatse miatreke lime.
mot Kedorlaomer, konungen i Elam, Tideal, konungen över Goim, Amrafel, konungen i Sinear, och Arjok, konungen i Ellasar, fyra konungar mot de fem.
10 Ie amy zao nitsitsike kadahan-tsolike mainte ty vava-tane’ i Sidime; aa naho nitrimban-day ty mpanjaka’ i Sedome naho i Amorà le nikorovok’ ao vaho nivongaritse mb’am-bohibohitse mb’eo o nisisao.
Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar. Och konungarna i Sodom och Gomorra måste fly och föllo då i dessa, och de som kommo undan flydde till bergsbygden.
11 Aa le fonga finao’ o naha-reketseo ze vara’ i Sedome naho i Amorà naho ty mahakama’ iareo vaho nienga;
Så togo de allt gods som fanns i Sodom och Gomorra, och alla livsmedel där, och tågade bort;
12 aa ie niavotse le tinava’ iareo ka t’i Lote, ana-drahalahi’ i Avrame, nimoneñe e Sedome ao, naho o vara’eo.
de togo ock med sig Lot, Abrams brorson, och hans ägodelar, när de tågade bort; ty denne bodde i Sodom.
13 Teo ty niponiotse mb’ amy Avrame nte-Evre mb’eo nitalily; ie nimoneñe amo hatae ra’elahi’ i Mamrè nte-Amore, rahalahi’ i Eskole naho rahalahi’ i Anereo. Ie songa mpirimboñe amy Avrame.
Men en av de räddade kom och berättade detta för Abram, hebréen; denne bodde vid den terebintlund som tillhörde amoréen Mamre, Eskols och Aners broder, och dessa voro i förbund med Abram.
14 Aa naho jinanji’ i Avrame te tsinepake i rahalahi’ey le kinoi’e o ajalahi’e 318 voa-oke, sinamake añ’akiba’eo vaho hinorìda’e pake Dane añe.
Då nu Abram hörde att hans frände var fången, lät han sina mest beprövade tjänare, sådana som voro födda i hans hus, tre hundra aderton män, rycka ut, och förföljde fienderna ända till Dan
15 Zinara’ i Avrame amy haleñey ondati’eo le zinevo’e vaho hinorìda’e pak’e Khobà an-kavia’ i Damesèk’ añe,
Och han delade sitt folk och överföll dem så om natten med sina tjänare och slog dem, och förföljde dem sedan ända till Hoba, norr om Damaskus,
16 naho nahere’e iaby i varay le nendese’e moly t’i Lote longo’e naho o vara’eo, naho o rakembao vaho ondatio.
och tog tillbaka allt godset; sin frände Lot och hans ägodelar tog han ock tillbaka, ävensom kvinnorna och det övriga folket.
17 Ie nimpoly amy fanjamana’e i Kedoreaomere naho o mpanjaka mpiama’eoy t’i Avrame, le niakatse hifanalaka ama’e am-bavatane’ i Save, toe Vavatanem-Panjaka, ty mpanjaka’ i Sedome.
Då han nu var på återvägen, sedan han hade slagit Kedorlaomer och de konungar som voro på hans sida, gick konungen i Sodom honom till mötes i Savedalen, det är Konungsdalen.
18 Le nañakatse mofo naho divay t’i Melkitsedeke, mpanjaka’ i Salème, Mpisoron’ Añahare Andindimoneñey,
Och Melki-Sedek, konungen i Salem, lät bära ut bröd och vin; denne var präst åt Gud den Högste.
19 le nitat’ aze ami’ty hoe: Ho tahien’ Añahare Abo-Tia, Andrianamboatse o likerañeo naho ty tane toy t’i Avrame.
Och han välsignade honom och sade: »Välsignad vare Abram av Gud den Högste, himmelens och jordens skapare!
20 Andriañeñe t’i Andrianañahare Mitiotiotse nanjotso o rafelahi’oo am-pità’oy. Le natolo’ i Avrame aze ty fahafolo’ ze he’e.
Och välsignad vare Gud den Högste, som har givit dina ovänner i din hand!» Och Abram gav honom tionde av allt.
21 Nanao ty hoe amy zao ty mpanjaka’ i Sedome, Atoloro ahiko ondatio, le tano ho azo o varao.
Och konungen i Sodom sade till Abram: »Giv mig folket; godset må du behålla för dig själv.»
22 Fa hoe t’i Avrame amy mpanjaka’ i Sedomey, fa nonjoneko am-panta am’ Iehovà, Andrianañahare Andindimoneñey ty sirako,
Men Abram svarade konungen i Sodom: »Jag lyfter min hand upp till HERREN, till Gud den Högste, himmelens och jordens skapare, och betygar
23 t’ie tsy handrambe ndra fole ndra talin-kana ndra inoñ’ inoñ’ amo azoo, tsy mone hanoa’o ty hoe: Izaho ty naha-mpañarivo i Avrame,
att jag icke vill taga ens en tråd eller en skorem, än mindre något annat som tillhör dig. Du skall icke kunna säga: 'Jag har riktat Abram.'
24 naho tsy ze nikama’ o lahilahikoo naho ty anjara’ ondaty nindre lia amakoo—i Anere, naho i Eskole, naho i Mamrè; apoho sindre hangalake ty anjara’e irezay.
Jag vill intet hava; det är nog med vad mina män hava förtärt och den del som tillkommer mina följeslagare. Aner, Eskol och Mamre, de må få sin del.»
