< Salamo 146 >

1 Haleloia. Miderà an’ i Jehovah, ry fanahiko.
Halleluja! Mi sjæl, lova Herren!
2 Hidera an’ i Jehovah aho, raha mbola miaina koa; Eny, hankalaza an’ Andriamanitra aho, raha mbola velona koa.
Eg vil lova Herren so lenge eg liver, syngja lov for min Gud medan eg er til.
3 Aza matoky ny lehibe, Na ny zanak’ olombelona izay tsy mahavonjy.
Set ikkje lit til hovdingar, til ein menneskjeson som ikkje kann hjelpa.
4 Miala ny fofonainy, ka miverina ho amin’ ny taniny izy; Ary amin’ izay indrindra no hahafoanan’ ny fikasany.
Fer hans ande ut, so vender han attende til si jord, den dagen er det ute med hans tankar.
5 Sambatra izay manana an’ Andriamanitr’ i Jakoba ho Mpanampy azy Sady manantena an’ i Jehovah Andriamaniny,
Sæl er den som hev Jakobs Gud til hjelp, som vonar på Herren, sin Gud!
6 Izay nanao ny lanitra sy ny tany, Ny ranomasina sy izay rehetra ao anatiny, Izay mitandrina fahamarinana mandrakizay,
han som hev skapa himmel og jord, havet og alt som i deim er, han som er trufast til æveleg tid,
7 Izay manome rariny ho an’ ny ampahoriana, Izay manome hanina ho an’ ny noana. Jehovah mamaha ny mpifatotra;
han som gjev dei nedtyngde rett, han som gjev dei hungrige brød. Herren løyser dei bundne.
8 Jehovah mampahiratra ny jamba Jehovah mampitraka ny mitanondrika; Jehovah tia ny marina;
Herren opnar augo på dei blinde, Herren reiser dei nedbøygde, Herren elskar dei rettferdige,
9 Jehovah miaro ny vahiny Ary manandratra ny kamboty sy ny mpitondratena, Fa mamadika ny lalan’ ny ratsy fanahy kosa.
Herren varar dei framande, farlause og enkjor held han uppe, men han villar vegen for dei ugudlege.
10 Manjaka mandrakizay Jehovah, Hatramin’ ny taranaka fara mandimby Andriamanitrao, ry Ziona. Haleloia.
Herren skal vera konge æveleg, din Gud, Sion, frå ætt til ætt. Halleluja!

< Salamo 146 >