< Salamo 105 >

1 Miderà an’ i Jehovah, miantsoa ny anarany; Ataovy fantatra any amin’ ny firenena ny asany.
Preiset den HERRN, ruft seinen Namen an, macht seine Taten unter den Völkern bekannt!
2 Mihirà ho Azy, mankalazà Azy; Saintsaino ny fahagagana rehetra ataony.
Singt ihm, spielet ihm, redet von all seinen Wundern!
3 Ataovy ho reharehanareo ny anarany masìna; Aoka hifaly ny fon’ izay mitady an’ i Jehovah.
Rühmt euch seines heiligen Namens! Es mögen herzlich sich freun, die da suchen den HERRN!
4 Mitadiava an’ i Jehovah sy ny heriny Katsaho mandrakariva ny tavany.
Fragt nach dem HERRN und seiner Stärke, suchet sein Angesicht allezeit!
5 Tsarovy ny asa mahagaga natao-ny Dia ny fahagagany sy ny fitsaran’ ny vavany,
Gedenkt seiner Wunder, die er getan, seiner Zeichen und der Urteilssprüche seines Mundes,
6 Ry taranak’ i Abrahama mpanom-pony, Dia ianareo olom-boafidiny, taranak’ i Jakoba.
ihr Kinder Abrahams, seines Knechtes, ihr Söhne Jakobs, seine Erwählten!
7 Jehovah, Izy no Andriamanitsika; Manerana ny tany rehetra ny fitsarany.
Er, der HERR, ist unser Gott, über die ganze Erde ergehen seine Gerichte.
8 Mahatsiaro ny fanekeny mandrakizay Izy, Dia ilay teny izay voadidiny ho an’ ny taranaka arivo mandimby,
Er gedenkt seines Bundes auf ewig, des Wortes, das er geboten auf tausend Geschlechter,
9 Eny, ilay nataony tamin’ i Abrahama, Sy ny fianianany tamin’ Isaka;
(des Bundes) den er mit Abraham geschlossen, und des Eides, den er Isaak geschworen,
10 Izay naoriny ho lalana ho an’ i Jakoba, Sy ho fanekena mandrakizay ho an’ Isiraely,
den für Jakob er als Satzung bestätigt und für Israel als ewigen Bund,
11 Ka nataony hoe: Homeko anao ny tany Kanana, Ho lovanareo voazara amin’ ny famolaina,
da er sprach: »Dir will ich Kanaan geben, das Land, das ich euch als Erbbesitztum zugeteilt!«
12 Fony mbola olom-bitsy izy, Eny, vitsy sady vahiny tao,
Damals waren sie noch ein kleines Häuflein, gar wenige und nur Gäste im Lande;
13 Ary nifindrafindra tany amin’ ny firenena, Sy nifindrafindra fanjakana ho amin’ ny firenen-kafa,
sie mußten wandern von Volk zu Volk, von einem Reich zur andern Völkerschaft;
14 Tsy nisy navelany hampahory azy, Ary nananatra mpanjaka Izy noho ny amin’ ireo hoe:
doch keinem gestattete er, sie zu bedrücken, ja Könige strafte er ihretwillen:
15 Aza manendry ireo voahosotro, Ary aza manisy ratsy ireo mpaminaniko.
»Tastet meine Gesalbten nicht an und tut meinen Propheten nichts zuleide!«
16 Dia niantso ny mosary ho amin’ ny tany Izy; Notapahiny avokoa ny mofo rehetra, izay tohan’ aina;
Dann, als er Hunger ins Land ließ kommen und jegliche Stütze des Brotes zerbrach,
17 Naniraka lehilahy hialoha azy Izy; Josefa namidy ho andevo;
da hatte er schon einen Mann vor ihnen her gesandt: Joseph, der als Sklave verkauft war.
18 Nampijaliny tamin’ ny fatorana ny tongony; Nogadrany vy izy.
Man hatte seine Füße gezwängt in den Stock, in Eisen(-fesseln) war er gelegt,
19 Mandra-pahatongan’ ny fotoana hahatanterahan’ ny teniny; Nizaha toetra azy ny tenin’ i Jehovah.
bis zu der Zeit, wo seine Weissagung eintraf und der Ausspruch des HERRN ihn als echt erwies.
20 Naniraka ny mpanjaka hamaha azy, Eny, ny mpanapaka ny vahoaka, mba handefa azy.
Da sandte der König und ließ ihn entfesseln, der Völkergebieter, und machte ihn frei;
21 Nanao azy ho tompon’ ny tranony izy Sy ho mpanapaka ny fananany rehetra,
er bestellte ihn über sein Haus zum Herrn, zum Gebieter über sein ganzes Besitztum;
22 Mba hamatotra ny mpanapaka araka ny sitrapony, Sy hampianatra fahendrena ny loholony.
er sollte über seine Fürsten schalten nach Belieben und seine höchsten Beamten Weisheit lehren.
23 Ary Isiraely nankany Egypta; Eny, Jakoba nivahiny tany amin’ ny tanin’ i Hama.
So kam denn Israel nach Ägypten, und Jakob weilte als Gast im Lande Hams.
24 Dia nahamaro ny taranaky ny olony ho be indrindra Izy ka nampahery azy noho ny fahavalony.
Da machte Gott sein Volk gar fruchtbar und ließ es stärker werden als seine Bedränger;
25 Nampiova ny fon’ ireny hankahala ny olony Izy Sy hihendry ny mpanompony.
er wandelte ihren Sinn, sein Volk zu hassen und Arglist an seinen Knechten zu üben.
26 Naniraka an’ i Mosesy mpanompony Sy Arona izay nofidiny Izy.
Dann sandte er Mose, seinen Knecht, und Aaron, den er erkoren;
27 Ary izy ireo nanao ny famantarany teo aminy Sy fahagagana tany amin’ ny tanin’ i Hama.
die richteten seine Zeichen unter ihnen aus und die Wunder im Lande Hams:
28 Nahatonga aizina Izy ka nahamaizina; Ary tsy nandà ny teniny izy ireo.
Er sandte Finsternis und ließ es dunkel werden; doch sie achteten nicht auf seine Worte;
29 Nahatonga ny ranony ho rà Izy Ka nahafaty ny hazandranony.
er verwandelte ihre Gewässer in Blut und ließ ihre Fische sterben;
30 Nisy sahona betsaka ny taniny, Eny, na dia hatrao an-trano fandrian’ ny mpanjakany aza.
es wimmelte ihr Land von Fröschen bis hinein in ihre Königsgemächer;
31 Niteny Izy, dia tonga ny lalitra betsaka Sy ny moka teny amin’ ny faritaniny rehetra.
er gebot, da kamen Bremsenschwärme, Stechfliegen über ihr ganzes Gebiet;
32 Nahatonga havandra ho solon’ ny ranonorana Izy Sy afo midedadeda teny amin’ ny taniny.
er gab ihnen Hagelschauer als Regen, sandte flammendes Feuer in ihr Land;
33 Namely ny voalobony sy ny aviaviny Izy Ka nanapatapaka ny hazo teo amin’ ny taniny.
er schlug ihre Reben und Feigenbäume und zerbrach die Bäume in ihrem Gebiet;
34 Niteny Izy, dia tonga ny valala Sy ny sompanga tsy hita isa;
er gebot, da kamen die Heuschrecken und die Grillen in zahlloser Menge,
35 Dia nihinana ny zava-maitso rehetra teny amin’ ny taniny ireny Ka nandany ny vokatry ny taniny.
die verzehrten alle Gewächse im Land und fraßen die Früchte ihrer Felder.
36 Ary namely ny lahimatoa rehetra tany amin’ ny taniny Izy, Dia ny voalohan’ ainy rehetra.
Dann schlug er alle Erstgeburt im Lande, die Erstlinge all ihrer Manneskraft.
37 Ary dia nitondra ny olony nivoaka Izy sady nampahazo azy volafotsy sy volamena; Ary tsy nisy nangozohozo na dia iray akory aza tamin’ ny fireneny.
Nun ließ er sie ausziehn mit Silber und Gold, und kein Strauchelnder war in seinen Stämmen;
38 Faly Egypta tamin’ ny nahalasanany; Fa efa nahazo azy ny fahatahorana ireo.
Ägypten war ihres Auszugs froh, denn Angst vor ihnen hatte sie befallen.
39 Namelatra rahona ho fialokalofana Izy Ary afo ho fanazavana nony alina.
Er breitete Gewölk aus als Decke und Feuer, um ihnen die Nacht zu erhellen;
40 Nangataka izy ireo, dia nahatonga papelika Izy, Ary mofon-danitra no namokisany azy.
auf Moses Bitte ließ er Wachteln kommen und sättigte sie mit Himmelsbrot;
41 Nanokatra ny vatolampy Izy, dia nigororoana ny rano Ka nandriaka tamin’ ny tany maina ho renirano.
er spaltete einen Felsen: da rannen Wasser und flossen durch die Steppen als Strom;
42 Fa nahatsiaro ny teniny masìna Sy Abrahama mpanompony Izy,
denn er gedachte seines heiligen Wortes, dachte an Abraham, seinen Knecht.
43 Dia nitondra ny olony nivoaka tamin’ ny fifaliana Izy Ary ny voafidiny tamin’ ny fihobiana;
So ließ er sein Volk in Freuden ausziehn, unter Jubel seine Erwählten;
44 Ka dia nanome azy ny tanin’ ny jentilisa Izy; Ary nandova ny vitan’ ny firenena maro ireny,
dann gab er ihnen die Länder der Heiden, und was die Völker erworben, das nahmen sie in Besitz,
45 Mba hitandremany ny didiny, Sy hankatoavany ny lalàny. Haleloia.
auf daß sie seine Gebote halten möchten und seine Gesetze bewahrten. Halleluja!

< Salamo 105 >