Salamo 120

1 Fihirana fiakarana.

En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.

2 Jehovah ô, vonjeo ny fanahiko amin’ ny molotra mandainga, Eny, amin’ ny lela mamitaka

HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.

3 Inona no homeny anao, ary inona koa no hataony aminao, Ry lela mamitaka?

Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?

4 Zana-tsipìkan’ ny mahery sady voaranitra, Mbamin’ ny vain’ afon’ anjavidy.

Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.

5 Lozako, fa mivahiny eto amin’ ny Maseka aho Ary mitoetra ato an-dain’ ny Kedarita!

Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!

6 Ela loatra izay no nitoeran’ ny fanahiko teo amin’ Izay tsy tia fihavanana.

Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.

7 Raha izaho, dia fihavanana; Kanjo nony miteny aho, dia mila ady kosa ireny.

Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.