< Eksodosy 3 >

1 Ie niarake ty lia-rai’ Iit’rò, rafoza’e, mpisoro’ i Midiane, t’i Mosè, le niaoloe’e mb’an-kalo’ i ratraratray mb’eo i lia-raikey vaho pok’ e Korèbe vohin’ Añahare eo.
Och Mose vaktade fåren åt sin svärfader Jetro, prästen i Midjan. Och han drev en gång fåren bortom öknen och kom så till Guds berg Horeb.
2 Nisodehañe ama’e an-delan’afo an-drongoñe ao ty anjeli’ Iehovà; nisaria’e, le ndra te nirebarebaen’ afo i rongoñey tsy naha­tomontoñe aze.
Där uppenbarade sig HERRENS ängel för honom i en eldslåga som slog upp ur en buske. Han såg att busken brann av elden, och att busken dock icke blev förtärd.
3 Le hoe t’i Mosè, Het! hitsile iraho hisamba o raha fanjaka eroan-koekeo, handrendreke ty tsy mahamae o rongoñeo.
Då tänkte Mose: »Jag vill gå ditbort och betrakta den underbara synen och se varför busken icke brinner upp.»
4 Nivazoho’ Iehovà t’ie nitsile mb’eo hisamba, le nikanjien’ Añahare boak’ amy rongoñey, ami’ty hoe: O Mosè, Mosè! Hoe re, Intoy iraho,
När då HERREN såg att han gick åstad för att se, ropade Gud till honom ur busken och sade: »Mose! Mose!» Han svarade: »Här är jag.»
5 Le hoe re, Ko mañarivo mb’etoañe, afaho hey o hana am-pandia’oo amy te masiñe o tane ijohaña’oo.
Då sade han: »Träd icke hit; drag dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark.»
6 Tinovo’e ty hoe, Izaho t’i Andrianañaharen-droae’o, t’i Andrianañahare’ i Avrahame naho t’i Andrianañahare’ Ietsàke vaho t’i Andrianañahare’ Iakòbe. Le nanakon-daharañe t’i Mosè fa nihembañe tsy te hahaisak’ an’ Andrianañahare.
Och han sade ytterligare: »Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.» Då skylde Mose sitt ansikte, ty han fruktade för att se på Gud.
7 Le hoe t’Iehovà, Toe nisarieko ty hasotria’ ondatiko e Mitsraimeo; le tsinanoko ty fitoreo’ iareo ty amo mpanao bozizy iareoo; toe apotako ty halovilovia’ iareo,
Och HERREN sade: »Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten, och jag har hört huru de ropa över sina plågare; jag vet vad de måste lida.
8 le nizotsoako handrombak’ iareo amo nte-Mitsraimeo, hañakatse iereo amy taney naho hendeseko mb’ am-patram-bey soa, mb’ an-tane orikorihen-dronono naho tantele, mb’ an-tane’ o nte-Kanàneo naho o nte-Kheteo naho o nte-Emoreo naho o nte-Peri­zeo naho o nte-Kiveo vaho o nte-Iebosìo.
Därför har jag stigit ned för att rädda dem ur egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung, det land där kananéer, hetiter, amoréer, perisséer, hivéer och jebuséer bo.
9 Ie amy zao, inao! fa pok’ amako ty fibabababa’ o ana’ Israeleo; vaho nitreako ty famorekekea’ o nte-Mitsraime manindry iareoo.
Fördenskull, eftersom Israels barns rop har kommit till mig, och jag därjämte har sett huru egyptierna förtrycka dem,
10 Akia, mamantok’ azo iraho homb’ amy Parò mb’eo hañavotse o ana’ Israele ondatikoo amy Mitsraime.
därför må du nu gå åstad, jag vill sända dig till Farao; och du skall föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten»
11 Aa hoe t’i Mosè aman’ Añahare, Ia v-iraho te homb’ amy Parò hañakatse o ana’ Israeleo boake Mitsraime ao?
Men Mose sade till Gud: »Vem är jag, att jag skulle gå till Farao, och att jag skulle föra Israels barn ut ur Egypten?»
12 Hoe re, Toe hindrezako; vaho zao ty haha­rendreha’o an-kató te Izaho ty nañirak’ azo: naho navota’o boake Mitsraime ao ondatio, le hitalaho aman’ Añahare ami’ty vohitse toy nahareo.
Han svarade: »Jag vill vara med dig. Och detta skall för dig vara tecknet på att det är jag som har sänt dig: när du har fört folket ut ur Egypten, skolen I hålla gudstjänst på detta berg.»
13 Aa hoe t’i Mosè aman’ Añahare, Ingo, homb’ amo ana’ Israeleo mb’eo iraho hanao ty hoe, Nirahen’ Añaharen-droae’ areo homb’ ama’ areo mb’ etoan-draho, vaho hañontanea’ iereo ty hoe, Ia ty tahina’e? aa le inoñe ty havaleko?
Då sade Mose till Gud: »När jag nu kommer till Israels barn och säger till dem: 'Edra fäders Gud har sänt mig till eder', och de fråga mig; 'Vad är hans namn?', vad skall jag då svara dem?»
14 Hoe t’i Andrianañahare amy Mosè, Ehiè ze Ehiè, Le tinovo’e ty hoe, Hoe ty ho saontsie’o amo ana’ Israeleo, Ehiè, ty nañitrik’ ahy homb’ama’ areo mb’etoa.
Gud sade till Mose: »Jag är den jag är.» Och han sade vidare: »Så skall du säga till Israels barn: 'Jag är' har sänt mig till eder.
15 Hoe ka t’i Andrianañahare amy Mosè, Hoe ty hatao’o amo ana’ Israeleo, Iehovà, Andrianañaharen-droae’ areo, t’i Andrianañahare’ i Avrahame, i Andrianañahare’ Ietsàke naho i Andrianañahare’ Iakòbe ro nañirak’ ahy homb’ama’ areo mb’etoa. Izay ty añarako nainai’e, vaho izay ty fanoñonañe ahy nainai’e an-tsà an-tsà.
Och Gud sade ytterligare till Mose: »Så skall du säga till Israels barn: HERREN, edra fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till eder. Detta skall vara mitt namn evinnerligen, och så skall man nämna mig från släkte till släkte.
16 Akia, atontono o androanavi’ Israeleo vaho ano ty hoe, Nisodehañe’ amako t’Iehovà Andrianañaharen-droae’ areo, t’i Andrianañahare’ i Avrahame naho Ietsàke vaho Iakòbey, nanao ty hoe: Toe nitilik’ anahareo iraho naho nitreako o anoañe e Mitsraimeo.
Gå nu åstad och församla de äldste i Israel, och säg till dem: HERREN, edra fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, har uppenbarat sig för mig, och han har sagt: 'Jag har sett till eder och har sett det som vederfares eder Egypten;
17 Le hoe iraho: havotako ami’ty halovilovia’ i Mitsraime nahareo, homb’ an-tane’ i nte-Kanàney naho i nte-Khetey naho i nte-Emorey naho i nte-Periziy naho i nte-Kivey vaho i nte-Iebosìy, mb’tane orikorihen-dronono naho tantele añe.
därför är nu mitt ord: jag vill föra eder bort ifrån betrycket i Egypten upp till kananéernas, hetiternas, amoréernas, perisséernas, hivéernas och jebuséernas land, ett land som flyter av mjölk och honung.'
18 Ho haoñe’ iareo ty fiarañanaña’o le hiheo mb’amy mpanjaka’ i Mitsraimey irehe rekets’ o androanavi’ Israeleo hanao ty hoe, Fa nifañaoñe ama’ay t’Iehovà Andrianañahare’ o nte-Evreo, aa le angao hañavelo lia telo andro am-patram­bey añe hañenga soroñe am’ Iehovà Andria­nañahare’ay.
Och de skola lyssna till dina ord; och du skall tillika med de äldste i Israel gå till konungen i Egypten, och I skolen säga till honom: HERREN, hebréernas Gud, har visat sig för oss, så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN, vår Gud.'
19 Toe fantako t’ie tsy hapo’ ty mpanjaka’ i Mitsraime hañavelo naho tsy am-pitàñe maozatse.
Dock vet jag att konungen i Egypten icke skall tillstädja eder att gå, icke ens när han får känna min starka hand.
20 Aa le hahitiko ty tañako hipaoke i Mitsraime amy ze hene fitoloñañe mahalatsa hanoeko ao. Mandimbe izay t’ie hapo’e hienga.
Men jag skall räcka ut min hand och slå Egypten med alla slags under, som jag vill göra där; sedan skall han släppa eder.
21 Toe hampañisohako am-pihaino’ o nte-Mitsraimeo ondatio, aa ie mienga, le tsy hañavelo an-tañam-polo;
Och jag vill låta detta folk finna nåd för egyptiernas ögon, så att I, när I dragen bort, icke skolen draga bort med tomma händer;
22 fa songa hihalaly fanake volafoty naho volamena naho saroñe amo mpiharo tanàñe ama’eo naho amy ze ambahiny añ’ anjomba’e ao ze rakemba vaho haombe’ areo amo ana-dahy naho anakampela’ areoo vaho ho volose’ areo o nte-Mitsraimeo.
utan var kvinna skall av sin grannkvinna och av den främmande kvinna som bor i hennes hus begära klenoder av silver och guld, så ock kläder. Dessa skolen I sätta på edra söner och döttrar. Så skolen I taga byte från egyptierna.» D. ä. »Han som kallar sig 'Jag är' har sänt mig.» Det här åsyftade hebreiska uttrycket för HERREN, egentligen Jahvé, hos oss vanligen uttalat Jehová, kan översättas med 'Han är'.

< Eksodosy 3 >