Salamo 44
1 Ho an’ ny mpiventy hira. Nataon’ ny Koraïta. Maskila. Ny sofinay no nandrenesanay, Andriamanitra ô, ny razanay nilaza taminay ny asa nataonao tamin’ ny androny, dia tamin’ ny andro fahiny.
För sångmästaren; av Koras söner; en sång.
2 Ny tananao no nandroahanao ny firenen-tsamy hafa, fa izy kosa nampitoerinao; efa nampahorinao ny firenena maro, fa izy kosa nataonao mahafeno tany.
Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
3 Fa tsy ny sabany no nahazoany ny tany, ary tsy ny sandriny no namonjy azy; fa ny tananao ankavanana sy ny sandrinao ary ny fahazavan’ ny tavanao, satria efa sitrakao izy.
Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
4 Hianao dia Hianao no Mpanjakako, Andriamanitra ô; Mandidia famonjena ho an’ i Jakoba.
Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
5 Hianao no hanosehanay ny fahavalonay; ny anaranao no hanitsahanay izay mitsangana hamely anay.
Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
6 Fa tsy ny tsipikako no itokiako, ary ny sabatro tsy hahavonjy ahy.
Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
7 Fa namonjy anay tamin’ ny fahavalonay Hianao, ary ny nankahala anay dia nataonao menatra.
Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
8 Andriamanitra no ankalazainay mandrakariva; ary ny anaranao no hoderainay mandrakizay. (Sela)
nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
9 Fa efa nanary anay ianao ka nampahamenatra anay, ary tsy mba mivoaka miaraka amin’ ny antokon’ ny miaramilanay Hianao.
Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
10 Ataonao miamboho ny fahavalonay izahay, koa ny mankahala anay dia nanaram-po namabo.
Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
11 Atolotrao tahaka ny ondry hohanina izahay, ary aelinao any amin’ ny firenen-tsamy hafa.
Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
12 Mivarotra ny olonao tsy vola tsy harena Hianao, ka tsy mahazo tombony amin’ ny vidiny.
Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
13 Ataonao fandatsan’ ny olona miray monina aminay izahay, dia fanakora sy faneson’ izay manodidina anay.
Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
14 Ataonao ho ambentinteny amin’ ny firenen-tsamy hafa izahay, dia fihifikifihan-doha amin’ ny olona maro.
Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
15 Tsaroako mandrakariva ny fahafaham-boninahitro, ary efa manafotra ahy ny fangaihaizako,
Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
16 Noho ny feon’ ny mpanaratsy sy ny mpanamavo, noho ny fahavalo sy ny mpamaly ratsy.
Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
17 Izany rehetra izany no manjo anay, nefa tsy manadino anao izahay ary tsy mivadika ny fanekenao.
när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
18 Tsy mihemotra ny fonay, ary tsy miala amin’ ny lalanao ny dianay.
Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
19 Nefa Hianao nanorotoro anay teo amin’ ny fitoeran’ ny amboadia sy nanarona anay tamin’ ny aloky ny fahafatesana.
Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
20 Raha nanadino ny anaran’ Andriamanitray izahay, na nananty tanana tamin’ ny andriamani-kafa,
så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
21 Tsy handinika izany va Andriamanitra? Fa Izy mahalala ny miafina ao am-po.
Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
22 Fa noho ny aminao no amonoana anay mandrakariva; toy ny ondry hovonoina no fijery anay.
månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
23 Mifohaza, ry Tompo ô, nahoana no matory Hianao? Mitsangàna, aza manary mandrakizay.
Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
24 Nahoana no manafina ny tavanao Hianao, ka manadino ny fahantranay sy ny fahorianay?
Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
25 Fa miankohoka amin’ ny vovoka ny fanahinay, miraikitra amin’ ny tany ny kibonay.
Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
26 Mitsangàna hamonjy anay, ary avoty izahay araka ny famindram-ponao.
Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden. Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
